- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
3

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - a ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skoklosters-hdskr., som ligger till grund för den
utgifna texten, har
väpnare,) ellir skötta EG
(Arboga-hdskr.)
64. magnus hakä, ther awapn är SD NS 1: 60
(1401). erengisll jepsson a wapn ib 6 (1401). olaf rytting
a wapn BSH 3: 143 (1463). erik karlsson awapn ib
160 (1465). Jfr af wapn under af. 9) i förlitan på,
i väntan på, på.
var härra tröste han ok baþ han
fara vräddan a sina tröst ok gömo Bu 181. jak er hiit
komen a jdra nåde RK 1: 754. margha nat hafuer iak
lighat här ... a vedhespil ok äwintyr Fr 871. 10)
för att beteckna sätt o. d.: på. a sina mato Bo 92. a
thenna lund Fl 468. a tessa leedh RK 1: 760. a vart
mal Bu 55. a latin ib 8. a swenska tungo MB 1:
319. 11) vid bedyranden och eder: a) på. lofwadhe
... thz a sina tro Bil 315. saghde oss ... a thera
sannind BSH 1: 188 (1386). — b) vid. þätt ... swäria a
gvþ SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). BSH 1: 178 (1379).

B) adv. dessutom. fae fram aftäkt ... oc a iij
marc TB 78. böte ater scadhan, oc a xl mark MEG
(red. B) 61. EG 65. SD 4: 466 (1335, nyare afskr.),
5: 377 (1344, nyare afskr.), 378, 639 (1347). PfN 135.
hafwi fore giort wapnen oc aff (för a) thre mark ib 138.

Jfr framan-, hvar-, här-, in-, innan-, nidhan-,
ovan-, thär-, up-, ut-a,
samt pa.

a för af, se detta ord; jfr äfven af stadh under
staþer samt afstadhkoma.

a (aa Su 283. ah Su 213), interj. [Isl. á] o! ack!
a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96. ib
104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213. a hulkit
gesta budh thätta är Bo 240. a hurw ylla lönte han
honom tätte RK 2: 9564. a werldin huru tw pläghar
löna ib 1: 2494. a myn eghin hustrv ... hon
är nw smittath meth wantro Lg 3: 148. Va 30. a
sägh mik MB 2: 121. a son min Bo 213. a herra
ib 157. a herra gudh ib. Iv 2228, 3332, 4892. RK
1: 3063. Va 25. a helsam diur Bil 369. a thu fula
förrädare Va 32. a godhe domare MB 2: 385. aa
mik wslan dara (ah me miserum) Su 283.

abacia, f. [Mlat. abbatia] inrättning som står
under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster.
een
abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin
ära ok sat mz fruor skara Fr 3175.

abbadis, f. [Isl. abbadís] = abbadissa. SD NS
2: 193 (1409), 200 (1409).

abbadissa (SD NS 1: 230 (1403); -an Bir 3:
214; -o KL 330; -onna VKR 57, 72. abbadyssa:
-onne
VKR 57. abbadysa: -o VKR 33. abdissa:
-o
SD NS 1: 539 (1406). abdysa Bir 5: 105; -an ib
104. abbatisaa Bil 805; Bir 5: 21; -an VKR 3 o. s. v.;
Bir 4: 9 o. s. v., 5: 22 o. s. v.; -onne ib 5: 21;
VKR 2 o. s. v.), f. [Mlat. abbatissa] abbedissa. SD NS
1: 230 (1403) o. s. v. KL 330. Bil 805. Bir 3: 214,
4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadisso döme, n. abbedisse-värdighet. KL 330.

