- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
128

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - blygheliker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blyghellker

128

bläk

nakin ST 2441. 4) pd ett »ätt som länder till skam
el. vanära, tliet han blygelige skal vara bekcnd för
gud och allo retwisa men BSll 5: 277 (1508). ib B:
»G (1506). — Jfr oblyghelika.

blyghellker (blyghelikin. blygelig.
blygh-liker: -liko Bir l: 334; -lika Su 342.
bliughe-liker: -liko Bir 1: 287. bliugliker: -liko ib 1:
335. blwgligh: -ligha Sn 275), adj. [ X. [-bljug-leg]-] {+bljug-
leg]+} 1) blygsam, kysk. antwardhar iak tik mina
blyghelika renlikhet Lg 3: 310. 2) blygsel räckande,
som man blyges låta se, som man blyges för. liugn eldin
vpbrände tha alstingis hans blyghelika limi (vevenda)
Bir 1: 221. ib 287, 3: 137. hans bliugliko thingh ib
335. ib 334. hennes blygeliga litndher MB 2: 160. mins
sons blyghelika ok lastelika näkt Bir 1: 83. ib 3:
373. ST 246. i nakre blyghelike ällar skämeliko talan
LfK 106. thz första iir thik blyghelikit JP 3. 3)
skamlig, neslig, iir ban (o: var fatikdombir) . . .
iikke blyghelikin vtan hedhirlikin Bo 128. rosa sik aff
them syndom som han rilknade för blyghelika ok
skiimmelika Bir 1: 160. Su 17, 36, 115, 275. 342, 365.
MB 2: 166, 219. — jfr oblygheliker.

blyglielikhet (blyglikhet Ml) (S) 227.
blyg-lighet ib 249), /. 1) blygsel, konungsons
grym-oghet wendhis 0111 j blyglighet Ml) (S) 249. 2)
blygsamhet, oy thorandis. for blyghelikhet skuld oc
vidhirsyn at framgaa KL 325. Ml) (S) 227. — Jfr
oblyghelikhet.

blygher (bligher. bliugher. blyugher. n.
bliwkt Ber 13), adj. [X. b ljug, blyg. Xyisl. bljiigr.
Jfr Fdan. blu. I), bly. Mht. bliuc] 1) blyg,
som blyges, som liar försyn, blygsam, fördis war
herre aff cledhom oc bandz widh stodhena, stoldzor
oc faghor oc bligher Lg 3: 83. valerius biscopir war
blygher man Bil 471. var bliughar at þigia Bu 174.
Bo 27. liuru blygh hon iir at tala mz swa storom
herrom ib 2. bliuglie som iomfrvr Bir 1: 163. Bo
104. första daghon wast thu riidh blywg, oc allom
ödhmywk LfK 140. blygher j wp synena MB 2 : 326.
haua. . . blygh öghon Bir 2: 164. thit maal wari bliwkt
Ber 13. mz enne blyughe ödhmyukt ib 256. 2) som
är föremål för blygsel, slitw thera jnelffwe oc blvwga
natwronna lim Su 127. — Jfr O-, Of-blygher.

blyglihet (blyughet Lg 3: 287, 414; -hetz ib
2B.r>), f, 1) blygsamhet, kyskhet, tik minom
odö-dhelika brudhgomma haffwer iak loffuat iomffrulika
blyughet Lg 3: 287. ib 285, 414, 633. Ml) (S) 227 . 2)
det som man blyges att låta se, blygd, min kliidhe
som hölia mina niikt oc natwrlika blyghet Su 193.
MB 2: 358.

