- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
73

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - baþir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

b a]tir

73

bak

. . . och. hade mz armborst sa mz spiwt RK 2: 6192.
MD (S) 271. — oigh . . . äller . . . badhe (i rimslut),
hvarken . . . eller, wi bedhomps änga större liadlic ey
til dryk äller ätau badhe Al 6ioo.

baþir (baþe. /. badha. bodha GO 687; HK 3:
1427. n. bädhe RK l: 2628. bathe Bu 509. bodhe

50 27. baþin SJ) 5: 562 (1346). baþen Bu 4, 13, 15,
58 o. s. v. badhen KL, 53. baden SO ne. baadon
MD (S) 234. boden FH 5: 196 (1505). gen. bäggia.
begge Bir 4: 126; MB 2: 151. begghe FM 380
(1508). bäggias MB 1: 147; KL 199, 298. 319; Al
5353. beggias SD NS 1: n (i4oi), i8i (1402). bäghias
il> 1: 58 (1401). begghas ib 60 (1401). bägges ib 230
(1403). begges Fll 5: 101 (1486). bäggis ib 2: 13
(1390). beggiars SD NS 1: 624 (på två ställen, 1407).
bäggers FH 3: 50 (1445), 5i (1445). beggers ib

5: 52 (1467); Lf/ 3: 551, 553; Lf K 228, 230. dat.

badhum Bil 113. badhom ib 915. bodhom FH 1: 30

(1455, gammal afskr.). boodom ib 5: 150 (1490). ack.
m. baþa Bu 128, 184. badan Di 156. begge Fil G:

51 (1460). /. baþa. bodha LB 6: 105. beggla
RK 3: (sista forts.) 6117. beghiä LB 6: 105. begyä
ib; de tre sistnämda formerna förekomma i
förbindelse med ett följande sidhov, och den från gen.
öfverflyttade formen synes här bero på inverkan af
uttrycket bäggia väghna. — dat. sing. n. baadho SJ 94
(1435)), räkn. [Isl. báíir] L. båda. sanctus iohannes
baptista ok sanctus iohanne[s] owangelista agha ba]>o
missumars dagh Bu 50. atö ]ion baþen han ok lians mö
ib 183. kände sik haua baþon låren ib 515. vordlio badha
boior en hoya Bil 114. bäggia vara liejrar Bu 144. mod
vart bäggiä testamcntum SD 5: 567 (1346). af bäggiä
varrä väghnä ib 562. satte . . . sina discipulos bäggia
vägna vm sik Bo 70. the striddo fast a bäggia wäghna
Al 3321. twå ådror som sitya pa halsen beghiä sidhcr
LB 6: 105. vtmz ögönän paa begyä sidhor ib. oppa
beggia sidher om siön RK 3: (sista forts.) 6117. falla
a badha sidhor mango Gr 262. attä magho po warä a
bapä siþor SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). hwar en
som åstundar wara ällir warda gudelike snillis
älske-likin discipulus, wari bäggia köns (af hvilket af de
båda könen han än må vara), man ällir quinna, aff
hwario hälzst orden oc renliffuadz the kwnno wara
Su 364. drogho swa ower ono a baadho SJ 94 (1435).
— baþirtviiggia (badhe twiggiä MD 86.
badhe-tiggia. badhe tiggia MP 2: 82; Ber 116; MD
80. badhetiggia Ber 66), räkn. [ba]lir i förening
med gen. af räkneordet tver] L. (lia|)itiggia ss
konj.) båda två, båda. hwillcin som giordlio
badhetiggia (utraque) cot Ber 66, 116. MP 2: 82. sökia . . .
fatika oc rika badhe tiggia MD 80. ib 86.

badhlakail, »I. badlakan. lv 1333.

baþstova (badzstoffua Di 89. badzstoffwa: -o
LB 3: 4i. badzstofwä SD NS 1: 551 (1406).
batz-stowa: -o Al 6390. bazstowa: -o KL 121.
baz-stofua: -o Bil 733. bazstoffua: -an LB 3: 46.
bastoua: -o Bu 195. bastowa: -an LB 3: 2.
bastoifwa ib 40. batzstufua Bir 4: 65.
baz-stuwa: -o KL 120. bastuffwa: -an Lf K so.
badzstwa: -ön LB 2: 10. bastwua: -o ib; -one
ib. basstwa: -o ib 3: 37. badzstuga: -wna
SJ 271 (1459). badhstwga LB 2: 52), f. [Isl.

