Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - af ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldre gingo biscops öghon af hänne Bu 144. skodha
görla aff thenna stadh MB 1: 179. syntis thz af
pallacio Gr 304. han war ludhin aff hoffwudh til
foot Al 7419. bethania liggir twa thera milor af
ierusalem Bo 162. þe stund wi hawm aff landeno ok
rikeno varit SD 5: 605 (1345). genstan marsken aff
östergötland war RK 2: 5734. glädhi är alre aff minne
siäl MP 1:30. — bildl. thz tykte gudh ware aff thakke
(d. v. s. emot hans vilje) MD 24; jfr 6. 3) vid
tidsbestämningar: a) från. a fyretighinde daghenom af
vpstandilsinne dagh Bo 243. af morghnenom ok
til qvällin Bir 1: 121. aff minom vngdom thänkte
iak al tidh mins sons hedhir ib 3: 112. aff fämpta
månne skal hans släkt wardha wäldigh i thy lande
MB 1: 183. then holth han aff eth barn (från den tid
han var barn) tiill studium j prage Lg 3: 33. af
nyio, se nyr. — b) af. af ålder SD 5: 662 (1347). KS
5 (12, 6). af äwärdheliko (ab æterno, af evighet) Bir
1: 396, 2: 12 o. s. v. 4) för att beteckna öfvergång
från ett tillstånd: af, från, ur. stoþ af döþ Bu 184.
waknar iacob aff sömpne MB 1: 218. 5) för att
beteckna utgångspunkten för en handling: med. byria
rätvise af sieluom tik KS 26 (66, 28); jfr 13 och
prep. a, A I:o 7. 6) för att beteckna ett skiljande,
fråntagande, befriande, afhållande, upphörande o. d.:
af, från. hugga hofwod aff paulo Bil 126. latäs bort
af warre thiänist SD 1: 669 (1285, gammal afskr.).
ey skiliande sik aff guddomenom Bir 3: 84. böghias
aff rätuisonne ib 378. af sinom skiälom gänga KS 37
(96, 39). han later os alla aff lifwith ga Al 2556.
ganger aff göre sät MB 1: 349. gig han aff riddarans
radhe ST 234. thöm gik allom tha aff gaman Fr 1834
(jfr gaman). thz gik herra iwan tha aff later Iv 780
(jfr later). tak af mik swa stora besklikhet Bo 185.
tok han sik sialuar af liue (tog lifvet af sig) Bu 172.
takin aff daghum thän hughin gör galin Bil 126. staal
et faar af sinom granna Pa 7. först tha daaradhe han
aff mik äldre brodhers wyrdhning, oc nu snardhe han
aff mik gudz signan MB 1: 216. at frälsa andream af
corse Bu 141. är fräls af frestnigom ib 135. som hana
löse ok rensa af syndom ok lastom ib 186. jam skyt
hon varþ lös af bandom þa varþ hon lös af diäflom
ib 205. ren ok quittir aff spätälsko sotenne MP 1: 63.
läkte them aff alskona sottum Bil 288. wardh
helbrygdho aff sinne sot KL 57. han hafdhe sik aff allom
sinom syndom scriptat (genom skriftermål gjort sig
fri från alla sina synder) ib 58. göma han aff thy
misfälle Bir 3: 69. fik hughnadh aff (consolabatur a,
fick tröst för) the hiärta sorgh som han hafdhe ib 3.
wäri frither ... aff (d. v. s. fred och upphörande
med) allän döþerlik owinscap SD 1: 668 (1285, gammal
afskr.). josep födde (d. v. s. födde och räddade)
wärldina mz sino radhe aff likamens sylt MB 1: 253.
