Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - biskopliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biskopliker
114
bita
att visitera, super quadam pensione dicta biskopstol.
quam ceteri habitatores iæmpcie curatis suis. dum
. . . archiepiscopus vpsalensis . . . visitøcionis officium
penes ipsos impenderit, exhibere consueuerant ah
an-tiquo SD 5: 527 (1346). a solucione dicte pensionis
biskopstol ib. super prefatis peusionibus biskopstol et
^et-asmørmala ib. — biskops Jjiugr, n. L. —
biskops valll, n. biskopsmakt, biskopsmyndighet, petrus
gaff them fult biscops waldh Bil 357. ib 899. Bir 1:
309, 317. — biskops iilllbite, u. biskopsämbete, äptir
biscops ämbitis loflike skipau ok stadhga Bir 1: 314.
ib 360.
biskopliker (biskoplikin. biskopsligh), adj.
[Isl. biskupligr] biskoplig, biscoplikit lifwirno Bir 1:
316. allo biscopligx embetes vmsorgh ouergiffno Lg
3 : 570. aff edhra biskopsligha rnakth Gers Frest ini.
biskriva, se beskriva.
bislingarþer, m. L.
bisiliau (byaman), n. [Ryska bezmen] L. besman.
quatuor marchas butiri majoris ponderis celandiæ hujus,
quod dicitur vulgariter bisman SD 1: 592 (1281, efter
aftryck i Acta Litteraria Svecia), orät bisman lf K
137. som ij spen ok ij bysman hafua Lf K 223. —
bismana mark (besmana-), f. mark, skålpund.
klokka wm thio besmana marker AS 157. klokka wm
fämtyo hwndrath hesmana marker ib. — bismniis
mark, /. L.
bismare, m. [Isl. bismari. Mnt. besemer, bisemer]
L. besman, medh orättom spannom ok bismarom KS 74
(182, st). — bismara mark (besmara-), f. mark,
skålpund, honagh iij besmara marker LB 9: 106.
bisp (bysp: byspens BSH 5: 440 (i5u). besp:
bespens FM 403 (1509); BSII 5:70 (1505). -ar), m. =
biskopor, aff orchobispon oc andra bispa mero RK
3 : 4205. ib 4337, 4361, 5642. MD 496. FM 179 (1504),
286 (1506) O. s. V. BSII 5: 70 (1505), 440 (l5U). Jfr
iirkebisp.
bispraka (by-, be-, -adhe), v. [Mnt. bispraken]
göra insaga mot, klandra, göra anspråk på. hulkit
forscrifna ärfue the förra saalt haffdhe jon rytinge
for hundradha markor, som hans bysmarkot
byspra-kadhe ok laghlika til dömpdis for sama köp aff thy
han widherboaude war SJ 43 (1428). bisprakadhe hau
tliät for samma penninga ib 107 (1445). at bespraka
the jordena ib 257 (1457).
bispraknillg, f. klander, anspråk, ouergaff the
bisprakning han giort haffdhe upa ena tompt SJ 71
(1437).
bisprok (bispork), n. [Mnt. bisproke] ordspråk,
talesätt; otillbörligt talesätt, lator thess (för thesse)
store och grofwe edher som i brugha . . . och thesse
oskeligo kledo sedhor som nw nylighc ore vptaghin,
och the månge bispork som nw mögit bruges GS 68
(1491).
bistaild (bestand), «. bistånd, sadane bestånd,
oc stora weluilighet, som hans nåde haffuer oss oc
ridderskapit offte bewist BSII 4 : 226 (1497). til al
kerlig wilie oc bestand ib. til beskorm, gode oc
bestand ib. ]iwar wij kunne wara oder oc edert orden
til bistand FH 6: 90 (1496). alzmectig gud . . . giffwc
edher ther hielp oc bestand tiil FM 562 (1512). ath
göra mik hielp och bistandh BSH 5: 116 (1506). at
iomfru maria skulle haffwa hiälp oc bestandh aff
sinne släkt Lg 3: 636. Jfr bestånd.
bistanda (bestanda. bestoo), v. [Mnt. bistàn]
bistå, hjälpa, then wnsetningli, som mail skal bestoo
them med BSH 5 : 300 (1508). swasoin . . . konungen
och cronan äro medh bestanden BtRK 89 (1435).
hwilkin en brodor som dör wthan warth brodirskap
bonum begaue wtliu tässo brödirskapina epther vara
makt wppa thz at thz bliui bistandande (kanske
dock här att fatta = bestandande, bestående) SO 4.