abbote (Lg 3: 417. abbott: -in KL 68. abote
KL 68, 79; Bil 385; ST 480; AS 59, 60; -a Bil 385,
717; Bir 2: 69. apothe: -othen Di 291. abbate:
-en
Lg 3: 207. abbati: -ins Lg 3: 212), m. [Lat.
abbas, -atis. Ags. abbot. Isl. ábóti, någon gång abbati]
abbot. epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius
abote Bil 385. ib 717. KL 68, 79. Bir 2: 69. AS
59, 60. ST 480. Lg 3: 207, 212, 417. Di 291. Jfr abot.
abbota kloster (abota-), n. kloster som står
under ledning af en abbot, munkkloster.
een officialis
j eno abota klostir giordhe orät eno nunno klostir
ST 480. Lg 3: 262.

a b c, n. 1) abc, alfabet. hans bogstaff star i a b c
MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N. N.
wii abc sweriges rikes radh och men BSH 4: 188
(1495). wij abc &c swerigis rigis raadh och män
HSH 19: 19 (1504), 21 (1504), 24 (1504).

a b c d, n. 1) abcd, abc, alfabet, undervisningens
första grunder.
nödgens i ather böria oppa nyo abcd
LfK 145. 2) = a b C 2. wy a. b. c. d. görä
allom wittherligit FM 153 (1504). vij a. b. c. d. etc.
swerigis rigis raadh och män ib 300 (1506). som byggia
och boo j a. b. c. d. ib 231 (1505).

a beþas, v. L.

abiuþa, v. L. påbjuda, bjuda. loot a biwdha
gengerd RK 1: 3993. SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen
ärw the tingh som tik oc derom sinom älskarom
abiwdher gudhelik snille Su 37. MB 2: 323. Jfr
biuþa a.

ablasa (abläsa), v. blåsa på. söteliga thöm
abläsendes LfK 287.

a boa, v. L.

aboi, m. L. åbo, landbo. GS 23 (1369).

aboli, n. L.

abo mynt, n. Åbo-mynt, i Åbo slaget mynt.
hundradha mark ok niyotigi mark peninga abo mynt
FH 3: 122 (1448). — abo päningar, m. pl.
Åbopenningar, i Åbo slagna penningar, i Åbo slaget mynt.

lx mark aboo päninger FH 3: 100 (1447).

aboskor (aboesker), adj. från Åbo, tillverkad
i Åbo.
j aboest mynt FH 2: 62 (1426). fore xv
mark abosce FH 2: 103 (1436). xxii½, mark
aboeska ib 102. ffore twå marker oc fämtigi aboska
päninga FH 3: 17 (1442). fföre halft annat
hundradha mark aboska peninga ib 107 (1447). ib 114
(1447), 130 (1448), 4: 5 (1441), 6: 9 (1444, afskr.), 60
(1469). — abs. ss myntbeteckning: Åbo-penning. iij
ortugar för en öre, vj aboska för en öre, viij engilska
fore j öre SJ 226 (1453).

abot, m. = abbote. SD NS 2: 104 (1409), 174
(1409). ST 383, 384.

abrot (obroth, aabrut), n. [Lat. abrotonum]
artemisia abrotanum Lin., åbrodd. abrotanum obroth LB
6: 284. abrotanum aabrut ib 5: 80. abrotanum är
abrot ib 3: 75. abrotanus er abroth ib 2: 47. ib 48,
1: 96, 3: 76, 155, 5: 77, 7: 70, 72, 148.

abskons? m.? [Mlat. absconsa. Ffranska
absconse. Äldre Dan. abskons. Vgdial. abskóns, ljusskärm,
enl. Hof; i denna bemärkelse, enl. Rietz, nu föråldr.
]
ljusskärm, blindlykta. liusit beuaras äkke swa väl i
abskonse som i lyktonne Bo 99.

abudh, n. L.

abugh (aa-), n. bugt el. krökning i en ås lopp.
iuxta litus ampnis vbi flectitur et curuatur qvod
dicitur aabugh SD 4: 590 (1338).

abunga (aa-), v. eg. slå el. stöta på; tillstöta,
vara på färde.
thera herra bera storan twnga med
konungen tha som noget aabunga MD 421.

abyggiare, m. åbo. kyrkiones hion äller
abyggiara DD 1: 91 (1440, afskr.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free