Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - altidh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
altaris. Cod. C bleiona 990) maria magdalena Bil 276.
hans altara blöor (panni de ejus altari sumti) borna
til bota läcte manga siuka ib 288. koma när altara
bleiom som näst äro sacramento Lg 1002. — altara
brun, f. bräm el. garnering som hänges kring altaret?
giwum vi til höghä altaren ... altarabrun
med hwitom pärlom giorþä SD 5: 563 (1346). eenä
altaräbrun med pärlom ib. altaräbrun med gripom
af gul oc silke ib. duas pallas bissinas alteram cum
altarebrwn aurea ib 345. — altara byrþ, f. L.
— altara kar (altare-), n. altarkärl. skipadhe
at all altare kar skulu wara aff gull älla
siluir ella tin Bil 391. — altara kläþe, n. [Isl.
altaraklæði] L. altarkläde. tu par altarä cläþe SD
5: 564 (1346). ib 566. hwart altare läti sik nöghia mz
twänna altara kläde Bir 4: 34. KL 327. RK 2: 7950. Lg
3: 399, 501. Jfr fasto-, hvardags-altara klädhe.
— altara lius, n. L. — altaraläghe, n. L.
offer (af matvaror) som lägges på altaret. cibaria
... dicta altaralæge per huiusmodi mulieres in
ecclesias introducendas et altaralæghe pro mortuis
cuiuscunque sint etatis in altaribus curatorum et
campanariorum offerenda singula in singulis altaribus
sint ad minus de valore quatuor denariorum swenorum
SD 5: 620 (1346, gammal afskr.). cibaria ... dicta
altaralæghe generaliter per øningos in maioribus festis
prestanda nonies annuatim curatis et campanariis
singula in singulis altaribus sint de valore duorum
denariorum swenorum ib. — altara mater, m. mat
som offras på altaret (i den Israelitiska helgedomen).
hwa som äter wigdhan altara mat MB 1: 371. —
altara redhe, n. det som hör till ett altares
utstyrsel. begauadhe the kirkiona badhe til
altararedhe oc messoskrudh Lg 3: 500. — altara rum,
n. altarplats. SO 33. — altara skrudher, m.
det hvarmed ett altare klädes och smyckas. at
wakta oc rökta mässo kläde, oc altara skrud oc
kläde Bir 5: 98. — altara sten, m. L. altarsten,
sten tillhörig ett altare. lath iosue scriffwa oppa
altara stenana deuteronomium MB 2: 23. — altara
trappa (altare-), f. altartrappa. är thz förbudhit
at leekmän sta i sanghwse eller altara trappom i
stoorkirkiom MB 1: 330. stande fore altare trappone
Bir 5: 51. ib 52. — altara vigsl, f. L. — altara
värning, f. L. — altaris byrþ, f. [Fnorska
altarisburðr] = altaraläghe. mulier ... introducenda
post partum ... cibum dictum altarisbyrð faciat pro
suo libito voluntatis SD 2: 237 (1297). Jfr altara byrþ.
altidh (al tidh Bir 2: 314, 316. al tiidh Al
3878. all tidh ib 316. all tiidh Fl 1039; Al 6258.
alt tidh KL 64, 88, 89 o. s. v.; Ber 73. alt tiidh
Al 2010. altit Di 236, 288. al thith Bir 2: 169),
adv. L. 1) alltid. wlkanus biärgh som altid
lughar Bil 216. blifwom vi altidh stadhugh i gudz
räddhogha Bo 11. ib 32, 129. KL 28, 34, 63, 64 o.
s. v. Bir 1: 93, 2: 169, 305, 313, 314, 316. VKR vi.
