- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
39

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - angrep ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

848. hulkit ey sagdhis for thy at gudhi angradhe
hafwa skapath han Bir 1: 86. ib 3: 442. Al 1778,
4256. gör thu annath thz angrar thik Fl 899. MB
2: 152, 256. — känna ånger öfver, ångra. angradhe
sorghfullir sina bön Bil 878. han angradhe at han
hafdhe thik wredhan giort Bir 1: 220. at thz ey
sidhan angrar han Al 1332. 3) väcka förtrytelse,
förtryta. med dat.
them angradho thz som iak
hafwer hört at the gato ey meer bort fört Al 4651.
togh scriffuarenom aangra at han sculde swa litit fore
the scriptena taka Lg 3: 8. angrade them ath thera
herre war swo illa swiken Di 110. ib 264. med ack.
the köpmen angrar thz longa stund RK 2: 7309. —
känna förtrytelse öfver. RK 1: 3107. Fr 39. amlung
angrade fast sin gode häst (öfver förlusten af sin
gode häst)
Di 144. angrade at han war swa arm RK
1: 2867. angrade sarä at hans falskhet kunde honom
enkte hiälpä Va 47. veland angrade sara thz han
hafde konungens wrede oc ther till [war] fridlöss
Di 52. ib 200, 227. — angra sik, ångra sig, ångra.
iudas ... angrade sik än thot mz ofructsamlikom
angir Bir 1: 160.

angrep (grip. -gripp), n. [Mnt. angrepe]
angrepp, öfverfall. BSH 4: 187 (1495). FM 518 (1511).
göre angrep ... opa thenne fatige landzende ib 530
(1511). ath göre ther noget angripp poo vore och
rigessens fyendhe BSH 5: 103 (1506). göre noget
angrip in wppo march oc kynd ib 412 (1510). FH
7: 77 (1507).

angslas, se ängslas.

angsle, se ängsle.

anhärve, f.? L.

anis (aniis. aniz LB 4: 346), f. och n. [Mht.
anîs. Lat. anisum] anis. anisium thz är aniis LB 3:
147. anis hon köler mans magha ib 8: 52. vatn thz
som anis är sudhit j ib 2: 60. ib 1: 97, 2: 65, 4:
346, 7: 48. — anisa röker, m. rök af anis. gaar
brändhir anisa rökir innan manz näsa LB 3: 147.

anisfrö, n. anisfrö, anis. LB 7: 208.

aniskiärne (aniîs kärne), m. anisfrö,
aniskorn.
tak aniis kärna LB 2: 31.

anka, v. [Mnt. anken. N. samt Sv. dial. anka]
vara missnöjd (med anledning af)? han anker pa
nogher lyffte och tilsägn, i honom loffwat och sagt
haffwe BSH 5: 304 (1508).

ankare (ankara KS 30 (76, 32); Bir 2: 171; Fl 1975.
ankar. anker BSH 5: 251 (1508), 502 (1512). akkare,
akkiäri, akkiär
L.), n. [Isl. akkeri. Lat. ancora]
L. 1) ankare. sua som thz skip än hauir säghil
träit oc styrit oc eet ankara mz twem tughom Bir
2: 171. BSH 5: 251 (1508). the kastadho ankar a
hwitan sand Fl 58. ib 1975. RK 2: 7711. kastadhe
anchare wiidh tyska strand ib 3: 522. han fälthe
ankar aa ölandz strandh ib 3300. thera anchkar satte
the ib 2: 9060. riippede theres anker BSH 5: 502
(1512). lå ther vidh ankara KS 30 (76, 32). bindha
ankar widh hans hals Bil 361. funnu ... ankarit ib.
bildl. siälena ankar MP 1: 61. bristir gooz vilia ankar
Bir 2: 172. hafde fäst syns hops ankar j starkasta hällona
som är cristus jhesus Lg 3: 537. et stadugh (för -ught)
ankaar til mit hop Su 272. Jfr hovodhankare. 2)
ankare, järnhake som fästes i en mur eller vägg.
then sama muren atbryta fore thera balkom älla
ankkarom SJ 417 (1375). Jfr murankare.

