Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen är rundadt äggformig, upptill trubbigt viuklad; munsömmen
sammanhängande; locket hornartadt, tunt, böjligt, äggrundt,
koncentriskt ringladt omkring en icke central kärna.
Hithörande arter, som hufvudsakligen förekomma i nordliga
halfklotet, lefva i sjöar, diken, pölar o. s. v., der de mest hålla sig
på bottnen, krypande omkring i slammet, eller på vattenväxternas
stjelkar och blad, stenar m. m. dylikt. — Slägtnamnet kommer af
palus (träsk).
1. Paludiua vivipara (Lin.).
Skal äggrundt aflangt, utan nafvel; vindningar konvexa;
sömmen föga djup. L. 25—28, hr. 18—20 m. m.
Helix vivipara Lin. F. Su. p. 529. — Nerita fasciata Mull. Y. H.
p. 182. — Paludina vivipara Nilss. p. p. H. M. p. 88. — Paludina
achatina Rossm. Ic. I. p. 109. f. 66*. — Hansen Yet. Akad. Öfvers.
1845. p. 254. — Pal. viv. N. & Nyl. F. M. p. 71. f. 60. — Viviparus
fasciatus Mörch S. M. Dau. p. 62.
Skalet fast, äggrundt, något aflångt, med kort och trubbig spira,
gulgrönt, med 3 bruna längsband, finstrimmigt, svagt genomskinande,
utan nafvel eller stundom med en mycket fin nafvelstrimma.
Vind-ningarne 5, afrundade, konvexa, icke bukiga. Sömmen något djup,
men på långt när ej så mycket, som hos följande art. Mynningen
rundadt äggformig. Munsömmens kanter ej så mycket närmande sig
hvarandra, som hos följande, den yttre längre utdragen än
spindel-kanten. — Djuret mörkbrunt, med rödgula punkter.
Förekommer i åar och sjöar i mellersta Sverige. Denna snäcka
är icke funnen i Skåne, Halland, Bohuslän, Blekinge (endast fossil
på ballastplatser vid Carlshamn) eller Småland, hvarest den öfver
allt är ersatt af följande. Ofverallt i de norr om dessa belägna
landskapen förekommer den deremot, isynnerhet allmän på slättbyg-
m
derna. Bergs- och skogs-trakter synes den undvika.
Hartman anmärker (Ner. Moll. p. 11), att denna art i Nerike i Svartån
alltid har mörkt grönbrunt skal, med nästan blott på insidan märkbara
längsband, men i sjöarne vida ljusare färgadt skal, med mycket tydliga
band. En del ex. derstädes uppnå en storlek af ända till 33 m. m.,
oak-tadt spetsen alltid är anfrätt och derigenom något förkortad.
2. Paludiua contecta (Millet).
Skal äggrundt koniskt, med djup ocli vidgad nafvel;
vindningar hukiga; sömmen mycket djup. L. 30—45, hr. 25—35 m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
