- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
97

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - besitning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

besitning-

97

heskedhiu

(1506). 2) besitta, inneha/va. som the prouento nw
besiter SD KS 1: 378 (uo4). mit orfne som jak nw
besitter SJ 34 (1425). ib 54 (1431), 57 (1430), 84 (1438).
the magho besithia thz landit MB 2: 4. ib 64. ST
351, 479, 494. dauidz ära oc rike skal besithit wardha
Lg 3: 593. godz och gaardha bosithno oth osithne
(predijs rusticis et vrbanis) som koiiwnghe ocli
kon-wiigislecom rätthe tillydando ärw SD 5 : 209 (öfvers,
fr. st. qf 1400-talet), som husit besitter SO 206 (i de
två sista ex. afses uttryckligen ett innehafvande utan
egande-rätt). — part. pret. 1) sittande; stä/d, att
ban ware högt besitton BtRK 125 (1438). 2)

besuten. the som äre bositne äro ganske faa, som kunne
göre reth for sig BSII 5: 62 (1505).

bpsitniilg’, f. besittning, innehafvande, thet triilio
areth i waars rikes besittning (anno regni nostri
tercio) SI) 1: 207 (öfvers, i ung hdskr.). —
besittningsrätt, rätt att besitta, thce äre twiifwelaktige
om koningens besitning til riket eller oy BSII 5:
368 (1509).

beska (bäzska), /. beskhet. lät vaxa sötasta oc
viirdhoghasta frukt vtan bäzsko Bir 3: 113.

heskansa, v. [Mnt. hoschanscn]/droe med skansar,
förskanta, haffuer . . . bcskanseth III kyrkör flSfl
20: 2o2 (1507). beskanssede jag en holme BSII 5: 60
(1505).

beskatta (beskadda), v. [Mnt. beschattcn] 1)
beskatta, ålägga att betala skatt, at wi skulom wardha
beröffwade oc beskattade MB 2: 115. mz oräth loth
ban thöm ey beschatta HK 2: 1077. ib 6004. SD KS 2:
360 (1411, gammal afskr.). MD (S) 230. ati . . .
haffua rcdha heskaddath pa pcnniiigha ön then som i
mot bröt FII 1: 49 (1478, gammal afskr.). haffwo
. . . beskattedh landith till en stor swmme peninge
JISIl 20: 139 (1507). 2) utlösa, schole alla fångar
som ecko nu beskattade ära hafwa dagh i fulla
fiorthon daga BtRK 250 (1468, orig.). 3) uppskatta,
värdera. VKR 38. — Jfr afbeskatta samt
obe-skattadher.

beskattning: (beskatning. -ar), f. [Mnt, [-be-schattinge]-] {+be-
schattinge]+} 1) beskattning, henta beskatning MD
(S) 261. aaläggiandhe bcskatninga SD 3: 413. then sware
beskattningh BSII 5: 219 (1507). 2) lösepenning.
nar the mz thore beskattning vtfara RK 2 : 408.

besked 11, n. [Mnt. beschét] 1) afgörande.

haffua war ärende ingen annan ända eller beskodh
gripet JISIl 22 : 44 (1493). 2) besked, förständigande,
tillsägelse, HSll 20: 291 (lsio). 3) besked,
kännedom. veth han beskedh, bure thet waar til gänget
BSII 5: 108 (1506).

beskedha, v. [Mnt. beschoden] Jfr utbeskedlia.
beskedhelika (beskedheligha SO 64.
be-akedhlika. biskedhelikan), adv. [Mnt. [-boschede-liken]-] {+boschede-
liken]+} 1) bestämdt, noggrant, noga. SD KS 1: 94
(1408). hwart ärandhe grant oc beskedelika aat
skil-iande hwart för sik Lg 3: 715. 2) tillbörligt, höfliyt.
skal hanum eller hcnno ey swaras vtan wäll oc
biskedhelikan SO 29. ib 64. 3) med förstånd, med
eftertanke, til at all thing beskedelica oc raadhelica
göra tinoui son oc minom Lg S17. taladhe . . . swa
beskedhelika oc sannolika nc wisleka ib 3: 439. ST
383. gagnlikare är een pater noster langsamlika läsin
Ordbok.

