- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
92

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - belägha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

belägha

92

bemödha

26. 5) insnärja, inve/va? som människiona alth
aff harth belägger j syndan na läghc JP 74. 6)
ställa till, bestyra, belagdo thz hemelika mz hans
mestara ST 561. Jfr belägha. — beläggia np a
(oppa), påsätta, taga på sig. bundha ok beladhe
tho thera hiälma oppa (teer þegar sinn hialm oc setr
a liauot ser oc spenner fast) Di 243.

belägha (belagha. -adhe, -adher), v. ställa
till, bestyra, foga anstalt om. huru han hafdhe thz
giort oc listolika belägit (för -at; Cod. A beleth 514)
mz sinne konst ST (Cod. B) 560. belägcdc jach sa
ther om BSII 5 : 88 (1506). om saa belagadcs, thot
then werdig herra komme tha til wastena ib 521
(1512). thetta sa besynnä och belägha ib. Jfr lnglia.

beliighetl f. läge. epthor lansens beläghoth (för
boläghlikhct!’) FM 54« (1512).

boliighilse, n. pl. tillbehör! hwilken gardh medh
all belägilssc som forscriuet star förscrifne kirkio
wärende kcndos liaffwa saalt SJ 230 (1454).

bcliightlj, adj. [Mnt. belegen] 1) belägen,
liggande. SJ 8 (1423), 42 (1427). swa got godz ok swa
wäl beläghit SD NS 2 : 73 (1408). 2) stäld,
beskaffad. min ärindhe äru swa beläghin SD NS 1: 390
(1404). tha vndradho rättaren oc alt folkit hurujthetta
ärandit ware beläghit ST 473. ä hwro thet är om
hanss ärende bolägit BSII 4: 308 (1502). FM 519 (1513).
jnnan toss annerlunde vardhor belageth (för belägeth)
IISII 20: 194 (1507). 3) läglig, lämplig, hwar eder
belogit kan vara, thet wij komme till tals BSII 4:
253 (1500). 4) belagd, betungad, öfverhopad, hans
hierta är beläghit mz mangom onyttolicom tänkom
MP 1: 352.

beliiglilikor (bo- BSH 5: i64 (1507). -ligh.
lighin), adj. [Mnt. belegelik] 1) belägen,
liggande. honom swa godh godz ok belä[g]lighit annor
stadz widher loggia SD NS 1: 300 (1403, nyare
afskr.). 2) beskaffad, tha han hadho hört ok sport
hurw hans tingh bcläligh (för beläghligh) ware Lg
3: 31. efftcr thy som tha är saken bolegligh BtRK
120 (1436). mine ärendho äre ckke nw swa belegligo
ath iak nagit snarlige kan komma tith vp i landit
IISII 22: 3 (1491). hwro all ärende siigh boläglig äre
BSII 5: 123 (1506). 3) läglig, lämplig, samaukoma
pa en boläglig tijd oc stad BtRK 371 (1499, orig.).
FM 91 (1497-1501). BSII 5: 164 (1507).

beliighlikhet (beläghelighet. belegligeheth
FM 247 (1505)), f. [Mnt. belegelicheit] 1) läge,
belägenhet, saa got eet godz ok pa saa god
beläghelighet FH 5: 49 (1467, nyare afskr.). 2)
ställning, förhållande, förfara om al beleglichet BSII
4: 9 (1471). ib 203 (1496). huad belägclighot här är
i landhet FM 443 (1509). ib 247 (1505). äptir swadane
belägligheter FH 6: 85 (1495, afskr. fr. 1590-tetø).

beliigliuing (biläghningh MP 2: 196), /.
belägring. MP 1: 246, 2: 196. MB 2: 257.
beläglira, v. L.

boliimpa (j>res. -ar?), v. [Jfr Mnt. limpen] 1)
bemedla, ställa till råtta, belempe thet med god
dagtinghen BSII 5: 427 (lsio). 2) passa, vara
lämplig el. läglig, om oss ey belämpper thet möthc
BSII 5: 168 (1507).

