- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
123

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bliþa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bliþa

123

blika

slagli tha war nyköputig giffuit RK 1 : 4285. —

— blidllO stoll (blidhe-)j m. sten sum slungas
ur en blida, äplo . . . iämstoor som störslo blidhc
stena Al 8113.

bliþa, /. [Isl. blida] Jfr obliþa.

blidba (-ar), v. [/s/. blida] smeka, scorpio liulkiu
soin blidhar mz iiuueno ok stinger mz stiärthenom
Mr l: 137.

blidbo (bliidh),/. 1) blidhet, mildhet (i
anletet). hwat hans bliilhe hafdho thydha Lg 3: 218. —
vänlighet, mz blidlio och mildhot Ber 61. 2)
munterhet. giorde siik baadho bliidh och gamati RK 3:
656. — Jfr obliþe.

bliþelika (blidhlika. blydhelika Bir 4: 149.
blidhelik (i rimslut) FI 122(1), adv. 1) mildt,
vänligt. see blidhoiika til hans KL 48. Bir 4: 149.
mz hwilkom hon swa bliþolika talaþe KL 185.
hels-adlie han blidholica blasium Bil 9ul. suara binom
blidhlika KS 25 (61, 26). Bo 60, 154. Bir 1: 357.
FI 788, 1220. RK 1: 395. nar han loo ey blidhelica
mot haniio Bir 2: 167. syntes optha hans änlithe
blidelika frögdhas Su 22. 2) behagligt, ljuft, thy
at thz (vinet) blidhelika ingår Ber 87. MP 1: 59.

bliþer, adj. [/a/, bliir] 1) blid (om vädret).
tha wädhrit war blidhast Bil 238. ib 2S5. Bir 1: 397.
gudh gaft’ them bör ok blidhan sio FI 655. 2) blid,
mild, vänlig, bevågen, talar tel banna bliþo anlite
Hu 144. wart ban äller blidher j iinlito Bil 257.
Lg 3 : 218, 243. sua räßeleken at iinghen þorþe so
han vreþan sva vitn ok Jiäkar at hvar man lyste
tel at se ban bliþan Bu 62. af thorn blidhir
gior-dhir (blidkad) Bir 1: 78. bliidh antzswar Lg 91.

— med dat. göra sin son romara bliþan ok þera
ovinum vreþan Bu 9. ib 494, 504. vardh blidher sinne
modhor Bil 795. KS 25 (62, 27). 3) ljuf
behaglig. hwat klar oc blidh (placida) hon (o: böniu)
är Bo 104. vända alt til gudz loff oc hedhir hwat
tliz gaar hällir mz älla moot ok hwat thz iir hällir
bliit älla strijt ib 122. 4) munter, glad. sagho
han lina bliþan ok glajiau Bu 26. ib 140. hon vardh
tho ther aff halla bliidh Jv 3765. ij görin idher
blidha FI 837. RK 3: 3897. mins mik likamans huru
pungar han är at dragha . . . blipar at borpo Bu 141.

— Jfr obliþer.

blidllhet, f. mildhet, vänlighet, for manheit oc
niilhoit oc blidhet (bliiheti) Di 95. RK 1: (yngre
red. qf LRK) s. 272.

blidhll.se, n. pl. 1) mildhet, vänlighet, lös

swndlier galins mauz harm mz blidbilsoin Ber 119. 2)
det som är behagligt, nöje, njutning, framgangh ok
blidhilse forsma Ber 2.

blidhka (blydhka. blitka: -as MP 1: 48.
blicka Lg 3: 555, 580; LfK 269. blykka: -adhis
Bir 1: 244. -ar, -adhe, -adher), v. [/*/. blidka]

1) stilla, göra lugn (om vädret), thäs (hafvets) owor
matta flodher mildar thu oc blidkar Lg 3: 50. 2)
mildra, lindra, allen wärk tha skal thz blidka LB
3: 78. 3) mildra, beveka, uppmjuka, blicka eller
veeka heunes harda hiertä Lg 3: 555. 4) göra
blid el. bevågen, blidka, naghan helgan man eller
quinna j hymmeriki mz löfft ok bönom blicka Lg 3:
580. blidhkar han Bo 113. var (imperat.) nu . . .

