- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
98

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - besker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

besker

98

beskria

besker (beesker. bey sker. basker, bäzsker:

-O MP 1: 27. nom. och ack. sing. n. beskt Bir 1: 187.
beeskt KL 294. best. beest. beezst. beyst. bext
Bil 800. bäxt MP 1: 59. besk Bir 1: 291. ack.
siny. TO. beskan. f. beska o. s. v., men dat. pl.
beskiom Bir 4: 148), adj. 1) litande, sharp, hvass?
beska sorghinna swärdh KL 356. 2) amarus, besk,
bitter, egentl, och bildl. salt oc best vatn KL 221.
ib 294. thiok wädzska ok besk . . . swa som sinappir
ok salsa Bir 1: 290. ib 4: 135, 148. smakadhe ban
. . . bäskan galla MP 1: 39. versta ok bäskasta win
ib 59. offra gudhi beska mirram som tekna bitska
synda idrogha ib 45. mirra thz är eeth beyst oc
bitirt thing, thz teknadho then beska oc biträ dödliin
ST 209. drykka thässa hems besko malyrt Ber 212.
tho (tankarne) äru bcske at thola som sinäpir Bir
1: 291. tak beezst for söt KL 368. MP 2: 230. al
besk thing skulu thik söt wardha KL 42. ranlika är
thz äntigia vansampt älla omögholikit at af besko
hedhirgirinna root framgauge söt kärleksins frukt Bo
99. Bil 800. Su 115. han (o: christus) är ondom beskir
ok beskare ok boskastir Bir 1: 201. mz gratande beska
tara Fr 1410. Al 10165. bescan düdh för söta
sam-waru Bil 215. Lg 960. mz hans bäzsko pino MP 1: 27.
beskare plagha oc bitrare hiärtans värkir Bo 24. ib 212.
mykit beskir änger Bil 455. bärando bcsca ok thunga
korsit oc pinona Bir 2: 123. giordho them beeska
dagha oc thunga MB 1: 276. hwat beest them var alt
thz ban mödde Bo 164. alre hafdhe iak swa beska oc
bedröfdha pasca ib 169. Bir 1: 291, 2 : 203. sambri
syni sora tydhir bäxt görande MP 1: 59. en nunna
som hät sabina . . . besk i tungo Bu 418. hulke
som beske ok stormande äru mz osämio talan Ml’
1: 56.

beskhet (beyskheth PM xxvm. bäskheth Lg
3: 97), /. beskhet, bitterhet. LB 4: 343. PM xxvm.
ey aktar thän oc mykyt skalenna beskhet, som kärnans
söthet offta haffuer smakat, Su 34. — bildl. bitterhet,
särsk. bittert lidande, smärta, i bannas omgängilse är
enghen beskheet Su 12. thin kärloker, huilkeus sötheet
altidh är blandat mz beskhet ib 118. pinona oc dödzsens
beskhet ib 27. ib 170, 179. siälenna beskhet ib 117.
LfK 127. diäfwlin hulkin som til äuärdelika beskhet
ledher MP 1: 59. Lg 3: 97.

beskikka, v. [Mnt. beschicken] 1) ordna.
Su 139. — bestämma, hwaria stwndh oc tima ska]t thu
beskikka besyndher]ika syslo oc ärffwodhe LfK 70. j
bland andra pinor besynnerlika hwario rwme
be-skikkada Su 249. huat hälzst thu aff äwerdoliko
be-skikkat haffwer ib 320. —• anvisa plats, ställa, aktom
siälena wara . . . beskikkadha inz them i hälffwitte
iirw, beskikkadha i kötlikom astwndilsom LfK 45. 2)
sända, skicka, liaffde lönliga beskikkat rämpta män
offwir ena sidha MB 2: 278. nu haffuer gud beskickat
sina wrede RK 3: (till. om Chr. 11) 6301. — Jfr
obeskikkailher.

beskiinpa, v. skymfa, boskimpaden mz vysor ok
orde 11K 1: (sfgn) s. 181.

