Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såväl in- som utländska exemplar jag undersökt, funnit någon af de båda
bakåt riktade grenarne saknas.
2. I ”Öfversigt af K. Vet. Akad Förh.” 1858 bar Prof. Lilljeborg i
en mycket upplysande uppsats sökt visa, att flertalet af de hos Schmidt,
Rossmässler och andra såsom sjelfständiga arter upptagna till Clausilia
rugosa-gruppen hörande former endast äro varieteter af nämnda
poly-morfa art. Sådana äro C. dubia Drap. Schm., C. cruciata Stud. Schm.
och C. pumila Z. Rossm. Schm. De två första skulle bilda öfvergången
från C. nigricans till den sista, men då dessa ”öfvergångar” icke äro, mig
veterligen, tagna i Sverige, kan jag om dem ej här yttra mig. C. pumila
kan jag emellertid icke annat än anse såsom en art, lika god, som de
flesta andra inom detta slägte. I nämnda uppsats beskrifver Prof. L. en
mycket märkvärdig, vid W. Wram tagen, form, hvars vigtigaste
karakterer jag här ofvan angifvit. Genom sin storlek, starka striering,
mynningform, djupa basalränna, stora odelade nedre lamell och korta öfre
gomveck visar den en mycket nära öfverensstämmelse med C. biplicata;
men å andra sidan står den, genom frånvaron af det ena öfre och
närvaron af det undre gomvecket, i förening med C. pumila. Denna form
får dock icke anses bilda någon slags öfvergång emellan de båda arterna,
hvilka ganska säkert äro väl skilda, utan betraktas såsom en mot C.
bi-plicatæ område gående radie af C. pumila, som utsänder andra mot C.
rugosa. Detta torde väl ock vara Rossmässlers mening då han (Ic. VII
& VIII p. 24) säger: Ueber Claus, pumila schliesst sich C. rugosa an C.
similis (C. biplicata Mont.) an.
3. C lineolata Held — med hvilken Malm anf. st. förvexlade denna
art — skiljer sig lätt bland annat genom formen hos nacken och
mynningen, hvilka båda äro såsom hos C. plicatula, d. v. s. den förra utan
köl vid nafvelen och den sednare utan ränna vid basen. Den nordligaste
punkt, der C. lineolata Held finnes, är Hartz.
7. Clausilia nigricans Pulteney, Gray.
SJcal finstrimmadt, med kort spira; vindningar 10—11; nedre
spindellamellen framtill enkel eller med 1- 2 knölar, bakåt stundom
klufven. L. 8-—11, br. 2—21/2 m. m.
C. rugosa Nilss. H. M. p. 46 — C. obtusa Rossm. Ic. VII. p. 20.
fig. 482. — C. nigricans N. & Nyl. F. M. p. 36. f. 29. — C.
biden-tata (Ström) Mörch S. M. Dan. p. 30.
Var. a). Skalet mycket fint strimmadt, starkt bukigt, kort;
rummet emellan lamellerna slätt. L. 8 m. m., bredd 2 */2 m. m.
(C. nigr. var. septentrionalis A. Schm.).
Var. b). Skalet mycket fint strimmadt, nästan jemnbredt
cylindriskt, ljust rödbrunt; rummet emellan lamellerna med 4 veck.
L. 11 m. m., br. 2 m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