halt tik af fulum ordom KS 24 (59, 26). wände han
atar af þera qualum Bu 203. afskrapas aff (ur) thinne
book MB 1: 348. 7) för att beteckna den el. det,
hvaraf något mottages eller begäres: af. nam ... af
guþi sialuum Bu 5. thu skalt taka swarth salt aff
ondom gällara GO 14, 205. aff (med) henne fik han
flere söner (de qua suscepit filios) MB 2: 105. þen
som mykit hawer aaf guþi SD 5: 561 (1346). at hwar
hawi aff androm gagn KS 4 (8, 5); jfr 11. bedes lof
af kunugenom Bu 187. vpbiära aff (ɔ: thy) affradh ok
affgield SD NS 2: 250 (1410). skref hana (ɔ: lästena)
af hans munne (d. v. s. såsom han sade el. dikterade)
Bu 99; jfr <b>8.</Bíb> 8) för att beteckna det hvarifrån
något tages el. hämtas: a) af. cayn offradhe
... sin tionda aff iordhinna affwäxt än abel
offradhe ... aff sino bätzsto fä MB 1: 162. ey
skulo the tagha epterdöme aff iacobs gärning ib
224. — b) ur. bok thessin är uttakin medh fåm
ordom af thöm bokum wise mästara hafva giort KS
1 (l, l). — c) i. tedhis faa sancto petro bok j hand
ok lät petrum läsa aff henne Bil 107. 9) för
att beteckna härkomst, hemvist, klass: af, från. wt
komin aff konunga släcth Bil 263. fläst all europa
är komin aff götom, oc göta aff magog sonasöne
japhet MB 1: 3. män aff ismaels släkt ib 231. han
tok sik husfru ... annam af betheleem Bu 3. en
bure af barchinona ib 175. härtugh bändikter af
finlande SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). insighli ...
biscups brynniulfs af scarum ib. the aff husith Fr
599. the aff kinds sokn SD NS 1: 646 (1407, gammal
afskr.). RK 1: 1708, 2: 5881, 6068, 6151, 6226. fore thöm
aff radit ok companijt SO 116. böndher aff landhit ib
51. at welia en wittran man af androm landom eller
stadhom KS 9 (22, 10). blomster af hans altara
Bil 288; jfr 8. 10) för att beteckna ämne,
förändring el. öfvergång: af. adam war förste man
skapadher aff iordh, hans kona ewa aff eno riwe hans
siidho MB 1: 1. han hafdhe ena kirkio bykt aff trä
Bil 850. geenlädher ok rema ... varo aff skära silke
göra Fl 534. all the hualff är aff een steen ib 980.
hans palacium war ... aff gul ok gimstenum silf ok
fiilsbenum Bil 307. en calcar af cristallo Bu 417. et
täpete af silke SD 5: 564 (1346). crona aa gull RK
3: 137. togho the biälkan oc giordho aff (ɔ: honum)
ena fä bro Lg 95. han giordhe römska rike (fwl)t aff
faghro Bil 307. taka min likama hulkin som uighis a
altareno aff brödhe Bir 2: 26. wardh ... andelikin
aff (från att vara) kötlikum Bil 264. hwat aff hans
systirsynom var vordhit ib 852. Bo 26. tha han
skikkat haffde, hwat aff the dödha kroppana wardha
skulle Lg 3: 193. aff een skalk wardher ey godh
ärkebiscop GO 301. man gör egh godhan ärkäbiscoph
aff een skalk ib 47. giordhe mik til lamb aff
vlfwe Bir 2: 10. gör aff (med) hanum hwat thu
wilt KL 69. Bo 159. MB 1: 403. ST 251. RK 3:
2795. þe giorþo mäst af þik spot ok haþ Bu 77.
göra gaman aff wslom MB 1: 130. läthin i göra
skam aff idher Lg 3: 115. Jfr 11, 13. 11) för
att beteckna orsak, grund: af, på grund af, i följd
af, för. gar þät af ilwiliä SD 1: 669 (1285, gammal
afskr.). aff delo komber slagh KS 5 (11, 6). thet
gör han aff hoghmodhe ok fåwisko sinne ib 8 (18,
8). do han af sot Bil 368. märkh storm aff marsswina
sprangh GO 232. som mich tycker aff segen FM
580 (1513). aff mykle miskund varkunna iak honum Bir
3:4. länte enom aff kärlek hundradha skillinga KL
22. mangh annor thekn haffwir gudh giorth aff sinom
nadhom Lg 70. at rikeno matte gläde aff (ɔ: thy)
ske RK 1: 4465. diäfwlin gladdis mykit aff (öfver)
gudz manna dödh Bil 851. glaþ af guz naþom Bu 12.
sagþe sin son vara galin af hans fölghe ib 136. mykyt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
