- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
156

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bryta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bryta

156

brädhe

TS 35. ib 21. giff mik til the bruten nabal hafwir
brutit (begått) ST 218. — bryta sik, 1) kasta
upp, kråka, inan skal sigh uch tha wel brytha och
spya LB 7: 179. 2) förbryta sig. om oldcrniaiiuen
brytor sik motc nakrom sin embetz broder SO 116.
BSH 3 : 293 (1470). — refl. brytas, brottas, strida.
enkte bröds hon mot hanum Di 163. bros fast i mot,
ib 149. swa brytz thit modli ok hogha thine ... alt
äpter (arbetar för, sträfvar efter) riikt ok wiirlz liedhcr
Al 6569. — bryta af, 1) bryta af. bröt iak af annat
örat (nämt. på grytan) Bu 420. Su 432. 2) nedbryta,
nedrifva. ban bröt aff badho tak ok tinna MD (S)
269. 3) svika, handla svikHgt? iak bröt aff saa
margolundh liK 3: (till. om Chr. IJ, red. b) 6190.
Jfr afbryta. — bryta ater, vederlägga, bryter
origenis ordh ater MB 1: 76. Jfr aterbrytn. —
bryta ill. — bryta sik ill, bryta sig in, med
våld intränga, en owermatto stor brot byüru kom wt
aff skogben oc bröt sik jn i min bigardh Lg 3: 288.

bryta lliþer (-niþ), nedbryta, nedrifva. biþin
hana bryta niþ mins guz inönstnr Bu 154. ib 189, 199,
208. — nedslå, thorn skal folkit bryta nidher mz
stonoin til död Ii (lapidibus obruent eos) MB 1: 369.

ib 372, 403. Jfr ni]ter bryta. — bryta smider,

sönderbryta, sönderkrossa, bröt smular iarnen Bu 168.
bryta aldra [tera lårben mz slagiom smulor i sma st.yko
Bu 522. Bil 650. KL 219. Bo 103. Al 3487. tok ban
brödh ... ok bröt thz söndir MP 2: 6. alt
landz-folkith skal bryta then swndor mz stonom MB 1: 368.
Jfr sunderbryta. — bryta sik smider, v.
sönderbryta sig, röra sig med så stor våldsamhet att
lemmar sönderbrytasl ön piltir . . . bröt sik allan sundir i
thora handom som han vildo halda KL 363. — bryta
ll|), 1) uppbryta, med våld öppna, willo nw bryta
op dörrena MB 1: 193. KL 128. RK 1: 3895. .1/ 10205.
bryther i brcffweu op BSH 5: 275 (1508). 2) taga
upp, flytta bort, aflägsna, tha bröt konung tydrik op
all sin tiiill (trekr nu up allar sinar hærbudir) Di
202. — abs. bryta upp, tåga bort. tha bruto the wp
RK 1: 4172. 3) med prep. undir. underlägga, bröt
vp vnder sik mauga konunga rike Di 7. Jfr up
bryta. — bryta ut, utbryta, utrifva. bröt vt lians
ögha KL 109. loth brytha sik eth öga wth Di 301.
Sn 410. Jfr utbryta. — bryta sik lit, bryta sig
ut, med våld tränga sig ut. brutho sik ther wth Di
251. — Jfr ben-, for-, til -, uiukul-,
undir-bryta samt ny-, o-, sma-, iille-, ödli-brutiii.
bryta,/. L.

brytare, m. öfverträdare. lagsens brytaro MB 2:
319. Jfr bunka-, kirkio-, ra-brytare.
brytelika, adv. Jfr obrytelika.
bryteliker, adj. Jfr obryteliker.
bryti (gen. brytia. bryttiä SD 4: 261 (1332,
nyare afskr.). brötia ib (öfvers, fr. början af
1400-talet). pl. brytiar), m. [Isl. bryti] L. bryte,
förvaltare (af annans egendom), gårdsfogde, mins brytia
son MB 1: 182. — särsk. den som mot viss andel i
afkastningen förestår och brukar annans gård (jfr
Atnira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 672 f).
lagde Iller wnder . . . brytia ok qwerna ok landbo
RK 1: 1181. ib 219. alla tho brytia landbo oc hion
som byggia j mino godzo BVH 1: 179 (1377). bimlom

