Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - brun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brnu
ir>2
li rutan
4: 136, 143, 149, 156. brunir: -e Bil 250; Bir 3 : 289;
med art. bruninar ib 2: 227. brunar Di 133. dat.
brunom Bir 2: 226, 227. brynom ib s), /. [lsl.
briin] 1) kant, bräm. Jfr altara brnil. 2)
ögonbryn. hafdhe langa niisa ok sidha bnmo Bil 250.
Di 1, 133. thina bryne ok bra Bir 4: 143. 156. ib
136. 3) ögonlock, wni . . . bryn falnar LB 3: 83.
brynen bwlnär ib 7: 150. om . . . bryner bwlna ib 2:
52. thin öghoii väknt oc för beuaradh mz hwalsins
brynom (palpebris) Bir 2: 5. ib 227. — Jfr livals-,
üghna-hrnii samt viilbrynadher, äf-ensom bra.
bri|ll, adj. [hl. bruun] 1) glänsande, blank.
mz brwno (Cod. B brännande 562,) swärdho MB 1: 413.
2) brun. hwilkin man som födhis b]inder ban |aar äldre
at wita öller vndorstanda hwatli Invit är eller swart
eller blekt öller brwnt eller nakau lit MB 1: 42.
con-fero . . . oqiini menra brunau SD 2: 164 (1294). polidrum
coloris brun ib 4: 146 (1330). fore een brunan hengist
ib iXS 1: 78 (nol), syntis vddin brun aff blodhinno
Bir 2: 131. wäxer boldo a köte öller a hwdh månne
oc wardher äpter hwiit öller brwnt (subrufa) MB 1:
362. brwnt skarlakan Iv 205, 3642. hans liaar var brunt
(capite subfiusco) Ansg 179. SD 6: 214 (1350, gammal
afskr.). Fr 367. RK 1: 2196. Di 17, 129 o. s. v. then
bruna nðtlien hawer then siita kärnan CO 12. ib 330.
brwntli blomster LB 7: 139. — (?) ss tillnamn.
syctrig bruno SD 1: 93 (1167-85). — Jfr liver-,
riidll-bruii samt blakker.
bmnder (bronder: brondir Mr 2: 219;
bron-nen Lg 3 : 654; bronzins Gr 291. brynder:
brynnen SD A’S 1: 294 (1403); bryn SJ 289 (1461).
-ar), m. [lsl. brunnr. Fdan. hrynd] L. brunn, hauar
iak . . . granit goþan brun Bu 188. kom ön quinna
som liät lucia til brunnin äpte vatnc Bo 84. stenin
som la ower brunnin MB l: 220. ib 198, 204 , 210, 211
230, 409. Bil 87. l’a 18, 22. Bo 85. Gr 280, 291. Lg
3 : 654. SD NS 1: 294 (1403). SJ 289 (1461). hWa
margba sökir brunna han findher etlier i soma GO
1050. j watnanna brwnna oc käldor (fontes aquarnm)
MB 2 : 345. dyupt dyke älla brundir (cisterna) Mr
l: 297. — brun/, väg (bruna-), fi vägg till en
brunn, han saa enna dör a bruus wegginno Pa 21.
brnuet, n. [Mint. brunetum, bruneta. Ffra usla [-bru-nete]-] {+bru-
nete]+} ett slags fint färgadt mörkt ylletyg, gull oc
silffwer oc otaliket brwncth, skarleeth oc maiigh
dyrasta hedhcnstykke Lg 3: 316.
brilllgailgol, adj. som ofta går till brunnen,
brtin-ganggol kanna kombir siällan lieel lieom GO 76.
brnili (broni), m. [J si. bruni] L. brand, eld,
låga, hetta, |lits bruna märke bar hans armbar Bu
419. þin eldar gör mik snala ok þik sialuom
äuinne-lekan bruna ib 416. Bil 449. MB 1: 358, 428, 479, (Cod.
