Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bläk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hl Sk
129
mws äther ey the book ther scrifwas mz thz bliik
ther mz malyrt siiuls LB 4 : 350.
bläk, n.f [Mnt. block] metallplåt. Jfr bliikskälla.
hliika, v. [Jfr Isl. blaka, »/fi] slå, klappa, knåilaf
tagh hwethemiiil och thz hwitha aff eggit och bläka
och haka ther aff ena kaakaa LB 2: lo.
hliikskiilln (bläck-), /. metallklocka, metallskål.
i the cronone voro lxii lampor satte prydeliga med
bläck skällor TK 270.
blända, f. se blanda,
bläster, adj. L.
bliisuter, adj. [lsl. blesiittr] blåtig. cqum rufum
. . . qui est bläsutir SI) 3 : 287 (1316).
bliiza (bläzsa. blezsa. -adhe), v. [Ags.
blotz-ian. Isl. bleza, blessa] välsigna, en spitelskan man
. . . bliizsadc (benedicit) han Bil 632. at bläza
brö-dher(na) ib 798. ib 899. blezsadhe (signavit) blasius
vatnit ib 902,
bliizau (blädzsan ST 101), f. [Isl. blezan] L.
välsignelse, (fik han) . . . ban for bläzan Bil 215. at
taka bläzan af hälax manz hand KL 369. ST 101.
bliiþa (-de), V. [lsl. blæifa] blöda, Jm blode fast
Bu 75. honum blödde badhe näsa ok mwndcr Al 2336.
Iv 919. seia var simrþ blöþa (drypa af blod) i heþnom
siþom Bu 509.
blödher, adj. [Isl. blauir] blödig, rädd. blödho
män ok quinlike KS 83 (205, 91). megh tycthe han
war i sinneth für bliidh RK 3: (till. om Chr. 11) 6160.
blüdlllika, adv. svagt, matt, lamt. afwitte them
blodhlika ST 381.
blödhoglier, adj. blödig, rädd, försagd. blödhogho
oc forfäradhe ST 86. blödhogho . . . oc redde ib 346.
then hunden som fastast göör ban är blüdhoghast at
bita ib 519.
blüia, se blea.
blöta ("ir, -te, -ter), v. [Isl. bleyta] 1)
uppmjuka, göra vek. blöta stenin ok iärnit Bil 425. Pa
(Tung) 35. Su 86. Bir 3: 217. lagdlio ban sit brödh
i vatn at blöta KL 205. 2) bildl. böja, beveka.
at han . . . cygh blöte thina stadhughhät Gr 380.
six then hnghcr wara stärker, som hardr är böghia,
ok ey är skynthr til at blötas KS 19 (47, 20). blöt
mit hiärta mä)> þino bloþe at fiänkia mz þakom þina
pino Bu 72. blöte lnanght hiärta tel guz’ lof ib 29.
pär mz blötte han þera bryst ok hiärta ok vände tel
cristendom ib 134. Bil 375, 476. sidhan wardher hiärtath
ä swa mykith hardharo at thz blöter engin mz godho
radhe MB 1: 292. — Jfr uphlöta.
blöter (blöd Bir 3: 367), adj. [lsl. blautr] 1)
mjuk. wardh öxon blöt soin bly Bil 255. hua som
blöt kiöt hauer KS 80 (199, 88). MB 1: 79. huals
bruninar äru ey blöta som köt oc ey hardha som beon
Bir 2 : 227. ib 1: 275, 2 : 84, 3: 56, 140. til blodtare
(för blötarej sängli VKR xiv. i blötasto siäng Bu
402. ib 524. Bir 1: 223, 2: 36. Al 1966. kläddir mz
blöthom (mollibus) klädhom MP 1: 16. är thz
(linneklädet) blöt ok lint vidh baran kroppin Bir 1: 287.
blöt (löskokta) ägli LB 7: 186. ib 3: 57, 115. i
blöthan (tunn?) wällingh ib 2: 10. wi sändom thik
en bal badhe blötan ok wekan Al 1220. thit folk
ok frö är weekt ok blöt ib 1476. blot klädhe kallas
thz som hwghin gör blöthan ok ostadhughan Ber 28
Ordbok.