ankoster (andkoster), m. [Isl. annkostr, önnkostr]
L. 1) redskap. the haffdo ey makteno
eller ankosth ther til (motsv. ställe Bo 208 the hawa
hwazske maktena älla andbudhin ther til) Lg 3:
96. som baaro ankosten (motsv. ställe Bo 208
andbudhin) mz huilkom the wilde nidertagha licamen
aff korseno ib. tagha frå them thera yxor och
ankost TS 28. mz synom andkostom vsla sielenä
swnderskoro LfK 228. jnstrumenta loquendi ankostä til
at thala ib 279. ib 280. 2) husgeråd. vtensilia
volgariter dicta ankoste SD 4: 454 (1335). — ankosta
styld,
f. L.

ankul (ankol. pl. anklar), m. [Fgutn. ankul.
Jfr Isl. ökkla] ankel, fotknöl. skaro the sundir thera
skin nidhre vidh anklana a fotom thera Gr 289. til
ankolin VKR 11. sla ena adhra nidhan a ankolen LB
1: 98.

anlaþi, m. och n. L.

anlite (andlite MD 66. anlate Bu 102. änlite
ib 145; Bil 106; MB 1: 444 o. s. v.; Ber 270; -it Bo
16. änlitte KL 224; Lg 3: 4. änläte Bir 3: 288.
enlite Bil 610; Di 16. entlite Di 1. antlith MD
51. antlät ib. anlät ib 169. anlit MB l: 210.
anlith RK 2: 8373. anleth MB 2: 287), n. (dock j
änlitene Bir 3: 404, troligen skriffel för änliteno) [Isl.
andlit, andliti] L. 1) anlete, ansigte. talar tel
hänna bliþo anlite Bu 144. ib 102, 145, 204. KL
224. liff oc anlith hade hon e oc the skönste
hender man wille see RK 2: 8373. Jfr manz-,
miskunna-, människio-anlite.
2) panna.
änlitit (frons) syntis insänkt Bir 3: 136. ib 140. 3)
utseende. waro mine limi like thinom limom j
skapnadh ok änlite (forma et facie) Bir 1: 178. —
anlitis klädhe (änlitis-), n. ansigtsduk (fasciale).
KL 378, 380. MB 2: 374, 376. — anlitis lagh
(änlitis-),
n. pl. utseende. som thu äst j änlitis
laghwm (in vultu) Ber 32. — änlitis siþir
(änlitis-),
m. pl. anletsdrag, utseende. at änlitis siþum
ok limnaþe Bu 193. — änlitis skrudher
(änlitis-),
m. omhölje för ansigtet. lagdhe han aff
änlitis skrwdhin (velamen super faciem suam) MB 1: 355.

anmäle? n. straff? varnande exempel, varnagel?
lät kunugen ... casta tomam i brännanda balet ok
þär liggia tel anmäle (ändradt till amäle) Bu 188.
danzar ii oviti huarn sancti johannis dagh tel
anmälis ok blygdh Bil 942. Jfr amäle.

anna, v. L. Jfr oannaþer.

annan staþ, se staþer.

annan vart, adv. L.

annan vägh, se vägher.

annar (anner RK 2: 2316. änner BSH 5: 167
(1507). annan. f. annur. annor. andron MB
2: 201; SD 3: 166; LB 2: 71. andran SD NS 1: 73
(1401). n. annat. andat SD NS 1: 17 (1401). ant
Al 6257 (i rimslut). gen. m. annars. dat. m. androm.
andrwm Ber 6. f. andre Bu 130. n. adhro.
andro. andru Bil 348. ack. m. annan. f. adhra
Gers Ars Mor C2. andra Bu 27; MB 1: 59. n. annat.
ant Al 6257 (i rimslut). pl. nom. m. aþrir. adþri.
adhre. andre.
f. andra Bo 202. n. annor, annur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free