Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skalet ogenomborradt eller såsom yngre med en svag
nafvel-strimma. äggrundt aflångt, starkt, ogenomskinligt, hornbrunt eller
brungrått, med tvärgående livita eller gula, och bredvid dem, åt
mynningen till, vanligen rödbruna band. Yindningarne 6—7, de
första fint gällerformigt strimmade, den sista med små, i rader ställda,
nästan fyrkantiga fördjupningar. Mynningen aflång, stundom något
äggrund, upptill spetsig, med bruna tvärband. Munsömmen hvass,
invändigt rödbrun, med på mynningväggen nästan förenade kanter.
Den yngre snäckan har mörkare skal, utan hvita och oftast utan
röda tvärband, mera hvälfda vindningar samt vanligen hvitkantad
munsöm. — Djuret mörkgråblått, öfver allt beströdt med små gula
punkter.
Förekommer utbredd öfver hela Sverige, i kärr, mossar, insjöar
o. s. v., isynnerhet i högländta eller bergiga trakter.
4. Lirnnæa truncatula (Mull.).
Skal aflångt, naflaclt, fast, ogenomskinligt, med långspetsad
spira; mynning rundadt äggform ig, något kortare än spiran;
vindningar 5—6, starkt konrera, upptill vid sömmen tvärhuggna, L.
g—;to m. m,; mynn. 4■—5 m. m. lång.
Lymnæa minuta Nilss. H. M. p. 72. — Limnæus min. Rossm.
Ic. I. p. 100. — Lymnæus min. N. & Nyl. F. M. p. 59. f. 47. — L.
trunc. «, fl Mörch S. M. Dan. p. 37.
Yar. b) minor: skalet tunt, mörkbrunt, 5—51/2 m. m. långt.
Yngre snäcka? Limnæus pullus Ziegl.
Skalet nafladt, aflångt, fint strimmadt, grågult eller ljusbrunt,
vanligen öfverdraget med en slam skorpa , som ger det en mörkare
färg. Vindningarne 5—51/2—6, starkt hvälfda, upptill vid den
djupa sömmen liksom trappstegslikt stympade. Mynningen rundadt
äggformig, upptill knappt märkbart tillspetsad. Munsömmen enkel,
hvass, endast vid spindelkanten tillbakaviken. — Djuret på öfre
sidan mörkgrått, på undre ljusare.
Förekommer sannolikt öfver hela riket, men är vida sällsyntare
än föregående. I Skåne finnes denna art på flera ställen såsom vid
Lund, Malmö o. s. v.; vid Göteborg är den tagen af Malm (anf.
st. h. II. p. 147); i Westergötland, Östergötland och Småland
finnes den enligt Lektor Zetterstedt; på Gotland enligt Prof. Lilljeb.
(Öfvers. 7 Arg. p. 89); i Nerike är den funnen på två ställen af
Lektor Hartman (Ner. Moll. p. 10); i Westmanland har Lekt.
Johanson funnit den vid Westerås och Norberg; vid Upsala är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
