Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - alvar tal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alvar tal, n. allvarligt el. vigtigt tal. HSH 22:
23 (1496, gammal afskr.). Jfr alvara tal.
alvidher? m. — alvidha barker? m. albark.
tag alwita bark (för alvidha-?) oc bren honum renliiga
oc läg asskona viidh tz brendha LB 7: 37.
al väl (all-), adv. alldeles väl, fullkomligt väl.
swa at mik full oc all wel atnöger SJ 341 (1467).
alzman, m. L.
alz, se alder.
alzmäktogher (alz maktogher: -an Lg 3:
188), adj. L. allsmäktig. Lg 335, 3: 188. MB 2: 173, 174.
Di 293. Jfr almäktogher.
alzmäktoghet, f. allmakt. Su 319. Lg 3: 299, 398.
alzskapare, m. all tings skapare. wi bidhiom thik
alzscapare (auctor omnium) Bil 714.
alzþings (altzþinges. alzthingis. alstinges.
alstingis. alstins. althings. altingx. altinges
LB 3: 41. alsinges Gers Frest 1. alsingz ib 2
o. s. v. alsingen ib l), adv. L. 1) alldeles,
fullkomligt. þär til at friþrin se althings stärker SD 1:
668 (1285, gammal afskr.). constantinus for alzthingx
hel vp v karino Bil 566. ib 797. KL 37, 66. the
persone som alzstingx äru fatika Bir 4: 32. VKR 76.
prestane äru mik alstins (omnino) ledhe Bir 1: 156.
ib 2: 326. klostrenu þer vi ... skulum byggyä oc
altzþinges fulcomä SD 5: 562 (1346). alstingis skal
thy there luste them aftakas MP 1: 28. hon hwiltis
alstingis (totaliter) owir han Bo 222. mik alstingis
bort fra sik wraka Al 210. altingx nekadhe Ber 227.
Gers Frest 1, 2. LB 3: 41. the thetta giorde waare
ekke alstinges hundrath tw RK 3: 3945. thz andra
skolum vi oc ekke alstingx swa owirgifwa at vi
skolom thz ey thänkia Bo 54. MB 1: 146. ST 418.
ey glöma the mik alstingis Bir 1: 154. RK 3:
3063. 2) mycket, i hög grad, ganska. modhorin
som klen var oc alstingis (valde) vng Bo 13. pa en
alstinges lusteligen wall Va 11. ib 15, 28. alztingis
gärna (libentissime) MB 2: 95. alstingx lit Al 8890. 3)
alls (vid negationer). alstingx änkte Bir 3: 427. ib
4: 18. enkte alstingis (nulla penitus) dual är mällan
angrandhe syndaran oc syndha förlataran Su 46.
alzvaldande (-wallande. -wallandis), part.
adj. L. allsmäktig. gudh alzwaldande KS 15 (37, 16).
alzwallande gudh MB 1: 217. o hälaghe fadher
alzwallandis ewärdhelikän gudh Gr (Cod. D) 365.
alzvaldogher (alzvaldugher. alzwalloghir
Bir 3: 385. alzualloghir KL 217; Bo 39, 191; Bir 1: 93.
alz ualloghir Bo 8. alzuallogir MP 1: 21.
alzwaloghir ST 7, 203. alzuoldugher: -an Bir 2:
116. alzwollughir ib 2: 293. alzwolloghir ib 3:
385. alzwäldogher. alzveldogher Bil 541.
alzvälloghir Bir 2: 291. alzuälloghir ib 3: 28),
adj. L. allsvåldig, allsmäktig. iak är alz valdoghar
Bu 101. þiäna þinom domara alsvaldoghom kunuge ib
138. gudh alzualdogher Bil 841. Bu 204. Bil 541. KL
217. MP 1: 21. Bo 8, 39, 191. Bir 2: 116, 291, 293, 3:
28, 385. ST 7, 203. Su 319, 398. alzvaldux gudz son
Bil 893. alz valdux dygdh ib. wara alzualloghir
(omnipotens) owir al thingh Bir 1: 93. mz sit
alzwäldogha budh MD 185. Jfr alvaldogher.
