- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
153

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - brutare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hrntnre

153

bryggia

brut are, m. hroltare. MP 2: 70.
brutari (brotarij), n. brottning. nionde lian sik
öffiia mz springan oc mz brotarij Ml) 447.

briitns (brotas. -adhis), r. brown, tha twå
brotas tha ligger thiin thor minna nia GO 1)45.
brot-«ilhis en iingcl mz honum MB 1: 226. ib 227. brntas
mot dyäflenoni Ml’ 2: 70.

hrutbiorii (bröt byörn), m. [,V. brotbjörn i
bild/, mening] s/or s/ark björnf en owermatto stor
brot hyiirn kom wt aff skoghen oc britt sik jn i min
bigardh Lg 3: 288.

brutfal, 11. [Isl. brotfall] fallaiidesot. Lit 2: 51,
58. 7: 56, 331.

brut fall in sot (brytfallen soth), /.
fallandesot, KIS 6: 10«.

brutfiille, n. — brut (allis kraukdomher
(brothfälles-), m. fallandesot. PM 47. —
brill-fiillis sol (brothfälles soth), /. fallandesot. l’M
un.

brut fii 11 inger (brutfälingar. brothfällinger.
bruthfallinger. brothfällinger. pl. -ar. -iar),

m. [Fdan. brotfællilig] behäftad med fallandesot. thz
sama waldor oc galnom mannoni oc brutfiillingioin
oc offdruknoin ninnnom MB 1: 120. ban war
brut-fällinger Bil 720. haf han kinna til sin ok böta sinne
dottor som var brutfälingar Bu 205. thz hiii]pir
brut-fallingia LIS 4: 347. rwta . . . hielper brothfällingar
■ib 7: 68. dwgcr tz brothfallingom ib 140. duger mykit
för bruthfalling ib 8: 51. ib 2: 36, 40. 51, 3: 67, 78
o. s. v., 4: 345, 7: 143. — hrutfiillillga sot
(brotfällingha- LB 7:65. brothfällinga- Pil 47.
brath fellingha- LB 7: 35. brothfellingia- ib
134), f. fallandesot. KL 363. LB 7 : 35 , 65, 134. PM 47.

bruti (brutte: -a HK 3: lois. brote ib 1: 917;
-a ib 1575, 3122. brothe: -en ib 2: 4203; FM 333
(1507); -a l’K 241. brotthe: -a HK 3: 4iss), »».
[ Isl. hroti] bråte, hög af fälda trän, förhuggning
(för att stänga vägen för fienden), liioggo foro honom
en brota RK 1: 3122. latha hwgge brwtlia FM 33(1
(1507). ib 333 (1507). RK 3: 1048, 4158. hiollo vnder 011
skogh vidor en brota ib 1: 1575. ib 2: 4203. thz fiol
alt nidor som en brote il> 1: 917. giorde the 011
brotha om kringli sigh som nw kallas danauerko PK 241.

bruti (bröthe. bröde), m. [Fdan. broile, bräde]
1) brott, förbrytelse, gaff hanuni alla brutä till Di
198. fantz hans bröthe som forscriffuot star FM 215
(1504). thola död [for] mäniiiskiiia bröde Ml) 172 i. 2)
strä[f, böter, under then bröde som laghboghcu
wt-wiser GS 36 (1413, orig.). - Jfr brut.
hrutlika, adv. Jfr ohrutlika.
brutliker (bruteliker: -like Bir 3: 308.
brut-ligh: -lighan VKR 33. brwtzliig: -liige RK
l: (yngre till. till Lit K) s. 273. brwszligh: -lighan
Gers Ars b 2. brutlikin. brotliker: -likum
SL) 5: 376 (1344, nyare afskr.). brotlikin: -likit Bir
5: 138. brotliken Su 333; LfK 110. brytligin
ib 225. brötlikin Lg 549. brötzlig: -lige BSH
5: 339 (1509). brwdzlikin Lg 3: si. brotleghen
(ack.) RK 3: (sista forts.) 5841), adj. [Isl. [-brot-ligr]-] {+brot-
ligr]+} L. 1) som lätt brytes, bräcklig, ligger a

blöto dwne ok tho brutlikin ok dödheliker Ber
27. 2) hafvande förbrutit, med gen. hwilkin nian
Ordbok.