Ordbok.

baístofa] L. badstuga, bad. at. jak vnt ok gifuit hauer
the badzstofwna jak ägher i enecöpiing SD NS 1: 550
(1406). ib 551. Lf K 80. aldro com ban i lögh Sila i
bastouo Bu 195. badhadhe ... i kaldo bazstowo KL 121.
giwa lianoni drikka äftir bazstowna ib 120. gag ey
mikit til basstwo LB 3: 37. bastoffwa är ey taa
mesta godh ib 40. haffua kalla badzstoffwo ib 41.
bazstoffuan haffuer xii dygdhe ib 46. ib 2, 2: 10,
12, 52. Bir 5: 28, 44. Se Hildebrand, Sv. Mede/t. 1:
159, 467-8. Jfr stenhadhstova. — badlistovu
fr idher (bastuvu-), m. L. — badlistovu la vi
(bastwffw-), »t. badstugelafre. lyggia . . . oppo
en varm bastwffw laffwa LB 7: 298. — badlistovu
Hllir (badzstufu-), m. badstugemur. til then gambla
badzstufu mwren SJ 142 (1445).

bailhul, se hiidhil.

bagge, m. bagge, gumse! ss tillnamn, de Conrad»
dicto baggæ SD 2: 351 (l30l). birgero baggæ ib 4:
129 (1329).

bagge, m. [Isl. baggi] Norrman. — bagga SÖta,
f. baggsöta, gentiana purpurea Lin. baggasöta ätin
hielper mykit for stingiom LB 7: 279. Se Fries,
Kritisk Ordbok öfver svenska växtnamnen s. 6.

baghare, se bakare.

baian (bayan. bayen SO 202. baya), ff
hafssalt från Bayes, en söder om Nantes belägen hamn;
se Schiller u. Liibben 1: 141. om lööss bayan til
staden koniber SO 190 (möjl. bör lös baiau fattas
ss ett sammansatt ord), dragara lön for lest lössz
bayan ib. ib 202. nar nagher hollender skyp til staden
koma mz lööss baya ib 207. Jfr 011 lest baia salt
SO 321 (fr. 1546). en stor lest salt löss bai ib 334
(fr. 1574).’

baior (bayor. pl. -ar, -er), m. [Ryska bojarin,
bajarin; pl. nom. bojare, bajaro, gen. ack. bojar,
bajar] bojar, medlem af den forna Ryska högadeln.
twå bayora . . . hadho lian tiil räffla RK 3: 3420.
ib 1: (till. till LRK) s. 241. then störsto bayor FM
305 (1507). the ypersthe baiorer FH 7: 96 (1513).

hak (baak. baag Di 165, 166), prep. och adv. [Isl.
hak. Skåne L. bagli] A) prep. bakom, med dat, kom en
aff konungs wäghna hak lianoni Bil 229. baak
köpmanna-gathwnno SJ 269 (1459). — med ack. stat ok bak
spar-lakanit Bir 2: 62. MB 2: 246. Su 209. ST 477. RK 3:
1055. Di 165, 166. Lg 3 : 333. — bildl. wor
rettog-liother hulkin lian haffuer holdit bak sigh
(undandragit sig) medh treska nw i tyy (för try?) aar Fll 1:
140 (1493, gammal afskr.). B) adv. 1) baktill. to
bådho hak ok före tor til stridha KS 85 (208, 93).
Gr 322. Bir 2: 43. MB 2: 340. 2) till baka. red vt
mz mundia fiäll oc ater hak i ermentriks rike Di 181.
Jfr baker. — bak fore, A) prep. bakom, ot
stenhus bakfore gatebodhen SJ 345 (1468). B) adv.
bakom, der bakom, in til then stora brygge skorstenen
som bak fore ständer SJ 167 (1444).. ib 370 (1470).
— bak til, A) prep. bakom, gik alexander hak til
sin mestara ST 513. B) adv. baktil!, bakom. Gr
263, 277. MP 1: 343. Bir 1: 356. — hak Utll, prep.
bakom, the wäggin som är baak wm säthin Bir 4:
83. säthon försaat hak om stadhen MB 2: 20. — bak
lipa (bak pa), prep. bakpå, bakom, tha kom en aff
sewekins män bak oppa lier didriks här Di 278. ib 3.

10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free