beliiua (-ter), v. [Mnt. belencn] förse med län.
war aff krononno wol bcliintor RK 1: 1137.

belöpa, v. [Mnt. belöpon] — belöpa sik,
förhålla sig, vara beskaffad/ bwrii edhre belegligeheth
belöper sigh FM 247 (1505).

beill (beem), m. [Jfr MhL bchoim; Nht. böhm,
böhme] Bömare. war ban boom oc war han rydz MD
387.

hcmala, v. måla. cirklana . . . voro bemaladhe
uppå badhe sijdhor TK 270.

beniana, v. [Mnt. bemanen] mana på, yrka, yrka
fullbordandet el. hållandet af. thetta trolijka bomana
BtRK 113 (1436). ib 114.

bemanna (-ar, -adhe, -adher. impf. pl.
be-mando MB 2: 9l), v. [Mnt. liemannen] besätta, förse
med manskap, tha husit war . . . wc) spisat ok wel
bemannat RK 1: 1635. ib 3257, 2: 1557, 1578, 2087, 2133,
2571, 3034, 3621, 7451, 3 : 815, 3200, 4082. MB 2: 146,
233, 248, 259, 302, 305. — förse fartyg med
besättning, bemanna, the andra skipon mero bomannadis
i stocholm oc monga flere RK 2: 8810. MB 2 : 274.
— besätta, förse, utrusta, bemannade stadhcn mz
sino folke MB 2: 261. ib 264, 273. drogh konungon
jn j staden oc bemannade han mz spisniiigh oc syno
folko ib 238. bygdho oc bemannade wärn städher mz
höghom oc starkom mwrom porthom oc laasom oc
alzskons spisningh ib 268. — besätta, intaga,
bo-mannadho oc bolagdo all wadhen j iordhans flodh
MB 2: 77. ib 91. bemannade aldra bärganna högdhor
oc klintha ib 149. ib 152. thot (Gotland) at bemanna
BtRK 151 (1449, orig.). — hålla besatt, intaga, säghen
mik hwat folk thzta är som all tassen bärghen
jn-byggher oc bemannar (obsidet) MB 2: 150. —
bemanna sik, bemanna sig, taga mod till sig. j them
daghom vpstodh oc bemannade sik matathias MB 2:
223. MD 341. — Jfr obemannadhor.

bemanning, f. besättande (med manskap), giordho
galadite thz är galaadz män försaat oc bemanning j
wadhon MB 2: 110.

bemening, f. mening, tänkesätt! iach förstår
odher herredömes tillät och gode bemoningh om helge
hemmingx breff och myne ärende FM 530 (1511). the
affskorne rydzers argheth och ondho bemoningh moth
thonne fatigho landzendhe ib 532 (läll).

beiui8ker (bomisker. n. bomist), adj. [Mnt.
hemosch] Bömisk. noriskor rättir, polinsker, bomiskor
BtRK 115 (1436). —• n. tyg från Bömen. en alin bowist
(för bomist) GS 51 (1450).

beniura (-adher), v. [Mnt. bomuren] — part.
pret. försedd med mur. hwar som äru stora städher
bemwrade oc starke MB 2: 40.

bemyrkra (bemörkra. -adher), v. förmörka.
som hennes . . . samueth häfde ... bemörkrät Lg 3: 556.

bemängia, v. blanda, mz andro vine bemeuckt
LB 7: 131. bemäng tom med klart viin ib 325.

bemiirkia, v. förse med märke el. sigill, försegla.
täpte ather oc bomärkto (signavit) owir honom MB
2: 364.

bemödha (-adher), v. [Mnt. bemoden] oroa.
ban är mygit bomödet, ty han ecke vet hwad han
skal före tago met eder holk FM 416 (1509). —
bemödha sik, besvära sig, omaka sig. ey görs eder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free