oc beskedhlika än tio raplika läsna ib 162. — Jfr
obeskedhelika.

beskedheliker (beakedhelikin SI> KS 1: 27
(i4oi), 78 (1401). beskedhelichin VKR 31.
beschede-liken (ack. sing. m.) SO 148. beskedhelighen Lg 3:
370. beskedeligea SGCK io:i. beskedhalikin sn
KS 1: 574 (Moe), beskedherllker: -lika ib 2: si
(1408). beskederligen ib 214 (mo, gammal afskr.).
be-skedhirlikin ib 1: 536 (i406). beskedelig: -ligom
SD 5:549 (öfvers, frän medlet af UOO-talet).
beskedher-ligh: lighom ib 3 : 405 (öfvers, trol. fr. början
af lioo-talet). bäskädheliker: -lik ib KS 1: 35
(i4oi). bäskädhliker: -lika ib. blskedeliker:
-like SO 7. biskedhelikln SD KS 1: 56 (1401).
biskedherliken ib 2: 3i6 (1410). biskedhligh:
-ligha ib l: 44 (1401). biskäthalägh: -läghom
ib 484 (1405). byskedhiliker: -likom ib 65 (1401).
bysskedeleker: -leke ib 362 (1404). beskeliker:
-lika ib 2: 235 (1409). beskelikin Bir 5: 62.
beskeligh SJ 387 (1472). beskelig FM 514 (mi).
beskelighen ib 354 (1507). beskäliker: -likom
SD KS 1: 463 (1305). biskel ig h : -lighe SD SS
2: 67 (1408)), adj. [Jfr Mht. bescheidenlich] 1)
bestämd. vppa en beschedeliken ok forosagdhan dacli SO
148. 2) ordentlig, tillbörlig, medh eno lätto
beskedh-eliko brefue SD KS 2 : 35 (1408 i vidim. af Ull). 3)
förståndig, besinningsfull, ä nar j talin ällir swarin for
wtan godha ällir beskedelika forhugxan Bir 4: 120. —
förståndig, sedesam, redbar, hederlig, thz andelika
oc beskedhelika liffwerne som siälenne nyttokt ware
Lg 3 : 585. at han wari j allom sinom ärindom
oc allom gerningom fornompstughir oc
beskedhelichin VKR 31. höwizka oc beskedholicha quinnor
oc män ili 2. ib 4, 18. SGCK 103. Lg 3: 370, 479.
allom snielloin ock beskedhelikom mannom j sama
skomakara conipaniuo SO 30. ib 61. TS 19. — vid
personnamn i urkunder ofta användt såsom epithetou
or näns. biskedclike män som är lasse beltare ok
henrik punghmakarc SO 7. beskedbelicum mannc olaue
haralsonno SD KS 1: 3 (l40l). ib 6 (1401) o. s. v.
beskedhelikin qwinna margit ib 27 (1401). — Jfr
obe-skedheliker.

beskedhelikhet (biskedilihet), /. 1)
bestämdhet, säkerhet, tel mera wissu ok biskedilihet äär
här danda manna insigclhle fore säät DI) 1: 44 (1383;.
2) förstånd, visdom, con thäs hälga anda gaffwa som
kallas sciencia, thz är wect ällar beskedhelikhet Lg
3: 418. ib 419. Gers Frest 7, 14. — (bcskcdelikhetz för
bcskelikhetz Su 179.)

beskedlier (biskedher), adj. —
beskedheliker 3. thässa biskedha manna SD KS 1: 627 (1407).

beskedhin (biskedhin: -skedhnum SD KS
1: 626 (1407). biskedin: -skedena ib 173 (1402).
byskedhin: -skedhnum ib 117 (l402)), adj. [Mnt.
bescheden] 1) = beskedheliker 1. fadoren fik
them beskeden deel UK 1: 230. hwadh thot hälder är
til äwerdhelica äglio äller beskedhon tidh Fil 1: 18
(1441, afskr.). 2) = beskedheliker 3. hwar oc
en beschedlieu wegfarande man GS 27 (1375, orig.).
the ware iiij beskedne men RK 2: 6277. VKR 27.
beskedhin man lafrins ienissnn SD KS 1: 146 (1402). ib
117 (14o2) n. s. v.

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free