BSH 2: 66 (1399). ä huru mykith kroppin höghfärdhis
al tidh är han köt Ber 207. — pleonastiskt: ä
altidh. the riddara ther bo nära ther ä skulu all tiidh
redho vara Fl 1039. 2) allt jämt. änlitit vändir han
altidh til modhorinna Bo 8. seegh altidh nidher Su 418.
altidhelika? adv. alltid, beständigt. een baar ...
stande idhkelika for kirkionna ingang thär hon maghe
altidhelika (troligen för alt idhelika) sees Bir 4: 40.
alun, f? n? [Mnt. alûn, allûn. Lat. alumen] alun.
alumen hether alwn LB 2: 41. LB 1: 144, 3: 148.
alun temprat med honagh ib. PM xlii.
alvaldogher (alvaldugher. allvaldugher),
adj. L.
alvar (alwer), adj. [Mnt. allwar, adv.] 1)
allvarsam, som sätter i verket. jak är gudh ey
squalroghir älla mangtalughir vtan folcomplica aluar
(efficax) ok rädhelikin Bir 3: 206. talar mz alware gerning
(i själfva verket, verkligen) MB 1: 290. 2) ifrig,
oförtruten. ath then mannen bliffwer oweliogh och
ey swa alwer, som han her til warit haffwer BSH
5: 304 (1508).
alvar (alffwer), n. allvar. thz är tith alffwar
Lg 3: 331. thz war thera alffwer och ey gamman
RK 2: 841. monde thz mz alffwar meena ib 3: 1880.
alvara (alvora. alvore), f. (GO 411; Di 169; KS
24 (59, 26)) och n. (Lg 332; Bil 234; Bir 2: 25; MB 2: 22;
RK 1: 73, (ny början af Gamla Krön.) s. 165). [Isl.
alvara] allvar. j leen thz ey är lekir, mik rädhis widh
aluara Bil 234. blanda stundom skämtan medh aluore
tinne KS 24 (59, 26). sla gaman til alwaro GO 441.
ib 538. RK 2: 6301. j kalze oc aluara (serio) Bir 2:
25. a alwora kunne han sik wel forsta RK 1: 73. är
thz idart alffwara Lg 332. Di 169. the som skynteligha
vndan flyddo skuldo mz alffwara atir komma
(contra perseguentes fortissime restitissent) MB 2: 22.
— alvara sidher, m. allvarsam sed. haffwa alwara
sidher MD (S) 227. — alvara tal, n. allvarsamt el.
eftertryckligt tal. RK 3: 1331. Jfr alvar tal.
alvarlika (-leka. alvorlika. alwarliga.
aluarligan BSH 5: 11 (1504). allwarligh.
alffworligh), adv. [Isl. alvarliga] 1) sannfärdigt
uppriktigt. kungiordhe han aluarlica sinne hustru alt
thz han hafdhe vndirstandit af stiärnonna skipan Gr
260. Lg 3: 479. BSH 5: 11 (1504). 2) sannfärdigt,
riktigt, noga. hwrw ther om är wethom wii
icke alffuarliga FH 1: 150 (1495, gammal afskr.) 3)
noga, noggrant, omsorgsfullt. all thässin thing som
thik äru swa aluarlica (seriose) teedh Bir 3: 439.
hwat aluorlica (seriose) oc viislica hon swepte hans
spädho limi Bo 5. 4) allvarligt, ifrigt, kraftigt.
vm vi hafdhom aluärlica forefatat mz stadhughom
hugh at koma til thit rike Bo 37. bidhiandis iomffru
maria alwarlika oc jnnerlika Lg 663. mädan tw sa
alffworligh mit nampn spör Di 74. striddo the
alwarliga mothe them MB 2: 101. ey kwnnom wi oc
honom alwarlekare förwinna LfK 80. 5) på allvar.
kalzlika älla alworlika Ber 274. 6) allvarsamt,
strängt. saa nokot aluarlika oppa hona ST 225. thz
som förmannen alwarleka byudher älla förbywdher
LfK 155.
alvarliker (-likin), adj. [Isl. alvarligr] allvarlig.
aldra romara höfdhinga vili oc aluarlikin bön Bil 594.
alvarlikhet (alwarlighet), f. allvar, kraft.
ath affwergiä worth federnis rigis skade ... med
alwarlighet HSH 19: 147 (1506).
alvar spil (aluer-), n. allvarsam el. skarp lek.
ther beginktis tha eth aluer spil RK 2: 1249.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