alzvaldoghet, f. allmakt. Su 269, 325.
aläggia (aa-, aläghia), v. L. 1) lägga på,
lägga vid. fyllir hoon (ɔ: dialtea) gamul saar om hon
wardhir opta alagdh LB 3: 124. 2) pålägga,
tillägga. öker han oc aläggher mangha handa lither
oc färghor Su 80. 3) pålägga, påbörda,
påtvinga, tillfoga. hwi haffwir thu aalagt tith vk oc
ondzsko pa wara wener oc brödher MB 2: 243. thäs
mera han akörer, twingar oc alägher LfK 34. gör
mik ... hwat hälstz tik täkkis aläghia Su 95. j
allom dröfwilsom oc pyno som henne tilföghias oc
aläggias ST 83. ib 84. — pålägga, ålägga, anbefalla.
thässa plikt wilium wir sialuir a läggiä SD
1: 670 (1285, gammal afskr.). tha han haffde then
skat alakt RK 1: 3320. the hiälp som aa lägx PfN
136. the lösn och märke aa ladhe RK 3: 2222. —
Jfr paläggia.
aläghir, f. pl. pålagor. for allan skat tunga oc
aläghir FH 4: 24 (1452). forre andra vthgärhrdhir oc
aläghir ib. om skat oc alle andre alägher ib 6: 45 (1457).
aläghin, adj. L.
aläghn, f. L. = alägning 2. idher tyngiä medh
nagrahandha aläggnum SD 4: 537 (1336, nyare afskr.).
satagunna oc borgha föghati mädh allom ärlikom
(för arlikom) ingiäldom aläghnom oc sakörom BSH
1: 194 (1387). af allom arlikom scatwm aläghnom oc
markagieldom FH 2: 12 (1381, nyare afskr.).
alägning (aa-. -ar), f, L. 1) påläggande,
läggande. met ... wora handha alägning vpa helghedoma
FM 60 (1457). 2) skattpåläggning, pålaga. mödhä
äller betwngä eder ... med aa lägning äller
vtreser BSH 5: 77 (1506). skatter äller andra
aläghningar SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af
1400-talet). vm the thwingas ey älla plaghas mz
ouanom skattom som them tillägx mz nyom fundom
ok alägningom (impositionibus) Bir 3: 311. 3)
åläggande, påbud. herskapsins alegningh SO 64.
aländinge (alänninge. allenninge. aleninge.
-iar), m. Åländing. alla allenningia the saman
kallade RK 2: 970. johanni famulo meo alænningiæ
SD 5: 152 (1343). pätar aleninge ib NS 1: 62
(1401).
aländsker (alandzker), adj. Åländsk. meth
allom alandzkom reth SD NS 1: 58 (1401, gammal
afskr.).
aläre, n. godt år. siw al äri. (Cod. A godh aar
239) MB 1: (Cod. B) 550.
am (aam), n. [Mnt. ame, am] åm. GS 58 (1474).
SO 190, 202. FM 74 (1502?). Jfr siälam.
amanilse (aa-), n. pl. kraf. FH 5: 77 (1478).
amandol, m? [Prov. amandola. Lat. amygdala]
mandel. LB 7: 145. Jfr mandol.
amaning, f. kraf. friie quitte lidugä oc lösä
fore all tiltaling oc amaningh om slotzloffwan pa
fornempdä abo sloth FH 4: 57 (1457). frij oc quit
for alle hendhermera tiltalen ok amaning SJ 303
(1462). frii och quit for hwario manne amaning eller
tiltalning ib 317 (1464). ib 321 (1465), 378 (1473), 399
(1473), 404 (1474). Jfr namaning.
amare, m. åm-makare, som förfärdigar åmar?
jönis amare SJ 196 (1450).
amatist (pl. -e Fr 165), m. [Mht. ametiste,
amatist. Lat. amethystus] ametist. Fl 1098. Fr 165, 385,
392. Al 3399, 4587, 7498, 8191.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
