Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bemöta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bemöta
93
beplikta
oc behoff siiilff bemöda eder hiit BSH 5: 122 (1506).
i werdes siälff bomödha odher, mik edher fatig
tiän-ara, til wndsätningh ib 146 (1507).
bemöta j o. [Mnt. bcmoton] muta, mottaga, för
hiiat sadaua macth i calmarna stadh oy bemötos kan
BSH 5: 27 (1504).
ben (been. bän), n. [hl. hein] L. 1) ben
(os), at bränna min ben sijian iak är döt Bu 13.
ban förjio sanctoriim petri ok pauli bon af sta]i ib
396. thctta been är aff minom benoni MB 1: 159.
vendis eth boen j hans strupa Bil 565. flykkit hänger
ey swa höght at hundin wäuter sik ey benith GO
7Í. som omkring gingo tliit köt oc bäna märgh Bir
4: 208. swaradhe the (Jiskarena) ... wi fingom oy
eeth been (ej det allra minsta, ej en enda fisk) Lg
3: 10. — ben, bensubstans, oet horn aff been FI 726.
medh oenfaallughom sölghiom aff jern horn ellir booii
VKR 12. — Jfr arm-, axla-, 111-, fils-, baku-,
hals-, hasta-, kin-, lar-, liiggia-,1 rif-, rifia-,
ring-, skinu-, skulro-, svana-, viþ-beu. 2)
ben (crus). böia sin ben Bu 498. waro badhill hans
boen iamtröst Bil 424. fore watusot oc siillen been
LB 1: 97. liaffdo oen löot wisin ok oon deol aff
benena samaleds Lg 3: 365. Jfr barils-,
»gglo-beil. — beilshug, «. [.Pdan. bcnshug] hugg eller
slag som förorsakas af ett kastadt ben. siällan gällir
hund widh bconshugh (raro mouens rictus plangit
canis ussibus ictus) GO 837.
bena, v. L. Jfr af bena.
beiiadha, v. [Mnt. benaden] L. benåda, bevilja
eftergift, beuadhe thorn pa x (10) karle BSH 5: 398
(1510).
beiiadha 1 o. vara gömd, ligga innesluten l mädliau
. . . j tik . . . alla snilliiiua rikodoma oc alla
konstir benada (sinl absconditi; enl. anm. s. 469 är
stället osäkert; ordet synes äfven kunna läsas
be-uanda) Su 230.
benala (-at), v. [Mnt. benalon] nalkas, närma
sig. fför än tho naghot the landen benala RK 1:
(sfgn) s. 173. the fianda wille han benala ib 2: 1253.
for thetta huss skal han benala ib 5763. — benala
sik, d. s. stäkaholm scullc han sicli benala RK 2:
2384. finge marsken sig them benalet ib 2855. wiil
cnghelwndc sigli tith nodh ighen benala BSII 5: 109
(1506). ib 299 (1508). wii wclo i afften benala oss
aff stadh (gifva oss pd väg) ib 4: 5 (1471). •— refi.
beualas, d. s. benalass til thet möthe BSH 5: 73
(1505).
benbiärgh (beenbiärgh), /.? [Jfr Mht. [-bein-berge]-] {+bein-
berge]+} benbrynja. SI) 3: 287 (1316).
benbrnt (benbrot LB 4: 339. been braath
LB 7: 138), n. f/s/, boinbrot] L. 1)
sönderbrytande af ben. adrianus leddes först tel benbrut Bu
522. Bil 369. 2) benbrott, for beenbrwth LB 2: 34.
logger mail stampadhan pwrlök widh bcnbruth ib. ib
4: 339, 7: 138.
beubryta, v. [lsl. beinbrjöta] — part. pret.
beil-brutin L. den hvars ben blifvit sönderbrutna, gauo
benbrutne andan i guz händar Bu 522.
benbiiria, v. L.
benedidher (bendidher), p. adj. välsignad.
mädher sith helgha benodhidha wärdhoga blodh MD 47.