B) 559. vtsläkte lustans brändagha mz kötzsins
swidlia ok brona Ml’ 1: 282. — (?) linar bwassan
bruna (motsv. ställe i D. llarpestr. s. 78: linier
hwassæ bryn, andra läsarter: lener liwassæ bryner,
lener megel brynnæ) LB 3: 151. — bildl. näplica
kände hon sik fore sorgh ok bruna oc brändagha
(dolore et ardore desideriij Bo 25. tcdhe ban heta
hiärtaus brona Su 393. älskoghans bruui vaxste i
hiärtano Bo 75. ib 140. Bir 4: 106. Su 22, 339.
optändir af starkom rätuisonna brona Bo 121. —
brånad, vtan kötzsins orena brwna MB 1: ill. äldre
kiinde hon then brona smil uiantzcns natwra hafdhe
aff kötzsins lösta ib 281. — Jfr eld-, lials-,
kärleks-, sol-, älskoglia-briiui.
brusa, v. [.V. brusa. Mht. brusell] eg. brusa-, fara
fram. rara vild. ära som diwr ij willom skoghe the
brusa ok braska mz sin hogha al 4351.
brask, a. [/»/. brjiisk. Dan. brusk] brosk, thz
som skadhat är af bruk (för brusk) älla been LB 4: 351.
brut (brot. brotth. brötli MD (S) 305. brath
LB 7: 164), n. [/.«/. brot] L. 1) brytande,
sönderbrytande. njtjibrylande. Jfr ben-, (lura-,
skip-hrnt. 2) brutet stycke, npfyltos siu brildh
korgha mz them smam brutuni (fragmentis) som
ouir värö MP 2: 182. 3) ställe hvarest något är
brutet, hål uppkommet genom brytning, bristfällighet.
brötli . .. diäffwllon nidlier en deel aff taket huilkot brot
enghen kan för bättra Lg 3: 168. günom thz brotthet
nidlier faldher idkelika snyö oc räglin ib. vin hulka
änglaue forslodho förra kronotina brut (rupturas)
skula atirhclas Bir 4 : 230. 4) brytande (af en
förbindelse), öfivert’radande, kränkning, thänkc . . . huru
opta lian hawir brutit döpilsins lofwan ok huat ban
forskylladhe for tholkin brot ok othokka Bir 3 : 384 . 5)
brott, förbrytelse, synd iir brut oc olydhna gudhlika
budhordha MB 1: 457. gialda första faþur brut Bu 20. ib
21, 28, 139. SD 4:408 (1335), 5:376 (1314, nyare afskr.),
377. Bir 3: 119, 248, 397, 440. Va 36. 6) brotts-
lighet, skuld, far tw thor brot fore (det räknas dig
såsom brott) Di 116. haffuo the baden skyll böte then
mera som mera brut hade SO 116. then som companit
nagatli skylloger Sär antinge mz lyffte öller andra
brut ib 201. MD (S) 305. — pl. thz hon . . . enghen
brotli ther til haffde Lg 3: 681. wi ... gifwnni them
fornompda jeppa oc alla hans vmbudzmän oc swena
lodhugha oc qwitta for all tho brwt. käromal oc
sculd vppa han älla thorn koma kunno for thät här
til warit liafuor j österlandoni. oc gifwoni honum ok
thäni allan wara rät. som oss aff thorn brwtoui oc
käromalom tilfalla kan ganzlika friian BSII 1: 195
(1387). 7) böter för brott, straff, vidlier the plikt,
brwt, oc sak, som ther tilhöre BYIl 1: 237 (1431).
vidher bruth smil förra iir sakt.h SO 20. ib 65, 201.
TS 20, 25. SJ 274 (1459). hans brut är en marek wax
SO 113. liggia j sama bruthuin (äro underkastade
samma straff) ili 20. the peninga ther . . . olaffwer
hawer betalat ... a hans väghna y hans ful bruth
FH 3 : 53 (1445). 8) delning. Jfr brutsyll. 9)
fiallandesot, epileptiskt anfall, fiöl han i brot KL 363.
fwl i broth LB 7: 2. faller man i brwtli ib. ib 72,
164, 4: 34i. st 139. — Jfr lien-, hya-, dom-,
(lura,-eþsöris-, fasto-, friþ-, frids-, gisliuga-, lins-,
liKlghadags-, hälghudagha-, krono-, lagha-,
oþol-, pors-, ra-, reghlo-, sak-, sakiirls-,
skalla-, skip-, skripta-, sten-, tiiildrn-,
viþ-erlagha-, viþerliighls-brnt, samt bruti. — brnta
päniiingar, m. pl. L. = brutpänn ingår. sd f>:48o
(1345, nyare afskr.). — brilts ban|, ». L.
brnta (brota: -o RK 2: 4930; -ön ib 9259),
fi. = bruti, huggo ther starcha brwtho vm sik RK
2: 4190, ib 4930, 9259.
brutan (brottan),/. brottande. MB 2: 291.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