wi . . . allom bondom, brytiom oc landbom GS
27 (1375, orig.). all frältz hion som riddarom oc
swonom oc friilse tilhöra, som ära brytia oc landbo
ib 28. äller almoghe, bönder, brytia oc landbo ib 29.
bönder, brytia. oc laudboa BSH 1: 185 (1386). —
ss tillnamn, lydberti brytt.iæ SJ) 4: 261 (1332, nyare
afskr.). librikt brötia ib ((tfvers. fr. början af
1400-talet). lyberti brytia ib 505 (1336). — i ortnamn. ,jn
prato brytiæ arnede SJ) 2: 13 (1286). jn prato lirytiæ
swaniBwikh ib. bryt.iat.okt SD 3: 253 (1316, gamma!
afskr.). brytiainarkin VAH 24 : 325 (1358). — brytia
garilher, m. gård som förestås af bryte. du,is curias
. . . dietas brythiagardha, cum vno landbobol SD
6 : 76 (1349). i brytiagarilenom SJ) A’.S’ 2: 20 (1408?).

blytias (-adhis), r. refl. brottas, tha brytiadis
(Cod. A brotadhis 226j en ängel mz honum MB 1:
(Cod. B) 549. ban brytiadis (Cod. A brotadhis 227)
mz ängloiiom ib. Jfr brotas.

brytilse, n. pl. Jfr o-, sunder-brytilse.
brytstokker, m. L.

brädder, m. och briid,// [Norska brodd,/,- brädd,
/. och n. Fdan. bred] brädd, kant, rand. bäträ iir
spara fra briid .111 fra bwthn GO 783. war ban
(o: anipulon) fuller mz olio vp til briiddin Lg 3:
259. war karit fult vp til brädda mz skönasta dryk
ib 244. giustaii brast en dee) alf braddciiuin a karino
ib 256. Jfr iilvabrädder.

brädlia (-dde), v. [isl. bnetfa] 1) smälta,
upplösa genom hetta, tha bräddis (Cod. .1
bradh-nadlie 174J waxith MB 1: (Cod. B) 541. briidh sniör
j eenno panno LB 2: 32. 2) steka, tak jnrynen
aff hylle bark ok brädli niedh smör j 001111c panno
LB 2: 32. skal man taka ale thrä ok skaffwa jurymen
ok brädlia mcdh smör ib.

brädlia, v. [/s/. bræía] bestryka (med tjära eller
beck), thu skal göra i archinne Here rwm oc brädlia
mz thy biki innan oc vtan MB 1: 168.

brii]ie,/. [Isl. bræíi] L. hastighet (i sinnet), hastigt
mod, häftighet, öfverilning, som inz wadha eller brädlie
drape liakan man MB 1: 425. thz giordhe han alf vit
ok ey aff brädhä Iv 5273. Al 10013. — vrede, daghs
rwm ok natta skal wara mällom hwario brädo GO 89.
watnin sankadhos saman mz thinno bläsande brädlie
(in spiritu furoris tui) MB 1: 318. — raseri,
våldsamhet. alt thätta giordho the mz gäld oc ryghelike
briidhe Bo 182. Gr 263. mz thorn kronadhis alf ilsko
brädhe MD 66. — ifver, badho aff nödh ok swa aff
briidhe Al 4999. — häftigt begär (till), for matz briidhe
MP 1: 190. — lirii]ia vitni, n. L. — brädbis
flllder, adj. full af vrede. Bir 2: 279.

briidhe (;>/. brädhe Lg 3: 176; RK 3: 809. -er
LB 8: 41; BtFH 1: 145 (1506), 153 (1507), 156 (1507),
159 (1507); FM 236 (1505)), n. [Mnt. bret, gen. bredes]
bräde, bräda, waro murano kläddo mz brädhtim aff
codro . . . oc all brädbin j wäggiomen oc a gulfwenu
waro kläd mz gul ST 418. VKR 10. Bir 4: 85. RK
3 : 809. BtFH 1: 145 (1506) o. s. v. FM 236 (1505).
PM t.i, 12. Lg 3: 176. leg lionnom mellan ij [2] breder
LB 8: 41. Iwttc sik litit til at liwilas wppa eth
bräde Su 262. — bräde el. bord pà hvilket en
handtverkares varor utbjudas til! salu. hiiilkcn en som
sin egin man vill vardha han schall sytli bräde ey

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free