- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
83

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bedriva ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bertriva

83

befaln

verksamhet, theris handelingh och bedreff FM 572
(1513). FH 7: 93 (1513). huad theris bedreff och
vp-satho wore IISH 22: 55 (1494).

bedriva, v. [Mnt. bedriven] L. uträtta, bedrifva.
aff all theres mandom som the bedriffuo j theres
(laga Va 3. ib 5, 33. Di 58. MB 2: 250, 272, 279, 284.
at iak tho syndena bodhreff Lg 668. MB 2: 133, 134,
252, 290 , 291, 292, 315 , 360. Su 64. ST 305. BSH 5: 96
(1506), 97. ä hwat konungen wilde bodriffua RK 2:
6333. ib 7433, 9525. i kunnen lithet mootli ryzom
bec-driffna ib 3: 4144.

bedriig-h (bedreegh. bedragh), ». [Mnt. [-be-drèch]-] {+be-
drèch]+} bedrägeri, list. vthan alt bedreegh, argelist öller
hielparoda BtRK 127 (1438). wilia forraskan . . . medh
bedragh, medh förräderi, medh dobbel ordh och annar
romara stycke BSH 5: 273 (1508). RK 1: (till. till
LRK) s. 237.

bedriigliare, m. bedragare. Lg 3 : 336.
bedröva (bä-. -de, -der, el. -adhe, -adher),
v. [Mnt. bedroveu] 1) bringa i oordning, förvirra.
foth fölgdho oc bedröffwado madyan MB 2: 91.
be-droffde allan thores häär (turbato omni exercitu eorum)
ib 93. wordho här aff alle fiendhena förfärade oc
be-droffde ib 91. herran gudh bedröffde them aff israols
ansikt äller asyn ib 28. är bedröfdher i allom sinom
sinnom Ber 263. som swa wredher ok bedröfdher ware
som han ib. vee them bädröffuade fånö RK 1: (sfgn)
s. 180. 2) plåga, oroa, bedröfva, gud bodrüffuo

then thz giordø oc wildo RK 2: 6884. äpther swa
är at thu hafwir oss bedrölft (turbasti), tha skal
herran gudh tik bedröffwa (conturbetI) MB 2: 19.
sorghful aff gang skal bedröfwa oc myrkia hans
glädh-csfullo opbyrgning Bir 3 : 360. bedröfwa ok thwinga
mina vini ib 1: 15. — part. pret. oroad, bedröfvad.
for hans skuld var hon i nat mykyt bedröfdh KL
381. som bedröfdh hiärta hawa Bo 107. badhe
be-dröfdhe oc räddo ib 163. Lg 662, 826. thin bedröfdhasta
modhir Bo 213. Lg 3: 94. bedröfdista modhren ib
93. — bedröflig, sorglig, alre hafdhe iak swa beska
oc bedröfdha pasca Bo 169. alla bedröfwadha thanka Ber
259. — bedröva sik, bedrifvas, han . . . bedröffdhe
sik Al 3186. — refl. bedl’Övas, förskräckas, oroas,
bedröfvas. bedröfdhis ban mykyt KL 393. äptir dödhin
skalt thu änkto rädhas älla bedröwas Bir 1: 302.

bedrövelika (bedröflica), adv. [Jfr So. dial.
bedrövele] förskräckligt, ofantligt, mycket, varkunna
hänne som swa bedröflica riid (timore perterrita) var
vm sin alra kärasta son Bo 163.

bedröveliker (-likin. bedröfligh), adj. 1)
bedröfvad, bedröffwolikin ande LfK 85. 2)
bedröflig, sorglig, si|ngö een bedröfwelikan sang ST 285.
dricke mz hanum then bodröfiigha drycken Ber 293.

bedrövilse (bödröuelse BSH 3: 176 (1466)),
n. pl. och f. 1) förvirring, oordning, naturlica
astundilsin ok vilin vmuändis til bedröuilso oc
na-turinna fordäruilse Bo 140. LfK 36. 2) be-

tryck, vedermöda, likamans bedröffuilsc (pressura) Su
198. äller isracls almogho vndhor syndonne kommo j
inykin bedröffwilse MB 2: 15. Va 9. RK 2: 6757, 9352.
BSH 3: 176 (1466). 3) bedröfvelse, häluitis sorghor
oc bedröffuilse Sn 233. MB 2: 196 , 204. Va 5, 6, 7.