(med afs. på de två sistnämda ex. jfr 3,). 2) svag.
lya hafdhe blöt öghnn MB 1: 221. 3) veklig,
klemig. hon gat. ey stighit fullo fiäto a iordhina
fore sin blöta hariiud MB 1: 430. Bir 3 : 367. män
som äru blöte ok quinzkc KS 83 (204, 91). Bir 1:
278, 2: 58. Su 113. ordh ... ey blot vtan hwas Bir
2 : 230. 4) vek, vekhjärtad, ömsint, blödig, griper
nw fadhorin swärdhit badho mz blötom hugh oc
liar-dliom MB 1: 201. när war conan hardharo än mannin
ok mannin blötare än modherin Lg 317. iak är miok
þrolyndar ok þryscar gen cuske ok aldar är iak blötar
gen bliscap Bu 494. thu . . . wardher blötaro at pina
än iak at thola Bil 472. ■— Jfr flll blöter samt
blotter.
blöthet, /. mjukhet, sänghinna blöthcet Su 251.
blötlokor, m. [lsl. blautleikr] mjukhet, i klädhanna
blötlek MP 2: 133.
blötlika, adv. [lsl. blautliga] mjukt, blötlika liggia
älla sitia KS 81 (200, 89). the som blötlika klädhas
Lf K 108.
blötlikhet (blötelikhet), /. 1) mjukhet.
blötlikhet är vndhir fotomin Bir 1: 273. klädhanna
blötelikhet ib 3: 34. MP 1: 188. Ber 30. 2) vekhet,
ömhet, ömsinthet, vm iak matte wanlika finna nakra
blötlikhet älla nakan kärlek j hans hiärta Bir 1: 86.
blötua, se blotna.
bo (boo. bll L. bw RK 1: 3026, på detta ställe kanske
Norskt lånord), n. [lsl. bli] L. 1) boning, bostad.
j hiärtano hulkit som är mit boo Bir 1: 93. mång
boo ok byggilse rwm värö vidh murin ib 3: 193. ib
4: 169. Ber 21, 212. til hymmerikis boo MD 70. Jfr
iirillita 1)0. 2) (djurs) bo. thz diur som hawir
mangh skiul älla boo Bir 1: 200. Va 6. Di 281. Jfr
storka bo. 3) gård, egendom, i ortnamn, ban
köpthe setegardhon brynnolffs boo MD 440. 4)
egendom (lös och fast), bo oc boskap, rörliket oc orörliket
SI) NS 1: 514 (1405). ib 96 (1402, gammal afskr.),
368 (1404, nyare afskr.). Fil 3: 50 (1445), 52 (1445).
BSH 3: 145 (1463). — (?) ban . . . radher ower
marght ärlikt bo Al 9806. 5) boskap, nordmen . . .
lotho tha löpa alt thera hw RK 1: 3026. — bos
brigþ, f. L. — bos drät, f. L. — boslnter
(-loter), m. L. andel i bo, arfvedel, wi kunnom
hanom (vår son) okke hätre boosloth giwa SD NS
l: 628 (1407). — bos rau, «. L. — bostiund, /.
decimæ prtediales, tionde qf jordens afkastning?
boos-tiundli eiusdem curio duo talenta ot bostiund de
gutasundum nil modii cum dimidio SD 5: 328 (1344,
gammal afskr.).
bo, /. [Ar. bu] Jfr gra-, rödlia-bo.
boa (MB 1: 87, 167, 193, 194, (Cod. B) 568; KS 65
(161, 72), 75 (185 , 82), 76 (187, 83), 79 (194, 86); RK
1: 533; IfN 136; BSH 1: 185 (1386), 3 : 294 (1470).
boä SD 5: 605 (1346), (i: 129 (1349). bOUa Bu 144.
bo SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 6 : 662 (1347);
Bil 468; MB 1: 373; Al 7028. boo RK 1: 1978. pres.
bor. bo Bu 189. böör BU 566. impf. boþe. boodde
Lf K 229. part. pret. boin: boith MB 1: 307; boen
Al 144, 1358; boeth MB 1: 58; TB 72; Lf K 94, 96.
bodher: bod KS 52 (132, 56); bot ib 76 (i88, 83);
bodhe Di 207), v. [lsl. biia] L. 1) bo. boþe maria
ii iherusalem Bu 12. ib 103. 189. SD 1: 668 (1285,
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
