Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - baslare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
baslare
81
batfiista
offöth nöt (non nate pecudi rude fit bostara cudi)
GO 618.
baslare, m. L.
liasse, m. [Fdan. basse] vildsvin, vildgalt. the
hafdho tänder bassom wärst Al 9360. äulitith thölkitli
som biörna skin bassa tänder ok apina kin I v 268.
Jfr villebasse. — bassa spiut (baspiut BSH
5: 63 (1505)), n. [Fdan. baspjud] jagtspjut.
vena-bulum, bassaspiut GU 2. BSII 5: 63 (1505). OB 213.
bast, n. [Isl. bast] L. bast. skal ban dragha bast
genom hans öra (sannolikt föreligger här
missförstånd af originalets perforabit aurem ojus subtila,
och förvexling af subula med suber, hvilket i Mht.
stundom tolkas ined bast; Cod. B har riktigt: stinga
göuont hans öra ntz syl 559) MB 1: 335. blognadho
erich som oth bast RK 2: 4326. — ss förstärkning af
negationen (liksom Mnt., Mht. bastj. räddis normen
ey etli bast RK l: 2931. thz kan nw biälpa ey et
bast Al 3720. han acther bonne ey widli eith basth
MB 23. — Jfr hals-, iniirkp-hast. — basta rep,
n. bastrep. Ml) 329.
hasta (-ar, -adhe), v. [Fnor. basta] L. binda
med bastrep (endast i förening med bindaj. bastiiz,
binds eller pinäs SI) 4: 466 (1335, nyare tf skr.), ib 5:
377 (1344, nyare rf skr,), häfde ... låtit hanoin basta ok
binda ib A’S 2: 197 (1409). äldre hörde jac, thot . . .
her ake . . . bastado eller bant nakon then bonde i
thette herad or BSII 3: 144 (1463). FM 489 (1510). tho
loto thorn gripa binda och basta RK 2 : 694. han lator
thorn strax binda ok basta ib 3792.
bastert m.f [Mnt, bastert. Mlat. bastardum sc.
vinum] ett slags sött Spanskt vin. i aam basterth FM
216 (1504).
bastfliit,/. L.
bastfläta, /. L.
bastlöpning, /. L.
bastskogher, m. skog hvarifrån bast hämtas.
för owerk the giordo wppo prestens bast skoogh och
änger BtFH 1: 170 (1506). han giorde awerk wppo
hans bast skog ib 200 (1509).
basun (basurn. basurne. bosun. busun.
basynn (frf. vok. i änd.). pl. ss »i. -ar, -er.
ss n. = sing., el. -er: j sin baswncr MB 2:
15, 77), m.? och n. [Isl. basiin, m. och bosun, n.
Mnt. basune. Mht. basüne, bosüne, busüne, busine.
Ffranska buisine, bosine. Lat. buccina] basun, ett
oftast af metall förfärdigadt, rakt el. något böjdt
blåsinstrument med vid mynning, hwar äru pipor oc
bambor oc basuna Bo 36. wars horra baswncr MB
1: 330. bläsa baswna ib 372. buswn ok bambara
mondo ther ey skörta lv 1747. Fr 1784, 2349, 2364.
liosunar ok bambor for them ridha ib 2999. RK 2:
5155. med pipor och basynner BSII 5: 176 (1507).
blästo j sina baswner MB 2: 15. bläsandis j sin
baswrn äller lwdhom ib 91. ib 14, 77, 87, 91. stötandis
j thera baswner oc lwdhom ib 172. swa manga lwdhar
ällir baswnar ib 89. ib 173, 230. naar baswrno
lwdher j mynne handh ib 91. j höghra handeuno
haffdo the lwdhande baswmen ib. han loth göra
hwariont thera eetli baswn j sina höghro hand ST
347. baswna bläster MB 1: 330. baswna laat ib 334.
bambor ok boswna sang Al 3311. mykitb busuna ok
Ordbok.
pipo skall ib 5286. — bildl. al/it. koma mädh blosum ok
basuuum, komma med ståt el. med makt. matte tha
pharao se oc höra hwar hans herra kom mz blosom öe
baswnom MB 1: 300.