blyghias (blyghas Mr i: 7; Bil 369. blyughias
Bir 1: 161. bliughas Bir i: 156; bliwghdhis KL
230. blyias GU 4; .hug 207. blyas: blyens MD
(S) 268. -is, -dis, -Z), v. refl. [Fnor. blýgjaz]
blygas, med gen. blygdhos iiimskyt sinna natwrlika
lima MB 1: 160. — med ack. som engin lat blygdhis
Bil 402. ey blyghias fatika Bir 3: 376. ib 1: 208, 318,
2: 149, 3: 176, 223. — med prep. af. hon blygbis
af ängo synd Bir 1: 187. ib 1: 156, 3: 27. — med
prep. for. hwilkin som ... ey blygdis for korsins
blygd Bir 4: 98. skämmas oc blyias fore thera villo Ansg
207. — med prep. vidher. j blyens ey widher aff thenne

sma fugla liira sidlier MD (S) 268. — med inf. utan
at. hwat mu|lde ey modhorin hawa blygdz sitia när
sonenom i bland männena Bo 59. the blygdhus bliua
j fädhernis lande BU 289. han bliwghdhis sighia sina
t.hanka KL 230. — med inf. med at. skoloni ... vi
äkke blyghias at tliiäna gudhi Bo 151. blyghas at
bita BU 369. MP 1: 7. Bir 1: 8, 48, 161, 3: 231. — abs.
ongin wiste thik blyghias MB 1: 161. tliörfva the
äldre blyias Ansg 207. — opersonl. med prep. vidher.
blyghis mik ini vidliir at thu skoli them see kftlta
äpte meer iin nongh Bo 137.

blygllilse, n. pl.T [Fdan. blyghelse] blygd, skam,
vanära, skal ban mz blygilse wijsas aff radliit Hilt K
327 (1483).

blyglllat (blyugh-), ». pl. blygsamt beteende,
blygsamhet, thiinno blyughlaten hitfwa väl hwariom
enom Ber 256.

blyglllatoglier (blyugh-), adj. blygsam. Ber
257.

blyghliito (blyugh-), n. pl. = blyghlat.

Ber 259.

blyghsainber (blywghsamber), adj. [A’. [-blygsam]-] {+blyg-
sam]+} 1) blygsam, ban wardher snart höffwisker oc
blywghsamber lf K 31. 2) förenad ined blygsel.
the (0: skrifftemalen) skulw wara först ödlimyuk oc
blyughsam LfK 81. blywghsam skal wara syndenua
anger ib 82.

blylivit, fi.? [Mnt. liligwit] blyhvitt, tak blyhwith
som kallas cerusa PM xlii. ij [2] lod bly liwiit LB
7: 328.

blykista, fl. kista af bly. Bu 210. Bil 296.
blyklot (-klooth), n. blykula. mänga byssor mz
blyklooth oc jern ther ynne RK 3: 3765.

blykliapper, m. [Isl. blýknappr] bly knapp,
blykula. flonghia henne meth bly knappom Lg 3: 124.
ib 126.

blyilliistare, m. [Fno?’, blýmeistari] blytäckuref
ss tillnamn, myn brodher liiclis olafsson kallande
blymestera SJ 419 (1417).

blyspail (-spaan), m.f filspån af bly. bliffwer . . .
aff bly spaan cerusa til liikodom LB 9: 109.

blystöpter, adj. [Fnor. bl^steyptr] öflverstöpt med
bly. mz blystöptom käppom Lg 335.

blynghd, blyugher o. s. v. se blyglidli,
blygher o. s. ».

bliidllia, v. [Isl. bleija] bliida, plocka bladen af.
man skal blädhia kaalen ok ey skära op mz rotum
GO 249. ib 1069.

bliidlira, fl. [Isl. blntfra] blåsa, tliora liughir
thriitmar aff höghfàrdh suasom vt.bläst bliidlira Bir
2 : 207. swasoni en blädhra mykit full aff liakro
wädher ib 4: 43. gömir thz sidan i blädro LB 4 : 346.
A! 1429, 1443, 1445. Di 56. — blåsa på huden, bläddra.
blodhen som samkadher war i blädhronne Lg 3 : 269.
—• urinblåsa. wydh . . . wärk j ]aar ok j blädro
LB 4: 344. stoen j blädhro LB 2: 31. ib 11, 35,
38, 49, 53, 3: 33, 42 o. s. v., 5: 292, G: 106, 107, 7:
71 o. s. v., 8: 42, 44, 49. PM 46. — Jfr blodll-, SO-,
var-bliidhra.

bläk (blek), n. [Mnt. black] bläck, skrifbläck.
bedhis blek ok porman Bil 582. Bir 3: 425. Su 367.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free