Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1) Hvit: 0,0,0,0,0; 0,0,3,0,0 a); 1,2,3,4,5, genomskinliga
b); 1,2,3,4,5, blekröda. 2) Gul: 0,0,0,0,0; 1,0,3,0,5; 1,0,3,
4,5; 0,0,3,0,0;’ 1,2,3,4,5; 0,3,4,5; 1^3,4,5; 0,3,0;
1,2,3,4,5; 1,2,3,4,5; 1,2,3,4,5; 1,2,3,4,5. 3) Rosenröd: 1,2,
3,4,5. 4) Rödbrun: 0,0,0,0,0. 5) Rödgrå: 0,0,0,0,0; 0,0,0,0,0,
med hvit söm, gul munsöm och rosenröd läpp (= H. hybrida auct.
p. p. c). 6) Gråbrun: 0,0,0,0,0.
Skalet är till form och färg m. m. mycket likt föregåendes,
men skiljer sig isynnerhet genom mindre storlek och genom den
hvitläppiga munsömmen. JFöröfrigt är vid färgvexlingen hos denna,
jemförd med hos föregående, anmärkningsvärdt, att banden aldrig
sammanflyta så fullständigt, att de ej kunna skiljas, att ofta flyta
alla 5 banden tillhopa, ofta försvinner 3:dje bandet för 4 eller 5,
att mycket mera sällan än hos föregående finner man ex. med
mindre än 5 band samt att enbandade ex., som hos H. nemoralis äro
så allmänna, äro ytterst sällsynta af närvarande art.
Förekommer i trädgårdar och löfskogar allmänt, a) Skåne,
Lillös lund nära Christianstad! b) Sällsynt: Gotland (Högberg),
Östergötl. (Silfversvärd), Nerike (Hartm.), c) Sälls.
Under det de äldre konkyliologiska systemerna helt och hållet
hvi-lade på testaceologiska grunder, d. v. s. hemtade sina väsentligaste
karakterer från snäckskalet eller musselskalen, äro de nyare af en
fysiolo-gisk-anatomisk karakter och afse vida mera djurets byggnad än skalets
form. Framförallt lägges vigt vid tungmembranens beskaffenhet, dess
form samt antalet, ställningen och formen af de tänder, som finnas på
densamma, så att blott häraf skall kunna bestämmas huruvida ett blötdjur
är växt- eller köttätande, emedan tänderna i förra fallet äro likformiga,
med bred bas och tandad krona, i sednare åter olikformiga, spetsiga och
bakåt böjda. Vidare göres stort afseende på längden och antalet af de
s. k. glandulæ mucosæ, på längden af deras gemensamma utföringsgång,
på längden af flagellum, på antalet och formen hos de s. k. pilarne i
pilsäcken o. s. v. På olikheten i dessa fall grundas icke blott familjer och
slägten, utan dissektionsknifven tillgripes numera oftast vid hvarje
ovisshet om en forms arträtt. Visar detta förfarande sig ofelbart och
anatomiska karaktererna mera konstanta än de, som kemtas från skalet, så är
mycket vunnet, ty ett snitt genom djurets mantel är då nog föratthäfva
alla tvifvel, och med någon öfning och försigtigliet äro dessa
undersökningar lätta, ty förstoring behöfves nästan endast vid undersökning af
tänderna och pilen.
Jeffreys m. fl. författare förena till en art H. nemoralis, hortensis
och hybrida, under det andra, t. ex. Gray, anse alla tre vara goda spe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