basuna (basswna),/. = basun, mz basswnor
bomber oc monga pipa II K 2: 9253.
basuna, v. basuna, blåsa i basun, man hörde thorn
tha huarken baswna eller pipa RK 2 : 9279.
basunan, f. basunande. Di 308.
basunare (bassunare: -a II K 2: 6142), m.
basunare, basunblåsare. pipara baswuara och altskens
leek RK 2: 190. ib 3346, 6142. Di 7, 8, 11, 97. PM 29.
hata (baatha. -adhe, -adher. imjf. -te RK
3: (sista forts.) 4661 (i rimslut)), v. [Mnt. båten.
Jfr A-, bata] 1) förvärfva vinst, vinna, med ack.
tholkin köpinskap hwar thu mat bata (lucreris)
hundradha af eno Bo 116. huru mykit batadhin j
Bir 3: 15. är thet batat, ällar wnnit Lf K 145.
ercho-biscop iöns bàtade ther inthet oppa Ii K 3: (sista
forts.) 4309. ib 4661. 5015. — abs. gif thz wt ok
båta oc vin ther af Bo 66. andolica människior
bata (draga fördel) af allom thingom ib 123. ST
491. 2) gifva vinst, båta, gagna, thz batade them
tha ey wetto RK 2: 7615. 8) blifva bättre, ey
kännandis sik aff thäs sacramentzsius idhkan nakot
baatha ällir bätras Su 298. hwat wi bathom oc
triffw-oms i dygdbom lf K 51. hwru the batha oc framgaa
i godho ib 109. Jfr batna.
bata, f. fördel, gagn, båtnad, thz är aldra wara
bata Al 5520. ib 8910.
batan (baatan), /. L. (Städs L. Kp. 33: 6) 1)
vinning, all baatan hiälpir GO 767. allo andre hafua
ther gagn ok batan aff IISII 21: 5 (1383). for nakat
wärlzlikit gagn älla batan Bir 1: 99. batan ok
aflingh ib 323. ib 2 : 228. Su 106. 2) ocker, ränta.
huar är mit liggianda fää som jak länte jdhir til okir
oc batan Bir 2: 101. thik een päning gifwa til batan
ST 488. ib 491.
bater (baater. botth: botther BSH 4: 321
(1502)), m. [Isl. bàtr] L. båt. j een bååt herra frederik
gik Fr 2329. ib 2333, 2336, 2338. It K 2: 2637, 2641, 2661,
3121. — särsk. skejypsbåt. the cristnu flögdhu j batin ok
hioggo sundher batfästuna Bil 253. ware gaffwe sig i
moth thöm och slogo thöm til batzs BSH 5: 14 (1504).
PM xiv. — (?) alla baathe hielpe, sa längie ban faar mer
BSH 4: 281 (1501). — ss tillnamn, andreas, dictus bat
SD 2: 117 (1291). — Jfr siniirings-, skip-, skytta-,
skiirla-bater. — bata lej»,/ L. — bata tiikt,/.
L. — bats dref, n. båtdref, dref som nyttjas i båtar.
tag gamalt skip dreff eller aff batz dreff LB 7: 264. —
batsfarill ber, m. [Isl. bàtsfarmr] L. båtlast, hugger
man ... lass ellir batzfarm aff apald TB 76 (på två ställen).
— bat sliak i (badhzhaki: -a Fr (Cod. F) 2508), m.
[Isl. batshaki] båtshake. Fr (Cod, F) 2508. SO 293. —
batsniau (baatzman), m. båtsman, matros,
styre-mannen, batzmennono oc alle the j skipeno tyäna före
lön PM xv. batzmänne (för batzmännene) skwlw faa
sin lön ib xvi. ib XIII, xiv. BSH 5 : 371 (1509).
— ss tillnamn, laurenz baatzman grabrodher SJ 191
(1450).
batfiista, f. tåg som förenar med ett fartyg den
det samma tillhörande båten. BU 253,
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
