Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bräm
145
bro]m
— brakvidha barker (brakwyda-), m. bark
af brakved, recipe* brakwyda bark LB 7: 36. tak
brak-wida bark och stöt.h sinan ib 2: 65.
bräm (braam), n. [ Fdan. nch I), bräm] ståt,
skrytsamt uppträdande, öfverdåd, ban kom ther mz
sua stort bräm It K 1: (sfgn) s. 191. med
högmodog-heet kom ban mz mykit brnm ib 3: (sista forts.)
5661. hwar är nw thit braam ok thiin stora högferdh
LfK 217.
bramall, f. = brnm. Iiwaris är nw all thiin
braman lf K 218.
bramber, adj.? sk rytsam. ath tu talar ssaa stor
bram och högffordig ordh (brani skulle här ur k
kunna antagas vara subst, med betydelsen: skryt) T)i
(Cod. B) 320.
brambla (-adhe), v. [Sto. dial. och Nyisl. bram]a,
larma] väsnas; brwnma. ther kom löpande een stor
swartir biörn oc brambladhe rädhelika (ge/ris sere
enxtlichen) ST 266.
bränder (bran: branen BCIC, 299. -ar), m.
I lsl. brandr] L. 1) brand, brinnande, brän-
nande, eld. dömd a baal ole a brand Bu 30. tändo
brand ini Jiera härbärghe ib 134. öddö al landin vm
kringh rom mz hrand oc swärdh Bil 757. ib 125. FI
3. fi K 1: 2981, 2: 2401. wlkanus biärgh . . . bläste
langat) wägh lodhan brandi) oppa landit Bil 216.
— brand, eldsråda. cptcr then sture branen BGG
299. — bildl. brand, låga. thände l)an- brandi) olofliks
lusta jnnan ]länna hiärta Bil 446. 2) brand,
eldbrand, brinnande trästycke, som bränder i elde MB
1: 480. castaþo fulan faþur a branda Bu 22. ib 176,
531. ]ughande branda ok gnisto flughu vidha Pa 22.
Bir 1: 71, 104 , 369. 3) det som är brändt,
brännmärke. haffwo the . . . skooret budkaffle mcdh brand|i
oc snara BSH 4: 111 (1486). — Jfr eld-, elde-,
kärleks-, lyse-, mordli-, vaþa-, vidha-brander.
— brandaiärii, «. = braitdiiirii. andena,
branda-iärn GU 2. — branda vaþo, m. L.
bränder, m. [lsl. brandr. eg. väl samma ord som
föreg.] stock, jagi) l|äff|ler tinget vj [6] ny brände till
staffswerdh BSH 4: 314 (1502).
hraildiiiril, n. [Fdan. brandjærn, brandejærn]
brandjärn, järn hvarpå veden lägges i en eldstad?
järn hvarpå kokkärl sättas öfver elden? FH 4: 83
(1499), fi: 238 (1524). HSH 19: 167 (1506).
brandskatter (bråndakatt it K 3 : 5663, 5945),
m. [Mnt. brantschatt] brandskatt. FH 7 : 80 (1509).
BSH 5: 462 (I51l). It K 3: (sista forts.) 5663, 5945.
brandstnþ, /. L.
brandraþi, m. L.
branter, adj. [lsl. brattr] brant, bärg])in ära alt
kringom brant Al 4037. Jv (Cod. B) s. 229. — bildl.
näplica kan thz vara at. then son) lustas af
hedhr-enom är ey ij storom vadha oc branto nidhir falle
(in præcipitio) Bo 94.
brask (braxk), n. [Mnt. bräsch] 1) buller,
dån. höra . . . mykit stim ok brask KL 121. aff thera
wingom gik gny ok brask Al 5059. mykith brask ok
roop ib 5496. buller ok brask Di 281. Jfr va]llia
brask. 2) braskande, skryt, the kliffua i tornen
mz mykit braxk RK 3 : 3803.
braska (-adhe), v. [Mnt. bräschen, bråsken] 1)
Ordbok.