blidhcadliir ib 200. blidhka gudh Ber 47. Bir 1: 192.
at blicka hans mildhot LfK 269. vildo gerna liaus
hugh ok wredhe blidhka Bil 854. MB 1: 406. MP 1:
24. Bir 2: 15. — med ack. och dat. ath tw . . .
wolo blidhka thin lielgha son mik fatighom syndare
Gers Ars b 5. swa som the vilin hafwa mik sik
blid-cadhan for tholika gafwo Bir 1: 54. 5) smeka.
iimwäl blidhkadhe mik min lilio älskogho min
andelike brwdhgommo Su 4o6. Ber 238. — smickra,
fanyt-lika blidhka tho sigh af cnsamne trontio som ey
prydhis mz godhom gärningom Ber 3. 6) locka.
än syndoghe män blidhka thik älla kalla mädlior
sik, lydh thorn ey Ber 163. vm ban lokka thik ok
blidhca mz közsins lusta Bir 3: 30. 7) uppmuntra,
glädja, hugna, j thessom ordhom blydhkar ihesus sin
thiänisto man MP 2: 101. oy blydhkin thik iordhrikis
gangn Ber 127. — (?) synap blidkar mantz hog (jfr
Macer Floritlus, De viribus herbarum v. 1151: suspiria
sedat) LB 2: 50. — trösta, tha all hans barn koma
(för komo) til honum at blidhka han, tha togh han
widh äiigoin hughnath MB 1: 232. — refl. blidllkas,

1) varda blid el. bevågen, blidkas, gudli blidkadhis
Bir 1: 152. ib 153, 244. SD 6: 156 (1349? gammal
afskr.). at gudz wrodlie niaghe blidhcas Bir 2: 23.
vredhe domarins christi vrede scal ey blitkas aff
nakors bönom MP 1: 48. — med dat. modhirin iir
van at blidhcas souoiinom nar han bodhis miskund
Bir 3: 417. ib 4: 53. 2) bevekas, swa blidhcas
oc gudh til miskund mz kärlek Bir 2: 15. 3)
smekas, mz them lustas the ok blydkas Bir 1: 161.
4) glädjas, blifva glad. huglircn blidhkadhis Su 394.
Ber 41.

blidllkilse, «. pl. 1) blidhet (om vädret).

vidhirquoktir af viidhirsins blidhkilsom Bir 4: 309.

2) det som är behagligt, nöje, njutning, ey lostin
thik framfarande blidhkilso Ber 127. ib 186. 3)
lockelse, formatte oy mz blidhkilsom ok oy mz
hödz-slom ok ey mz slaghum koma hona til at sighia ia
KL 88. Ber 159.

blidlllat (-laat), n. vänligt beteende, smek. widh
lian skill mik hwarto blidlaat cllir bani Lg 537. mz
söto lokkan ok blidhlatom Bir 1: 357.

blidhleker, m. blidhet, mildhet, om . . . hiärtans
blidlok Su 175.

blidliliite, n. — blidhlat. Lg 1025.
bliþskaiier (bliscaper), m. [Isl. blidskapr] 1)
vänlighet, mildhet, aldar är iak blütar gen bliscap Bu
494. bögdhis rätuisan til blidhskap Bir 3: 267. 2)
munterhet, glädje, frögdadho sik mykit j sin
blidhskap aff kostcligom mat oc drik MB 2: 123.. hwar
är nw thin blidskap Pa (Tung) 28.

bligha (-adhe), v. [Isl. bligja] bliga, stirra.
han saa högt oc blijgade brcet RK 1: (Albr) s. 213.
Lg 3: 23.

bliglier, m. [Jfr isl. biigr] Jfr stiüruobligher.

blik (blek), n. [Isl. blik] 1) sken, glans.
wart snarlika assikkia oeldher oc osigheliket blek oc
bwldhor i hymelen Lg 3: 475. 2) blink, blick.
Jfr öglniahlik.

blika, v. [Isl. blika. Jfr Mnt. blicken] L. vara
el. varda synlig el. blottad, tha hon syna syndroga
ärmär ok blikande arma vpräkte Lg 3 : 548.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free