- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
117

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - biudhare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

biudhare

117

biärgh

— bind Ila Ut, 1) erbjuda, kunugen liü[) ut

gul ok self Bu 490. Bir 2: 259. MB 1: 302. Lg 3:
646. 2) uppbåda, biwdhor wt alt sit horskap MB

1: 315. Di ––-Jfr iitbiudlia. — Jfr ater-, for-,

foro-, ivir-, inn-, mit-, uppe-, van-biu]ia samt
gäst-, o-, ül-bu|iin.

biudhare, m. den Sim bjuder el. befaller,
kär-lexsens bywdharo Su 99. ib 325. the kalladho ihesum
biudara Ml’ 1: 287. gaff folkono vituara ok höfdiuga
ok biudbara ib. ib 2: 162.

billdllilse, n. inbjudning. Gr 272.
bing (biugh), re. [hl. bygg] L. bjugg. korn.
xvj thyne biugh SD NS 1: 593 (1406). thz (brödet)
war aff biwgh giorth MB 2: 90. LB 1: 96, 97, 3: 168.
Bir 4: 63. Di 287, 289.

biugbrödll (biogh-), re. [Isl. byggbrauj] L.
bjugg-bröd. thw äther bywgbrödh ok drikor vatii Di 286.
LB 1: 96, 7: 32. — bjuggbröd, hjuggbrödshaka. jak
boddis biugbrödhit. hunda fiidho Bil 103. lam biogh
bröd MP 1: 96. ib 97.

billgkly (biwg kly), n. bjugg kli. PM M.
biuglever, m. [Isl. bygghleifr] bjuggbröd. hafwa
eu biugleff Bil lo3. giordho kors a biuglefuo ib.

biugniiol (biogmiöl LB 7: 233, 255), n. [ /si.
byggmjöl] bjuggmjöl. LB 1: 97, 3: 169, 172, 5: 77, 7:
233, 236 o. s. v.

bing reþer, adj. L.

bing .skäppa (biog-),/. L.

biugsudh (byög-. biugsodh LB 7: 137), «.

bjugg soppa, dekokt på bjugg. LB 7: 137. fenicols roth
sudhiii j byugsudhn (för byugsudhj ib 3: 119. blandher
inan hans oos mz byðgswdh ib 2: 33.

biugvatu (bywgh-), n. bjuggvatten, dekokt på
bjugg, i bywgh vatn LB 7: 29.

biugliai {impf. bögh. part. pret. bughin), v.
böja. aff läzl ok kiirleek han sik bögh Al 578. Jfr
nidher-, undir-biugha.

bingllhätta, /. mössa af böjd el. krökt form! ss
tillnamn, niclis biwghiitta SJ 98 (1440).

binr (-ar), m. [M. bjorr] L. bäfver, biwra hado
huggit en stok och en biwr laa vpwndhor stokkon
1’K 245. — ss tillnamn, iohaunis dicti bitirss SD 5:
44 (1341, gammal afskr.). — Jfr bäver.

biälke (bialke: -en Bu 417), m. [Isl. bjalki] bjälke.
en biälko uar of skambar Bu 416. ib 417. Bil 254.
loth han thetta sköna träth nidhir hugga til cen
biolka ST 298. Jfr tl’iibiiilke.

biälla (biella), /. [Isl. bjalla] bjällra, klocka.
theknadho banum mz biello (tintinnabulum) Bil 694.
skaldrande biälla (cgmbalum) MP 2: 129.
biärgh? fi Jfr bcnbiärgh.
biärgh (bärgh. bergh. bergghf> 2934. pl. -ar
i ortnamn), n. och m.1 (pl. i ortnamn) [hl. bjarg,
berg] L. 1) berg. reþ . . . tel et bärgh Bu
156. vndi eno bärgho ib 169. mällan fyra biärgh
Bil 303. brast eth biärgh ... ok gik wällandc oldir
j biärgheuo ib 429. vidhir bärghit findir thu dalin
Bo 10. badho bergh ok dall Fr 1522. al landin
sunnan biärgh (söder om Alperna) Bil 756. — i
ortnamn, bierxhamarh SD 2: 13 (1286). curias moas
biærgær & sæby ib 118 (1291). mansionom biærhær
(får biärghär) ib 1: 665 (1285). in riseberge ib 682