for thiii helgha bcnedidha bithorra döödh ib 48.
wäl-signadho warin thina lynfuo dyra rena benedidho lände
Bir 4: 151. VXB 16. LB 7: 19. thon bcndidho gudz
son ib 2: 89. ib 90.
benflsker, m. [Jfr lsl. beinfiskr] ett slags fisk.
jc (100) benffiisk FM 544 (1512). iijc (250) bcnfisko ib
602 (1513).
benkalvo, 1«. benkalf vad. läggiandcs syna beoii
kalffwa oppa sin skineben (suram femori impunerent)
MB 2: 117.
benliigger, m. benpipa. Lg 3: 369.
benlösniiig, /. L.
henvapii (benwapen Di 63. 207. beenwakn),
u. [Fnor. beinvapn. Mnt. bénwapeti] benharnesk, i
beenwakn SO G: 214 (1350, gammal afskr.). Di 63,
124, 155, 207, 208. Jfr öi’löghis beuvapn.
benvärker, m. [hl. beinvorkr] värk i benen. LB
7: 36, 282. Lg 3 : 248.
beniigdher (beneigd BSH 5: 392 (1510)), adj.
[Äldre Dan. benegot. Jfr Xht. genoigt] benägen.
hwar vtaff jach benegd är ath vothc hans besthe
BSH 4 : 253 (1500). ther till benägdo HSH 20: 102
(1507). ib 104. BSH 5 : 73 (1505), 392 (1510). FM 459
(1510). Jfr välbenägdher.
henäghin, adj. benägen, benegen, rcdebon oc
veluelig til at afstyro . . . blotzvtgytilse BSII 4: 348
(1503). — med gen. wij äre toss bonägno til at
aff-wärie cristedomons oc richisons forderff FH 1: 182
(1497).
benämna (bö- BSH 5: i8i (1507)), v. 1)
nämna, som i thetto breff bcnempdo äre FH 5: 21
(1463). BSH 5: 181 (1507). thot är bcnenipt j theris
dagtingis breff, at 0111 nogen artikel . . . forkräncth
vorthe, tha schwlde thou part ramo siit heste, [som]
torn och hominod skeed woro FM 386 (1508). 2)
utsätta, bestämma, jiiuän en benäinpdh tiidh HSH
19: 25 (1504). wij bonempde städith och rwmmit FM
134 (1502). pa en bonämpdh städh ib 388 (1508). sa
mykith folk, som i beleffwe thor fore benempna
BSH 5 : 20 (1504). — bestämma, afgöra, för än thot
benämpth war, ath han then deell fwlth och fast
göre skwlle, i hanom tilbwde BSH 5: 317 (1506). —
Jfr forbenämder.
benödha, v. [Mnt. beuoden] — henödha sik,
tvinga sig fram. alle the til skips woro skulde tiith
henöde sik inskäres met sodana skep FH 7 : 66 (1505).
bepissa (-adher), v. kasta sitt vatten pd,
öfver-gjuta med urin. ho som aff rottom bepissador varder
LB 7: 351.
beplailta, v. plantera, besd. dygdcnna örthegardher
. . . wil iak bcsathia oc beplanta mz rosor oc lilior
,5a 31.
beplikta (beblicta: -om FH 3: 127 (1448).
poplictha: -er ib 5: 70 (1476)), v. [Jfr Mnt. [-beplicht-igen]-] {+beplicht-
igen]+} 1) göra till pligt för, förpligta, förbinda.
huru kunne han . . . högelikare tik bop]ikta, sik
at ather älska Su 34. beplictade han oos til xxiiii
pund flesk wt at giffua BSH 3: 147 (1463).
bo-plictar jak mik ok myna ärffwinghia widherlcggia
sama clostre swa mykit FH 6 : 24 (1464). ib 3: 127
(1448), 5 : 31 (1465) o. s. v. — med dat.
be-plichtom wij oss ock allom varom epterkomandom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
