Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bort thrana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bort throna
142
bostaþer
lukten Lf K 240. — varda förlappad, skulu the bort
tappas vndir gudz grymmoliko rätuiso MP 1: 4. —
Jfr tapa bort.
bort tliraiia, v. borttråna, försmäkta. äller hans
helga licame waar äller blaar oc blodhugur oc bort
trauadhor Lg 3: 93. vnge niiin oc klena ionifrwr
för-smäkto oc bortthranadho mz allo MB 2 : 220.
borttlirängia, v. undantränga, fördrifva, nar
ren-lekin bortträngir skörlifnadbin MP 1: 49. —
borl-drifva, aflägsna, bort thränggia the thingh som dröfwa
fridhin Bir 1: 294. än wi bort thräugiom kötzens
skörlifnadh Ber 79.
bort t hvina, v. tvina burt. hänna licamlikc lime
värö nu swa som bort thwinadhe KL 355. — reß.
bort th vinas, tvina, aftyna. at hon for största
hiortens lonktan all bort twiuadhes Lg 3: 527. wordlio
tho wanskandis oc kranke oc borth twinandhis ib 394.
bortthörka (-torka, bortörka: -ade MB 2:
358), o. borttorka, uttorka, then tidh gudh borttorkade
(siccante) vatnet MB 2: 12. ib 358. borttörkandhe
nadhenna källo Lf K 94. — reß. bortthörkas,
borttorkas, tgna bort. at menniskyaii viisnar oc bort
torkas öffuir allan lichamen LB 7: 262. — Jfr
thörka bort.
bortthörkau (-torkan), f. borttorkande,
vath-nons borttorkan MB 2: 164. — bildl. andelika
hug-uatz borttörknn Su 298.
bort vara.’ v. vara borta, hnffwor nw pàa annodli
aareth borth wareth (för bortho-?J FM 464 (1510).
bort vika, v. bortvika, bortgå, tha tw friia konungh
karl borth week RK 3: 1793.
bort visiin, v. bortvissna, alla the biomor oc gräs
som . . . törkatz haffwa oc borth wisnat Su 38. Jfr
visna bort.
bort vitlia (bwrth-), v. genom vittnesmål
afhända. thär til thät skal ey . . . bwrth vithnas all
vmyllum maiinoni SV 2: 24 (öfvers, i gammal afskr.).
bortvriika (-vraka), v. L. bortdrifva, bortkasta.
owirgiffua oc bort wraka fran sik allan wärdzslikan,
likamlikan oc olofflikan kärlek Su 365. skal thz som
orent är bort wräkas Bir 1: 221. — bortkasta,
förkasta. thäii steuin som är af idhär vpbyggiandum
bortvrakin KL 137. for thy at i bort vrokin thz
(a: guz ordh) ib 156. giordho sik fore mannom
onyttan oc swa som wtkastadhan oc bortwraknan.
owisan oc darottan Bo 29. jak skal tappa visa manna
visdom oc bortwräka sniälla manna snille ib 98. —
Jfr vriika bort.
bortvräkllse (-wrakilse Bo 124), /..’ L.
bortkastande, förskjutande. Bo 124. Lf K 115.
bortvriikliker (-wrakliker), adj. förkastlig.
hulke swa ledbe ok liortwrak]ike äru j gudz asyn
MP 1: 281.
bortvrängia, v. förvrida, niunnin är bortwrängdir
(retortum) aff sino fäghrind suasom huuda mundir
Bir 2: 244.
bortvända, v. bortvända, bortuiiut min öghou af
ofmykle syn MP 1: 299. at the bortuända licamlico
sinnen af sinom naturliioin kraptoni ib 314. liir 1: 35,
108. the bortvända sin öghon fra mik ib 3: 363. frestande
at bort viindä een valloghan man fran rätte tro KL
156. bortuäudir fran gudhi Bir 3: 15. ib 122, 387. —
bortvända sik, vända sig bort. nw hafwa the
aldra wärst bort wänt sik Bir 1: 163. — Jfr vällda
bort.