— part. pret. bistående, thet i rättenom bestandin
(motsv. Xedertyska text har bestondicli) warin BtRK
80 (1434). — Jfr bestanda.
bistandeliker (bestandeligin), adj. bistående,
hjälpande, med dat. skal . . . hwart rijke thy atidro
bestandeligit ware BtRK 142 (1441).
bistandelikhet, (bestondelighet), f. bistånd,
hjälp. FH 7: 100 (1517).
bistandogher (bestandogher. bestandugher.
bestandiger. bijständiger: -ige BSH 5: 50
(1505)), adj. bistående, hjälpande, war mik nw
be-standoger ok nadoger Gers Ars b 4. BSH 3: 77 (1454),
5 : 50 (1505). SD 5: 213 (öfvers, fr. si. af 1400-talet).
ware edher fogetho beständig ath forware . . . edert
senge rwm FM 562 (1512). skal hwart rijket thy
andra troligha wara bestanduclit oc fullelika
be-hielplighit thz affwäria BtRK 144 (1441). skule the
. . . honom j englia mattho bostandoghe ware ib.
bistandoghet (bijstondighet), f. bistånd, gudh
alzmectogh vare eders trösth och bijstondighet HSH
20: 81 (1507).
bistel’í (bidzel), m.t [Mnt. bistel] till en dörr
hörande döriyoster i förening med utbyggnad? i
bidz-lomen voro jornpipor upsatta fran norra trappona nek
alt omkriiigh til den södra TK 270.
bit, n. [Isl. bit] L. bett. af eens galins huudz biti
KL 200. for madhkanna oc orma stiongom oc bitom
Gr 294. Bir 2: 37. LB 4 : 344 , 7 : 71. förkommer
spolorm i magan och annar swllen bith ib 8: 45. Jfr
diur-, diura-, eter-, blinda-, hunds-, igiiul-,
loppo-, orm-, orma-, orms-bit.
bita (pres. biter. impf. bet. beet. bäth iti 257.
pl. bitu. impf. konj. bete Di 46. part. pret. bitin),
v. [Isl. bita] L. 1) bita. egentl, och bildl. siax
galne hunda komo ok bitu ok slitu han tel döpa Bu
137. ib 205. bränt barn seor widh eldh ok bitith for
hundh GO 1078. ib 731. hulkin som bita hans samuit
ok gnagha swa som madka Bir 1: 69. nar han (0:
ondir man) . . . bitz (äggas) aff wredlie (mordetur
ira) ib 3: 97. — med prep. um. thunga är ey been
tho at hon bithor vm been GO 680. —• med prep. mot.
synd hulkin som bitir mot samuitino Bir 3 : 226. —
sammanbita, gnizladho ok bitu tannom (stridebant
dentibus) KL 143. thu . . . bither thina tändher Lf K
141. 2) bita, vara skarp (för smaken), pipar
är biter ok biiter fast Al 1479. bitande tingh LB
9: 107. 3) bortfräta? hon (0: saxifraga) bither (för
bryther’!) sten LB 5: 81. 4) bita, taga i munnen,
äta. haffwa sköt liwaske bitha eller swpa BSH 5:
123 (1506). — afbita, afbeta, beta. asnane bito gräs
(pascebantur) MP 1: 197. — abs. beta. owir ena
äng ]iwar mangra handa fä ok diur gingo ok bitu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
