Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - brista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brista
148
broJ>ir
äst raote mik kommen MB 2: 106. 5) misstro i
haffuer ther jngcn twijffuel och briist vtjnnan, ath
tet joo swa ssandt är FM 182 (1504).
brista (brysta. brister, brast, brusto,
brus-tin), v. [Isl. brösta] L. 1) brista, ga i sönder,
krossas. brister huld ok lindh SR 53. linset brast Bu 12.
brast ön bro vndi hans riddarom ib 167. brast etli biärgli
...ok gik wällando oldir j biärgheno (mous... ruptus
eructavit incendium) ib 429. ib 64, 155, 189, 197, 526. Bo
200. Bir 1: 328. hofwodh ankarit är brustit (fracta)
ib 2: 171. gar naghor liider aff i bar||oni eller brister aff
lidhi LB 7:100. — bildl. hans lydhna iir brustin Bir
2: 191. 2) utbrista, bryta fram. cider aff thera hiiiline
brast Iv 713. 3) utbrista, plötsligt börja, ban . . .
brast i kärlckxftilla taara Su 378. pauli|s . . . brast i at
gråta KL 202. LfK 146. ST 461. brasth sara til ath
gratha l)i 230. 4) brista (i fullgörande af
bevisning). hwar sum sik bindir tliär til at han wil pröua
vp a uokon thässa sak. brister si than SD 1: 669 (1285,
gammal afskr.). 5) brista, fattas, tryta, enom
pilagrim . . . brast costar Bu 174. ib 417. Bil 116.
KL 12, 197. Bo 59, 65, 123, 127, 140. Bir 1: 82 , 2: 155,
3: 225. Al 1752, 5252, 5269. hwat honom bristir j
kiir-leksins nyttelikhet Bir 1: 350. a niinom wilia thz
ekke brister AI 7966. thordyn ok lyghneel mon ey
brista ib 419. nattin kom ok daghiu brast RK 1:
4129. ey fatades ällir brast oth ordh aff allo thy som
gudh thorn loffwat liaffde sik giffwa skolandis MB 2
56. ath tho willo latba icke thet rnynsta brysta, ath
installera honum som bonum bör BSll 5 : 93 (1506). 6)
brista, försummas, uraktlåtas, felas, bätra thz som förra
brast MD 390. alt thot bätra ok vpriita som glömt
är. forsuinath äller brustet HSH 19: ill (1359). 7)
brista i, afvika från. solen skal fore brista sill
naturlig gäng ... en fabricius . . . wi] ower giffwa
sin herlighct MD (S) 264. — brista i, utbrista,
hastigt el. med ifver börja (tala), af hiärtaus frögdh
brast ban i ok sagdhe Su 394. — brista smider,
sönderbrista, calcar .. . brast smular i sma st.yko lin 417.
MP 2: 234. MD 17. Al 2368. RK 2: 2553. Jfr NUllder
brista. — brista up, brista Upp, uppvälla. hans
aþro brusto up Bu 532. brast up än kiilda ib 71. ib
65, 188. Bil 361, 887. MB 1: 125. — bl’lsta lit, 1)
utbrista, häftigt komma ut. honom brast swotten wth
Va 41. 2) frambryta, plötsligt uppkomma el. börja.
brast wt mykit beskir (änger) Bil 455. 3)
påkomma. tik brister alt annat wt llK 1: 3921. — Jfr
utbrista.
b riste (brysthe), n. brist, fel, lyte. jak ey annat
wistho en hwar man häfde tolkit brysthe MD (S) 22o.
bristilse, n. pl. och f. brist, tola bristilso i
widhcr–torfftelikom tinghom LfK 14. bidhiandis han
vp-fylla thin bristilse til siälcua MB 2: 332. som i thy
haffuer bristilse Su 4. hwargen fandz nakor
hiiloghetz-sens bristilso ib 58. ib 63, 198, 245, 293, 354, 359. all
min bristilso oc wanskilso antwarda thinom hälgasto
Wilia ib 156. ib 80, 107, 111, 148, 209 , 242, 301, 327, 362.
bro (jil. broar, broor MB 2: 316. brogher
MD 504), f. [Isl. brü] L. af stockar, stenar el. dyl.
bygd väg el. passage; särsk. bro (ifver vatten), ncdhau
brona SD 5: 34 (1341). brast en bro Bu 167. Bil 710.