brutliker ware sins lifs gen rättenom Bil 567. 3)
brottslig, hawe firigiort sinom rätt widh brwtliehä
SJ) 4: 466 (1335, nyare rf skr.), ib 5: 377 (i.114, nyare
afskr.). thou som brutlikin är KL 274. them som
brutlikc äru them latir thu lidhogha ok lösa vtan
näfst Bir 1: 124. ib 199, 390, 2: 111. 3 : 308, 5: 138.
Al 7295. witi sik wara brutlighan j olydhiio VKR 33.
brytligin j sacrilegio LfK 225. jac vät mik iinkte
vare brötlikin vitli thorn Lg ;.49. göro siimio mz
sinom jnnicristnoni mot hulkoui the äru brutlikc Bir
3: 342. MP 1: 217. ST 457. Gers Ars b 2. eptlier
hwars theras brwtzliige sack (brott) RK 1: (yngre
till. till LRK) s. 273. — skyldig, saker, med gen. then j
eno syndhor wardher aldra brwtliker Ber 89. ban skal
wardha brwtlikin wars härra likarna och blodliz ib 98.

— med prep. til. soin . . . brutliken är til alla
wranghot Sn 47. ib 333. — skyldig, hemfallen, med prep.
til. brutlikin til radli (rens . . . concilio) Ml’ 2: 17«.
brutlikin til dom ib 1: 217. — med prep. uiidir. brutlikin
vndir dom (rens . . . judicio) Ml’ 1: 216. — med
inf. han är värdhir ok brutlikin at döö (reus est
mortis) MP 2: 13. — skyldig, pligtig, med dat. och
ack. thu wil nepsa thin brodher än thu brotliken är
tik siälffwom näpst Lf K 110. 4) som angår el.
tillhör böter, brutlikir päuningar, böter, ban aglier
egh hämpniis äffte brotlikum päiiningiim sinom (efter
att hafva måst böta) SD 5: 376 (1344, nyare afskr.).

— Jfr obrutliker.

brutniiig (brothningh), f. [Jfr Isl. brotning]
uppgörande af bråtar, kommo almoghen til
brothningh oc isnyngli BSH 5 : 433 (1511).

bmtpäniiingar (-päningar), m. pl. L. (mull

i var.) penningeböter som erläggas för begånget brott.
aldir almoghin vilde hanom wt gifwa thridhia delin
aff allom brut päningom som äpto lanz laghum lagho
til konungx fatabwr Bil 884.

brutsyil, /. syn som anställes för all undersöka
om jorden är rätt fördelad mellan delegarne i en by
(Jfr SML J. 1, B. 3). beddis ena brutsyil in i byn
SD KS 1: 36 (1401).

bruttu mö, se bru|itughu mö.

brydsla, se brigdsla.

bryggia, /. [Isl. hryggja] L. brygga, bro. een
bryggia fast ok trygli MD (S) 250. — strandbrygga,
skej>psbro. beställer alla the baathar . . . hiith in
för bryggian BSII 5: 147 (1507). — Jfr slöts
bryggia. — bryggio liiglie, n. L. [hl. [-bryggju-lægi]-] {+bryggju-
lægi]+} det förhållande att flere skepp ligga så nära
hvarandra att de bilda en bryygal ther er ok cell
swa ädela hampn at bord vid bord ok stampn vid
stampn lagdo the ther bryggio läglie (bildade de en
brygga) medhnn ltK 1: 1470. — bryggill SpOrþOl’,
m. L.

bryggia (bryggor, brag, bruggo, bruggin.

part. pret. bryggin: brygget BSII 4 : 308 (1502).
brygder: brygd IISII 19: 83 (1505). refl. pres. ning.
brygs VKR 36), r. [Jfr hl. brugga samt part.
pret. brugginn] L. 1) brygga, bruggo hade dagh
ok nat RK 1: 2942. ib 1644. VKR 3«. brag I het öll
BSII 5: 269 (1508). bryggo öll FM 195 (1504). IISII
19: 83 (1505). drikka thz iiitl som wäl är brukgit
mz pors LB 3: 170. a helga torssdag skal gildis

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free