beskipa, v. bestyra, ställa, om war herre thot
ckke i en bäthre mötte beskiper BSII 5: 431 (1511).
beskirma, se beskärma,
beskleker (beskliker), m. beskhet, bitterhet.

hans mundir var fullir mz twitggia banda hcsklikc
Bir 2 : 262. then besklekir tha han ätikkio ok galla
smakadhe ib. skal siälinna sötme vt giutas ok
en-samin besklekin atirblifwa ib 1: 291. Ber 182.

besklika (beskelika. besllka: -are Bir i:
166. bäsklika KL 280. bäsklica ib 269; Lg 3: 97.
beeskliga Lg 809), adv. bittert, drykx . . . ther
bcskelica j pinomen MP 1: 59. han war stunghin
j hiärtat swa besklika Bir 1: 268. ban korsfestis nw
besklikarc af ondom crisnom maunom än för af
iudo-men ib 111. ib 115, 166. gräät bäsklika KL 280. gräto
the ganska besklika Lg 292. ib 809, 3: 97, 472. Ber 33.
Su 196, 451. jak sörgdhe heskelicare än andre Bir
2: 57.

beskliker (beskeliker. besklikln), adj. bitter.
meilh beskelikom tarom Ansg 245. besk]ikin var thera
sorgh KL 358.

besklikhet (besklikhät. besklighet Bir 4:
176. beslikhet. beskelikhet, bäskelikhet MP
1: 99), f. beskhet, bitterhet, vatnsens besk]ikhot KL
221. — bildl. bitterhet, särsk. bittert lidande, smärta.
jak seo thic hawa beskelikheez (amaritudinis) galla
KL 145. nar thu känne besklikhet j klostreno ib 42.
the skulu ey smaka . . . vtan äwärdhelika beslikhet
Bir 1: 151. helsamlikhetz oc beskedelikhetz (för
bcskelikhetzj drykker (jmtus salutaris amai-itudinis)
Su 179. tak fran mik thässa besklikhetina Bo 25.
ib 185. ey är dözsins bitärlica besklikhet lät ib
108. MP 1: 99. Bir 1: 201, 237, 309 , 2 : 244, 4: 176.
faa äru the som amiunas christi pino mz kärlok ok
bcsklikhet ib 3: 375. af allom thins herra
besk-likhätom Ber 269. — bitterhet i sinnet, förbittring.
hwat the göra fore mina skuld thz är mz mot korran
ok besklikhet Bir 1: 10.

beskna, v. blifva bitter, skal thöm ökias
van-frägdli, thera luste boskna (aiiiarescet) Bir 2: 183.

beskodha (beskadha: -as LfK 51), v. 1)
beskåda, betrakta, beskodha thz barnet Lg 662. MB
2: 115. Bir 4: 5. heskoda clarlika sins skapara
god-gorninga ib 106. ib 111. LfK 51. — besigtiga, granska.
beschoda hwars mantz arbete SO 157. 2) taga i
betraktande, göra afseende på. beskode toris stora
fatigdom BSII 5 : 398 (l510).

beskodhan (beskadhan Su 30; Lg 3: 299, 417),
f. betraktelse, standa j . . . aandelighe beskodhan
VKR 1. Bir 4: 100. Lg 3: 299, 417. Su 30, 338.

beskodhare, m. åskådare, betraktare, iakttagare.
aff them bcskodharanom gudhi offwantil Bir 5: 7.
hanom bör oc idhkelika wmhugxando oc grannan
be-skodare (speculatorem) wara wm reglan j allom punctom
hall is ib 4: 39.

beskodhilse (beskadilse Lg 3: 398; -ilsom ib
404, 406), n. pl. betraktelse, skötandis gudhlichoni
bo-skodhilsom VKR 2. ib 4. Bir 4: 91, 95. Lg 808, 3: 70,
279, 393, 395, 398, 402, 403, 404 , 406, 409.

beskodhlling, /. skådande, i guthz boskoduing
MD 486.

beskria, v. [Mnt. beschrion] utskrika, förtala.
ther honum boropedho, beskryede och oärlige
förtalade BSII 4: 219 (1497). haffwer . . . beskriath . . .
her sten stwre FM 233 (1505).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free