bortiilta, v. fördrifva, aflägsna, bortälta alt
diäfwlsens wald KL 16. hafdhe skämt ok bortält
diäflana ib 48. ib 86. Su 37, 137, 443. Ber 231. at han
. . . bortälte diällunn af uiänniskiom KL 418. bort
ältc hälghra manna kännedoinber synda myrkin af
warom synnom Ber 164. Jfr älta bort.
bortältellker, adj. som lätt fördrifvet, flyktig,
ostadig, änkte är i mik bortältulikare (fugacius) miliö
hiärta Ber 223.
bortältilse, n. pl..’ fördrifvande. Bir 2: 27.
bos, k. Jfr hö-, svina-bos.
boskaper, m. [Fdan. boskap] L. 1) hushåll.
Bu 3. mång bion i enom gardhe göra en boskap vuder
enorn husbonda MB 1: 37. ib 86, 93, 102, 103, 291. GO
343. quo ad culturain agri sou ad aliam boskapi
ne-cessitateiu pertinent SI) 6 : 237 (1350). 2) egendom,
gärd, hemman! kan iak uy länger i boscap sitia SJ)
XS 2 : 33 (1408). 3) egendom, bohag, inventarier.
bo oc boskap, rörliket oc orörliket SD XS 1: 514
(1405). ib 96 (1402, gammal afskr.), 368 (14o4, nyare
afskr.). BSH 3: 145 (1463). an jac oc . . . opläter
. . . allan min boskap oc alt thet jac ägher SJ) XS
1: 563 (1406). en gard mc]i allum boskap SD G: 125
(1349). sålde han bort böker ok allan boscap Bil 792.
Bo 16, 141. 4) boskap, röktadhe wäl sin boskap
MB 1: 208. af fä ok boskapi KS 42 (108, 45). Gr 259.
MB 2: 164, 172, 220, 252, 263. Jfr legho boskaper.
— boskaps folk, n. menniskor tillhörande
hushålls-ståndet. martha som thiäntu tekna boskaps folk MP
2: 146. hiilkra liuärne boskaps folk äghir fölghia ib.
— boskaps man, m. hushållare, han war mykiii
boskaps man oppa fä oc faar (egnade sig mycket åt
bestyret med storboskap och får) MB 1: 162. ST 321.
— boskaps pänningar (-päninngar), m. pl.
bohagsting. curiam . . . meam . . . cum . . .
mobili-bus diet is booscapspæninngæ SJ) 3: 754 (1326). —
boskaps sysla (-sisla: -sislo MB l: 132), /.
hushållsgöromål, fadhorin ok modherin iusätia ok skipa
sona quänene boskaps syslo oc äruodhe Bir 3 : 205.
MB 1: 87, 132. — boskaps þarvir, /. pl. nödiga
bohagsting, til andra boscaps Jiarwä SD 5: 564 (1346).
— boskaps thing, ». bohagsting, hwat han for sik
tindir baadhe j booskaps thingoin ätande waro oc lanadh
VKR 40. Bir 5: 124. frälsandis allan (för all) hennas
boscaps thing (cunctam supellectilem) MB 2: 16.
boskipt (boschipt),/. L. eg. boskifte, egendoms
delning; delning af genom bruti förverkad egendom;
målsegandes andel af genom brott förverkad egendom.
SD 2: 375 (1303).
boskiptc (boschipte), n. L. = boskipt. SD
2: 375 (1303). — boskiptis eþer, m. L. — boskipt is
fastar, >«. pl. L.
bospanan, f. L.
bo spinll, «. L.
bospälld, f. L. en annans husfolks lockande till
hustjufnad. SR 46.
bosta|ier, ro. [ Isl. biistair] L. läger, satte sin
wäru oc bostadh (castra posuit) motho raphin MB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
