Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - ax ... - B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ax
72
ax (agx MB 1: 90; Bir 3: 111, 112), n. [hl.
ax] L. ax. the wridhu kornit w axomon Bo 50.
rätuist är at . . . kornit (o: skuli) starkliea thryskias
at thz skuli skilias fran agxeno oc agnine Bir 2: 55.
ib 3: 111. 112. MB 1: 90, 2: 210. — Jfr korn-,
rogh-ax samt oaxajior.
axl (-ar), f. [hl. öxl] L. axel. skuldra, huilkin
eth kors har a sinno ax) Bil 595. at leta äpte thy
tappadho farcno hulkit thu bar a tliinom eghnoni
axiom atir til himerikis hiordh Bo 35. bondin hawir
hardha axlar ib 131. ib 99, 182, 197. KL 22. Bir 3:
347. MB 1: 204. FI 1878. lv 4585. Su 350. MB 2: 408.
hwg honum hwffwdit i axiella ned BK 3: 4265. —
axla bon, ». [hl. axlarboin] are/ben. FI 1848. —
axla smidhe, n. smidda prydnader för axlarna.
hängde pa sigli axla smidhe oc arma smide MB 2:
162. Jfr arma smidhe. — axla värker, m. värk
i axlai-na. LB 6: 106.
axla (-ar, -adhe, -adher), v. [.V. axla] 1)
lägga el. taga pa axlarna, hwar som äi axlar hetto
äller hat (blottar hufvudet genom att nedfälla
huf-rudlietäckningen på axlarna) SMG 150 (jfr Ihre:
iviraxlader; Schlyter. Ordbok ivin axlaþerj. 2)
öfverlägga, underhandla, tha ther om war länge
axladh (cum diu de his consilium ageretur) MB 2:
323. the axladho swa länge at orplia kyste syna swäro
ib 208.
axialt (äxlan), f. öfverläggning, afhandlande.
vtan alin kloka ranzakan älla framfolslika äxlan äller
disputoran huat hwart skal betydha MB 2: 331.
axla tall (oxla-), f. dial. axlatand. Jfr
lsl. jaxl] oxe/tand, kindtand, tha ypnadhe äller vplath
borran gudh axla tannciia (molarem dentem) j asna
käfftonom MB 2: 119. — axla tanna värker (oxla-),
m. värk i oxeltänderna. tz duger for oxla tanna werk
LB 7: 146.
axul (axol. axel. pl. axlar), m. [hl. öxull]
L. 1) axel, hjulaxel, axolen och naffuau a
hywl-emen Lg 3: 143. the som widlier thorfua axla TB
77. — med hänsyftning pä Axelssönerne. BK 3: 2563,
2564, 2567, 2570 , 2701. 2929 , 3126. axel släkten ib
2583. 2) dörrhake, vändtapp, gängjärn. j dorra
hakomen liulko som tilfðghias agxloinen (postibus)
Bir 2: 91. ey kunno dSrrin liängia vtan axla (sine
cardinibus) ib 1: 295. j hans skrino hwars look
häng-iaude war swa som vppa fyrom axiom älla hakom ib
61. skrin . . . hulkit som hängir mz fyrom fallande
axiom (cardinibus casuris) ib 63. —,Jfr tillra axul.
— axuls ilighor, adj. L. Jfr axuldiglier.
nxuldiglier, adj. L. axeltjock, så tjock att deraf
kan göras en hjulaxel, hugger man eek axull diglira
TB 76. hugger . . . axul diglira ek ib 77. Jfr
axuls digher.
axul stor, adj. L.
axul äniui, n. L.
ayrkia, f. L.
azl, n. [Dän. aadsel] titel, as. eetli rutit azl .ST 183.
B.
badll, n. [/«/. bai] 1) bad, i sht varmt. bad. i
]osteliko badhi KL 316. lügli äller badh A! 6389. stigha
aff thz badh lv 1332. Di 299, 3o3. Jfr blodh-, kar-,
qvast-badll, äfvensom liigll. 2) badställe, redh
han til eth badh som en kallas didrics badh Di 299. ib
302. 3) het strid, sidhan (inge tho i källaren waro
eth badh RK 1: 1779. jak tror the stodho ok ther
eth badh ib 4233. ther liafuor iak fangith fore eet
badh lv 5700. slogos ith fultaga badh MD (S) 260.
4) ödeläggelse, blodbad, swa biel’ ok then godhe stadh
frälster fira thz oudha badh MD (S) 212, 230, 262. the
sloge tha ett mekta bad RK 3: (sista forts.) 5995. giorde
them ott ynkelighit liadli ib (till. om Chr. 11) 6217. —
hadll.l kapa ( köpa), /. [/.*/. bactkàpa] badkappa.
Di 299.
badha (-ar, -adhe), v. [Jfr lsl. baiaz] 1)
bada (träns.), badha sigli j thera varnio blodlic Bil
565. — tvätta, bada, smörja, bada honom ther wthi
LB 4: 341. ath man badar och basar hwkin i varnio
vathne ib 7: 80. bådo sig ther wel med ib 27. badha
sijn bwk wel mz samma yrtcr ib 29. om man badhar
sik niodh henua warma oos ib 2: 53. 2) buda
(inträns.), lv 5301. Bir 5: 44. lata ban badha KL I2u.
han badhadhe för i kaldo bazstowo ib I2t. kråkan är
ey thy hwitare at lion opta badliar 00 490. hruiino
ok hadhadho i grafwm fullom mz vällande malm
Su 460.
lin[ie (baade, baþa Bu i85. badha Bil 357.
böda SJ 160 (1447). bodhe MD w. bodenn FH 6:
so (1495). badh Al 3208. bad BtFll 1: 147 (1506),
149 (1506), 167 (1508), 180 (1507). bod ib 174 (1506).
boodh FM 346 (1507)), lconj. [eg. n. af ll.l|) i r. lsl.
bæii] L. både. baþo ... ok (i rimslut kan bå[le
fä sin plats efter sista leden), både . . . och. bajie i
stocholmo oc annar staþ SD 5: 562 (1346). balbo for
mannum ok alniänniiig ib 1: 6(39 (1285, gammal afskr.).
bå[le wari män ok swa ad[iri ib. maria bajie moþer ok
mö Bu 11. han varþ baþe [irötar ok siukar ib 174.
bå[le firi lokom ok lär[iom ib 50. lät sik hafwa
fangit mikla badhe skam ok skadha Bil 115. alle måtto
ban badhe sco ok höra ib 118. slot och län badhe RK 2:
5301. — äfven då de förbundna lederna äro flere än två
och således mer än ett ok följer, badhe bedröfdhe oc
rädde oc fulle mz vmsorgheliconi thankom Bo 163. —
ok kan i detta fall uteslutas, dock ej framför den
sista leden, baade liiädh stftdz lät, mädll landz lagli
ok liiädh kirkio rät SD AS 1: 200 (14o2). badho til
mat dryk ok kläde RK 1: 2629.— badhe ... sva. både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