bedrövoglier (bedroffwigh), adj. bedröfvad.
ther the iomfrwn bedroffwigh stodh MD 191.

bedrövoghet (bedröffwghet), f. bedröfvelse.
bcdröffwghot han opta ffaar MD (S) 206.

beþa [impf. bedde), v. [Isl. beiia] begära, bede
(Bil och Cod. C beddis 94,1) frifi tel anzsvara Bu
62. — refl.’ beþas (bädhas KL 109. pres. beþis.
bädhis Ber 194. bädhes SO 16. impf. beddis.
bäddis KL 89. ss norvagism beiddes MD 76.
sup in. beedz KL 332; RK 1: 9s2. betz ib 4121.
bez Bil 854. imperat. beez Bo 217. bödhs för
bedhs KS 54 (137, 58)), i’. [Isl. beiiaz] L. 1)
utbedja sig, bedja, begära, han bedhis ther tliorff GO
432. — med gen. thäs bedhis iak FI 1607. — med ack.
et bepes iak af [>ik Bu 18. jak beddis biugbrödhit
Bil 103. beddus cristindom ib 66. ib 695, 854. Bo
217, 256. Lg 35. beddos hona til hionalagh KL 307.
beddos hona til hustru ST 262. iak beþes aff minom
syni tua böno Bu 13. lv 1874. —bodos f>öm döpa
lifs naþer Bu 154. at bodhas sik vi oc too Bo 14. ib
27. — med inf. bedos var[ia cristen Bit 166. han sände
sin ben här tel lanz ok beþes þötn här biþa (beder
att de här ma fa bida) doma dagh ib 167. Bil 231.
KS 54 (137, 58). —- medprep. til. boddis thy rumo til
nadlia oc fridh aff gudhi Bil 158. han beddis til
olofflika gerning mz henne MB 1: 234. mz hwat
åstundan hon bedhis til reiiliffuit (begär inträde i
orden) Bir 4: 16. VKR 62, 63. bedhis til at takas j
renliffnadhin Bir 4: 15. hon beiddes til then likame tiggc
MD 76. — boddes till (friade titi) lians dotter Di 24.
ib 32, 35, 114, 160, 168, 285. 11K 3: 3363. SOin hoillia
bedis till Di 36. (beddis til för boddis stil Bil 894.) —
metl prep. in. boddes ther jn (begärde att komma dit
in) RK 2 : 9560. — metl passiv bemärkelse: begäras. 011
iomfrw . . . beddis til hionalagh af enora rikom vngom
man KL 298. thz beddis som ey var förra vant at
bedhas ib 332. äldre vardh för tholkit priuilegium
bocdz af nakrom pafua ib. 2) kräfva, fordra.
at han . . . göri lika widhertorfftennä mz skälighot
äptir thy som kranka naturen bedhis Bir 4: 36.
VKR 79. — med prep. a. idhart land at väria swa
at ther skal ängin bedhas a (ingen skall göra
anspråk derpå) lv 1455. — (bedes för ledes Bu 521.)
— Jfr a-, ater-beþas.

bejisla, fl L.

befäl (befell), n.t uppdrag, befallning, haffwer
ban i befall oder vnderuise oin alle ärendä IISII 19:
91 (1505). sigia sig ey haua befell lengor bliua BSH
5: 333 (1508).

befala (befalla, befäla. befälla, befella.
be-fola. befolla. bofalla: -endis BSH 5: 63 (1505).
böfalla: -andes ib 82 (1506), 197 (1507). -er, befol
el. befaal RK 2: 4878, befalin el. befolin; äfven
pres. -ar; impf. -te, -de; part. pret. -ter, -der,
-adher), v. [Mnt. bovolen, bevalen, bovalon; impf.
bovol; part. pret. bevalen, bevolen] 1) öfverlemna,
anförtro, anbefalla, huem hwn thot forsagthä kws ok
läiin a sinä vegnä befalar ok i hand sätter FM 25
(1389). jach befeller tik skiold och swiird Va 20. MB
2: 124 them (0: tliina tidhir oc biinö) mz alle
gudh-likheth warum herra öfra oc befala oc hälghom
mannom ST 163. mino reso wil iak befala gudh Al

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free