Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bränna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bränna
158
briidhdisker
hlifra liflig! til enkto skäl iilhart samwit bränner Al
711(1 (i th flesta ’tf anförda ex. skulle bränna kunna
betraktas ss en mot Isl. broniia svarande sitltform till
brinna). — bränna af, afbränna, genom eltl
förstöra. haffwer brent aff xv (15) garde BSH 5: 90
(1506). haffwer brent al sooknen aff ib. brennä honom
land och städer aff Va 45. !’K 2.13. Jfr afbränna.
— bränna bort, uppbränna, bränna bort skoghill
Al 5028. Jfr bortbriiiinn. — bränna inne,
inne-bränna. göta . . . brändo lian inne BU 629. Jfr
inne briiuna. — bränna nidher, nedbrinna, thz
(o: hws) brände nidher som et liws Al 1296. —
bränna up, uppbränna, the brändo wp sigh t una
RK l: 481. Jfr up briiuna. — bränna lit,
bort-bränna. jak skal bränna idhur öghoii wt MB 1: 377.
Jfr iithräuun. — Jfr for-, skam-bränna samt
al-, ful-, o-, sol-bränder, itfvensom brinna.
bränna (brenna), f. [Isl. brennn] L. 1)
brännande, 0111 ckohug ok bronnom TB 76. Jfr eke-,
näsa-, skoglia-, vajia-, vllla-bräiina. 2) feber.
LB 9: 105.
brännare, m. jfr kol-, niorji-bränuare.
briilllie, n. brännjem. cauteriuni, brännö GU 2.
bräuueliker (brenneligin), adj. [Isl. [-brenni-ligr]-] {+brenni-
ligr]+} brännbar, som kan förbrännas, brenneligin tingh
Lf K 284. Jfr obräuiieliker.
bräiinemiirke (bränner-), ». 1) Mrändt
märke, brännmärke, sätter icke sitt brännormärcko
thor på SO 221. 2) redskap hvarmed märke
inbrän-nes. tage lijckstock, niärckebast, ändeniåth och
bränne-m&rcke SO 223.
briinnesiuke, f. (Sv. dial. bräunesjuka] häftig
feber, for brenno siwko LB 7: 34o.
briilincsot, f. = briinnesiuke. for hrännesot
tbz är then som hetär mykit jiinan j liffuit oc
torster mykit sa at swartnar j munnen LB 2: 92.
bräuiiesteu (brännasten. brennasten.
brendästen: -stensens Lf K 223. brendesten
ib 238. brännenom för brännestenenom MB
2: 347), »1. [Isl. brenuustoinn] svafvel, hans mundar
lughaþe ok rök som brännosten Bu 208. sulphur thz
or brännestoii LB 2: 37. Ta 19. Gr 273. Bir 1: 151,
339. MB 2: 347, 355. PM XLIII, 4, 5 o. s. v. Su 126,
128. — briinnestens badhstova (-bazstuwa), f.
svafvelbadsluga, svafvelbad. the wälto han j
bränuo-stons bazstuwo KL 120. — brännestens bal, n.
svafvelbål. läk lugbando breniiostens baal l’a 23. —
brällliestens biiirgll, n. svqfve/berg, berg af
svafvel. Bir 2 : 252. — brällliestens drupi, m.
svaf-veldroppc. Bir 4: (Avt) 178. — brällliestens elder
(brännastens-), m. svafveleld. I läsa brännastens
oldh wt Bil 226. Bir 1: 38, 127, 2 : 90, 4: (Avt) 181.
briinnestens flodh (brendestens-), /.
svaf-velflod, Lf K 22i. — briinnestens lughi
(brenne-stens lughi MP 1: 72; -a ib 94; ST 536.
brenna-stens lughi: -a MP 13; Lf K 221. brännistens
?ughi: -um KL 121. brännestens loghi: -a
MB l: 194. brennastens loghi: -a Ml’ 1: is), »>.