(1180-1202). ill gilbergh ib. occlesie thustaberga ib
733 (1285-91). 2) berg ss föremål för bergsbruk,

bergslag, the som fore berghcno sculu stånda IfN
135. nokor daghleken ärw|iys inan daghleken til
borhs-ens (för berghsensj SD 5: 637 (1347). a nokro
borgh-eno. som är iarnbyärgh. silfbyärgh. stalbyärgh ib.
ib 4 : 748 (1340, nyare, afskr.). aff liulka both . . .
halffdelin skal haffwa bärgit ib. ib 749. — Jfr al-

niiiiiiiiugs-, borglia-, gra-, iordh-, is-, iäru-,
kopar-, Iagh-, inaliii-, niirra-, silf-, stal-, steu-,
iirfdlia-biiirgh. — biiirgha bula (bärgha-),

f. bergshåla, bleff ... i enno bärgha hulu KL
369. lifdho ther lönlika j biärgha hulum Bil 433.
Jfr biärgs-, biärgh-hula. biiirgha
klinter, m. bergsklint, drogho lian vppa 011
biärgha-klint Bo 86. Jfr biärgh-, biiirgs-klinter. —
biiirgha lidll (bärgha-),/. bergssluttning, drogho
hona . . . nidhir fore ena bärgha liidh KL 342.

— biiirgha mästare (bärge-, bärghä-), m.

bergmästare, äf þom fyoghertan skulu twe väliäs
bärghämästärä SD 5 : 638 (1347). bärgomestaren oc
alla bärgxmän DD 1: 102 (1449). — biiirgha
skrubba (bärgha skrubba. biärgha skrybba),
/. bergsskreva, flym thy wt i biärgha skrybbor
Gr 307. bodhe ther j eno bärgha skrubbo ST 101.
Jfr biärgs-, biärgh-sk rubba. — biiirgha
sti-glior (berga Stigher), m. bergsstig, ouer berga stigh
or en liten stwnd It K 1: 3010. — biärgs arvo[ic
(bärs ärwode), n. bergshantering, bergsbruk, idkar
bärs ärwode SD 4: 749 (1340, nyare afskr.). brwko bärs
arbotho (för arvothe) DD 1: 214 (1510? ef t. aftr. hos
Langebek). — biärgs bygning (bergx-), /.
bergsbruk. at han ity idhe borgx bygning IfN 135. — biärgs
foghate (bergs fogde, bergx foget BSH 5: 15
(1504). bergxfogit: -fogitten ib 513 (1512, nyare
afskr.)), m. bergsfogde, hannis brendekättil bergs
fogde på kopparbergit och hans jenisson bergmästare
thersammastädes DD 1: 85 (1439, nyare afskr.). hans
jappsson bergxfogde wppa copparbergh ib 145 (1491).
ib 145 (1491, eft. aftr. hos Langebek), 146. BSH 5: 15
(1504), 513 (1512, nyare afskr.). — biärgs frälse
(bärga-), n. skattefrihet som tillkommer idkare af
bergsbruk, som bärgs rath oc bärgs frelse nytia
wilia paa koperbärgit DD 1: 94 (1442). ib 102 (1449).

— biärgs hal (bärgx-), /. berghäll, klippa, j
bärgskrubbor oc j bärgxhallom MB 2: 343. ib 85.
Jfr biärghhal. — biiirgs hul (bärgx-), n.
bergshåla, för mwnnen ällir jngangen j bärgxhulon
MB 2:29. Jfr biärgliliul. — biärgs bula
(bärgx-hula. bärgx hola), /. bergshåla, aff ethams
bärgx-hola MB 2: 118. j the bärgx hwlonne ib 138. kommoin
wi til enna härlika bärgx hölö Lg 3: 463. gik til tässa
bärgxhniuna ib 470. Jfr biärgli-, biiirglia-hula.

biärgs höghdli (bärgx högdh), / bergshöjd.
mällan bärgx högdhenar MB 2: 155. •— biärgs
klakker (bärgx-), m. bergstopp, oppa högxsta bärgx
klacken MB 2: 97, 120. — biärgs klakko (bärgx-),
m. - biiirgs klakker. sik vpresandis til bärgx
klakkan MB 2: 41. — biärgs klinter (bärgx-),
vi. bergsklint, klippa, för alla bärgx klinta Su 78. ib
132, 167. Jfr biärgh-, biärgha-kliuter. — biärgs
klippa (bärgx-), /. klippa, widh högha bärgx

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free