Bir 2: 218. Lg 95. MB 2: 316. MD 504. wplärda alla
broa BSH 5: 12 (1504). — i ortnamn, iuxta horebro
SD 1: 682 (1180-1202). in cinblingabro ib 688 (1210-I6
nyare afskr.). a ponte wlgariter dicto stenolfs bro
ib 2: 5U3 (13U7). — af trä el. sten bygd sluttande
ställning, trappa, tbu skal ey göra bro eller höghan
opgang (non ascendes per gradus) thor til (titi
altaret) MB i: 324. — Jfr aliiiaiiua-, almänuiugs-,
ättlings-, bodlia-, bola-, bolstaþa-, bya-,
flärfi-uiigs-, fii-, gärds-, gatu-, hnlfhuudaris-,
hundaris-, härads-, iorþ-, iiirn-, tafla-,
kir-kiu-, lands-, iiiarka-, q värna-, skip-, sma-,
sten-, vinda-bro. — broa bygning, /. L.
brobyggnad. os 58 (1474). — broa böter,/, pl. L. —
broa fal, n. L. — broa llol, /. L. — broa
llokker, m. L. — broa kar, «. L. — broa
uäind, f. L. — broa ska]ii, m. L. — broa syn,
/. L. besigtning af bro. broa och wägasyner OS 61.
— broasynamän, m. pl. L. — broa audi, m. L.
broa (-adher), v. [Isl. briia] L. brolägga, förse
med broar. Bil 944. Jfr obroa|ier samt bl’Olia.
brodder (brwdder. -ar), m. [Isl. broddr. Fdan.
brod] spets. 1) brodd, spetsig hästskosöm. for brodda
iiij peninga SO 72. 2) verktyg hvarmed hål
hugges i järn. smcdiä retskap ... in brwdder 11
stampär I1SII 19: 168 (1506).
bro|iir (broþer Bu 184. brodhor SD \S l:
291 (1403); KL 250, 261 o. s. v.; med art. brodhorin
ib 56, 57; MB 1: 206. brodhur KL 259. bror BSll
4 : 346 (1503), 5 : 6 (1504). brOOr ib 4: 346 (1503).
blöder för broder Va 24, 25. gen. broþors Bu 209;
brothors SD 1: 67u (1285, gammal afskr.).
brodh-ers MB 1: 163. dat. bröder (i rimslut) RK 1: 569,
678. brodhor KL 79, 270. brodher MB 1: 163.
broþar Bu 184. ack. brojor ib 209 o. s. v.
brodher MB l: 163. brodhir KL 269. pl. nom. brödher
MB 1: 162. bröþar Bu 13. brödhir Bir 3: 413.
breddir: breddirne SD NS 2: 78 (1409). brödhra
SJ 142 (1445); SO 53, so. brödre: glllebrödre
SJ 320 (1464). brödere H(J(j 299, 301) o. s. v. brödare
ib 300, 303 o. s. v.; SJ 297 (1461). gen. bröþra Bu
184 o. s. v. brödhers MB 1: 359. dat. bröþrom Bu
515. ack. brödher MB 1:251. bröþar Bubis.
brödhra SO 52, 53), m. [Isl. brödir] L. 1) broder (i egentlig
mening), kungsens broþcr Bu 184. ib 209, 515. SD 1: 670
(1285, gammal afskr.). — ss tillnamn, nicolaus
bendics-brodhir SD 3: 584 (1323). 2) broder (i andlig
mening), alle mille bröþar apustoli Bu 13. — broder,
ss benämning på en förtrogen vän. käre broor BSH
4: 346 (1503). käre herra bror ib 5: 6 (1504). kore
bröder oc besynnerlige godo wener ib 9 (1504). kere
broder oc sinnerlig gode wen ib 23 (1504). —
medlem af en munkorden, klosterbroder. SD 5: 293 (1344).
ib XS 1: 139 (1402), 140 (14o2) o. s. v. brodhor jönis
af lynköpunge, brodhor joan aff skänynge ib 291 (1403).
ön gudhlikir monkir tholde mykit gall aff androm
sinom brodhor KL 79. läta dragha sik til brödhra
(predikare-brödernas) kyrkio Bil 835. twe brödhir aff
thy saina klostrino KL 7. ib 56, 57 o. s. v. brödhir aff
doininici oc francisci oc bärnardi reghlo Bir 3: 413.
swa som thon brodhorin scrifwadhe ib 188. — medlem af
ett gille eller handtverksstad, liar en brodher dör wthu
woro brödirskapi SO 4. ib 5, 6, 7. 8 o. s. v. SGG 104,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