I Isl. brcnmisteinslogi] svafvel/åge. eldir ok brennostens
lughi MP 1: 7:’. MB 1: 194. KL 121. MP 1: IJ,
18, 94, ST 53(1. Su 460. Lf K 221. — brällllOStPllS
röker (brendestens- Lf K 221), m. svafvelrök. Su
128. Lf K 221.
bränneri!), n. [Jfr Mnt. bernewin] brännvin, af
vin (äfven mjöd el. öl) bränd el. destillerad vätska
(jfr bränt vin under bränna 1). af brcnnewins
dygder LB 7: 134.
hrällllilse (bränilse), n.f brännande,
uppbrännande, the tingaiinas brennilso skal göras jnwortis j
lykth kar l’M XLI. skodlia värn huugir ok blygdh
vaar fängilsc ok saar oc huså brunilso Bir 3: 472.
Jfr tipbränuilse.
bränning, f. [Isl. brenning] brännande;
inflammation! fätman wardher aff blodzsens bränning aff starkoni
liyta wällande honom oc omwändande i bränningcntic
LB 5: 293.
brännyrt (bränyrt. brenyrth. brenne yrth),
f. [Jfr Mnt. breiinekriit] skelört, che/idonium niajus
Lin. celidonia bränyrt LB 5: 81. celidonia thz är
syrgunua ällir brenne yrth a swensko ib 3: 120.
brenyrth skal hemptas tha hon star i blomster ib 7: 126.
bränta (brätta. -ter), v. [Isl. bretta. Sv. dial.
brätta] vrida till baka, böja tillbaka, böja uppåt, gak
cygli mz vpräctom hals älla framrecto brysto älla
bräiito Ber 270. — (?) för then drop maal ath ban
skulde haffua brät inicbol person sill lege drengli mz
wilio i sin egon rige BtFH 1: 159 (1507).
briisker, m. [Mnt. brèsch] Jfr tliordyua bräsker.
briist, se brist,
briistn, se brista.
briister (braster KL 363; -in Bir 3: 411, 412),
m. [Isl. brestrj knall, hördhis swa som on brastor
KL 363. thordyu liwars tilquämd för höris än högbste
brastin kombir Bir 3: 411. ib 412. Jfr thordyua
briister.
bröþ (gen. brödz MB 1: 90. brötz ib I8l), n. [Isl.
braui] L. 1) koll. bröd. ööl oc brö[i SD 5: 375
(1344, nyare afskr.). vatn ok brödh KL 335. Bil 627.
VKR 61. brast hanom bröþ tol ]ierra föþo Bu 417.
bodos bröþ ib. bakat brödh j oghiio Bir 2: 115. fäm
lewa brödz MB 1: 90. som mit brödh aat Bil 82. ey
är jak greue tho at jak brödh löwe (möjl. bör det dock
heta: a brödh lewe el. — lewa, har brödkakor; non comes
mihi putor propriis quod pa.nibus vtor) GO 615. —
bröd, uppehälle, arwfä firi sit bröfi SD 5: 637 (1347).
2) bröd, brödkaka, fan ban eet bröþ Bu 175. tolff
brödh MB 1: 492. 3) bröd, hushåll, oppa thot at
ey liafuis ofuirflödhelicha folk j clostirsins brödh
VKR -38. ib 40. RK 2: 2625. — Jfr alllliinilillgS-,
harun-, bing-, hafra-, hiuiirikis-, hinina-,
hvete-, härra-, offer-, rogli-, sadha-, sma-,
spis-, semblo-, vägha-brödh. — bröds biti,
m. bela bröd, brödbit, jwdas ... i huilken diäffwlen
jngik mz brödz bitan Lf K 9. Jfr brödllbiti. —
bröds kruma (brodz kraama), /. =
brödh-krilllia. modh brodz kraamo LB 7: 156. —• bröds
skiva, f. = brödhskiva. Bir 3: 198. väth thina
brüdzskifuo j iitikio Ml’ 1: 182. — bröds stykke,
n. brödstycke, tedhe haniim hrödhz stykkit KL 42. Jfr
brödhstykke.
brödllbiti, OT. brödbit. Lg 3 : 222. Jfr bröds
biti.
brödhdisker, m. [Guin. brauddisk. Filan, broddisk]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