dåna, göra buller, the braskadho ther mz stnroin storm
AI 9582. thz hördliis wiit alt ower the marka hurw
the resa mnndo braska ib 7367. 2) braska, rara
öfverdådig, the brusa nk braska mz sin hogha Al
4351. — lefra öfverdådigt, srira. the baadhe rutha
och braska RK 3 : 3902.
braskan, f. braskande, ifrerdåd. tliera braskan
ständer okka lang A! 4354.
braskeliker, adj. bullrande, dånande, tha sa man
badlie hiit ok thär marghin eld ok braskelik läta
(Cod. B manghen eldh braskelik lätii) Fr 475.
braster, se bräster.
brat, se bra]ier.
braxn (braxsen FII 4: 83 (1499). brassnen
HSH 19: 166 (1506)), /.? [Jfr Mhl. hrahseni. Mnt.
brassem. K. brasnia] braxen, han äter . . . geddo och
lax och braxn AS 59. Al 5229. ini skcppund braxsen
oe geddor Fil 4: 83 (1499). HSH 19: 166 (1506).
braz (bradz. brass. -ir), f. [Mnt. bracc, bratze,
brassc. Lat. bractea. Jfr Tamm, Ark. f. Nord. Fil.
2: s. 347] L. spänne, hals- el. bröstsmycke, fibula, braz
GU 7. 1 braz de argento SD 2: 158 (1293). unam braz
ib 3: 755 (1313). sät the brazena (monile) j mit bryst
Bir 1: 190. ib 19, 20, 285. ST 52. Su 92, 180.
skinande carbuncnlus i gyllene bradzom (moniUbus)
ib 176. brasser oc silff skedher LfK 145. Jfr gill-,
stolpa-hraz.
braz a (braasza SO 146), /. [/.?/. braza] =
braz. ST) 5: 479 (l346, nyare afskr.). een riik braza
af gul hängde ther ij (i klädnaden) flin sat mz dyra
stena Iv 206. ib (Cod. B, C) s. 216. SO 146.
bred (bredh. breedh. frf. vokal i ändelsen
bredd. -ir),/. [lsl. broidd] L. 1) bredd, a
bredd-ena SD US 1: 34 (1401). ib 293 (1403), 294. tedho han
mik längd oc bred Bil 846. MB 1: 180. FI 1240. ower
twäggi fingers breedh Lf K 84. Jfr flngerbred. 2)
slätt, fält, yta. the hördho fra thorn langa leedli eet
horn ouer eons akirs hrecdli Fr 2820. the lupu ey
een aker breedh (trol. för eens åkers breedh. Cod.
Bl/EF eens aker bredh; möjl. hör akor bre(e)dh fattas
såsom ett sammansatt ord och oen anses stå för ena) ib
69. alla himblanna oniäleleka broddhcr Su 40. 3) sida
i en fyrhörning el. af ett fyrkantigt föremål, thz (bordet)
är twäggia alna breet oc än ]itit mera oppa liwarie
breddine (r/uadro) Bo 171. sato thre apostlane vidh
hwaria breddina ib. — Jfr bredhvidll.
bredll, adv. på bredden, tvärs, loot hona sökia
]angx ok bredh (i rimslut) Al 5406.
bre|ia (-dde. -ddor), v. [lsl. broiita] L. 1)
breda, utbreda, bredde hon a thöm clädhin KL 352.
bredde äinufil sin äghin klädhe vndir asna fötrona Bo 165.
Iv 4319. RK 1: 4425. Al 3513. hade . . . satt till
bordhen oc dwkana brett It K 3: (sista forts.) 5154.
2) uträcka, utsträcka? ban bredde ä mädhan stumpen
wän (utsträckte, liötl framför sig stumpen af det
sönderslagna blosset, så länge detta räckte?) A! 2337. 3)
hölja, tärka, breda (intr.). breddo a sin fadher MB 1:
173. bredh pa honom wäl PM xxxix. 4) hölja,
betäcka, liit bredlia gatur mz gill wäfnium Bil 302.
Fr 322. Al 7504. RK 1: 3537, 2: 195. ban sa ther
thusanda sänga bredda (bäddade) Al 8155. — brOll II a
ut, Utbreda, breedh wt thyna kaapo MB 2: 212. Jfr
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
