Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - byr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
byrþe
hdskr. fr. början af 1400-takt). SR 14. SD NS 1: 173
(1402), 514 (1405) o. s. v, lian wardher byaman thäs
hälgha stadzens, i hwlkom gudh fadher itr mönster . . .
änglane byamen Ber 212. — hyn mark (byar-),/. L.
— byaniot, n. L. Jfr almäiinings byarnot. —
byn rätter, m. stadsrätt, opter ty som theres
bya-riltt. vthwijsar BtRK 66 (1396). — bya sal (byia-),
n.f niclis gaf . . . kar]lö ini öresland jord i byiasal
viistan gatuna SD NS 1: 294 (1403, nyare afskr.). karl
gaf niclisso . . . ii allna ok ir örtugha jordli i byia sal
östan gatuna ib. — bya skiiil (-skäl), n. L. —
bya skogher (byar-), ro. L. bys yemensamma
skog. bya skog uthöda GS 42. — bya þillg, n. L.
stadsting, sammankomst af en städs invånare, i
liya-tliingx prouento achre (åker anslagen til! en af
stads-tinget stiftad prebenda?) SD NS 2: 64 (1408). — bya
vaþi (byia-), m. gränsski/nad mellan byars egor.
extra eciam istarum villarum byiawathæ SD 4: 313
(1333). — bya varþer, m. L. — bya äinpni, n.
L. — bya ällg, /. en bys gemensamma äng. een
ängia homp i byaaänginne SD NS 2: 38 (1408).
hyr (bör), m. [/si. byrr] L. vind (på hafvet).
tha war borren twär ok stark RK 1: 3049. — särsk.
gad vind, medvind, lion sighaldo goþan bör fram Bu
523. the sighldu raskan bör jnnaii storme Bil 251.
fingli the göth wädher ok rettlian byr til rom ib
269. finglio blidhan bör Lg 3: 706. är retho at sighia
nar börin bläsor Bir 2: 172. thorn bläste bör fra
stranda FI 315. lagho ther ok biildo böör RK 1: 1648.
än wi bör faa FI 654. fagher bör var thera ro ib
1973. ib 626. 2030. RK 1: 125, 1650, (LRK) s. 223,
(yngre red. af LRK) s. 269, 3: 2686. Al 1578. Di 21.
PM 48. — bi/dl. sidhan fingo ther marglie bör (fingo
lätt för att gå deröfver?) Al 1974. — Jfr gOll-,
mot-, o-, öusko-byr. — byrslösa (börslöse),
/. = byrlösa. BSH 5: 73 (1505).
hyra (by raa),/. råmärke mellan byars områden.
vppa theris by raar FH 5: 131 (1489).
byrþ (bördh SD NS i.- 185 (1402); SO 30, ei;
LfK 255. byrgd FH 5: 145 (i49o). byurdh SD NS
1: 95 (1402). biördh ib 2: 14o (1409), 145. ack. sing.
byrdher för byrdh Lg 3: 722), /. [Isl. hyrd.
Jfr Isl. burir] L. 1) bärande; endast i
sammansättningar: se a-, iärn-byrdh, äfvensom at-,
ater-, for-, gen-, ny-, vltnis-byrdh. 2)
det som bäres, börda, giordhis hälagli byrdh swa
tliungh Bil 54. MB 2: 337. Lg 3: 282. 3) det.
som framfödes, foster, barn. thz lienna byrdh wordhe
ön son Al 10230. 4) börd, födelse, guz ängel buþaþe
johannis baptiste byr[) hans faþer zacliarie Bu 49. äpte
vars liärra byrþ ib 175. SD 5: 293 (1344), 568 (1346),
639 (1347). MB 1: 219, 356, 499. barnit hulkit som kombir
til byrdhinne ok forma ey at födlias Bir 1: 133.
5) börd, härkomst. KS 6 (12, 6). the värö ... af litlo
kompne a byrdhinna vägna Bo 58. ban liöghfärdadhis
... aff sinno ärliko släkt oc byrdh Bir 3: 99. 6)
slägt, wij . . . hawom leet oc ransakadh medh allo
ällesfolko i ware byrdh oc utan wara byrdh DI) 1:
41 (1382, afskr.). at ingen skulle seya aunet iin iagh
oc thoras godz vnder mik komina thera byrd til
skada oc mik til froma RK 3: (till. om Chr. II,
red. B) 6182. thet . . . gozeth ... ok qwärnena i
sina byrdh som thot är wtaffgangit köpa eller
ater-lösa SD NS 2: 53 (i408). 7) börderätt. racione
attinencio, que byrdh wlgariter appellatur SD à: 425
(l319). 8) jord som förut tillhört slägten och
genom arf kommit i närvarande egarens hand, arfjord.
SD NS 1: 35 (1401). thot war hans rätta byrdh ib
2: 141 (1409). ib 245 (1410, nyare (fskr.). — Jfr a-, al-
tara-, altaris-, at-, ater-, barn-, barns-, for-,
gen-, hvete-, iärn-, inaiiz-, til-, tiäldru-, up-,
ut-, vitnis-, väl-, öxn-byrf>. — byrþa bnþ
(bördha-, börde-. berda-), n. L. slägtingars anbud
(att köpa arfjord). engliin myn arfue äller äpthekomandhe
schal tlienna jordli meth bördhabwdh . . . athyr winna
äller lösa SD NS 2: 172 (1409). hwilken iordh
laglika liafuer standit wpbudhin oc enkte bördha budh
är ther til budb ib 215 (1409). ath thetta for:da gozs
kome i nogotli hinder ällir qual, meth berdabudh
äller i nograhanda andra maattho ib 311 (i4io). the
götz som koniuigh karl eller lians husfrw dröthniug
katherina met rätte bördehudh til sik köpt öller
löösth haffua FH 5:29 (i465). — byrdha »lei
(byrdhe-dell), m. jord som man är berättigad att börda.
sachtä at thet war lians byrdhedell SI) NS 2: 132
(1409). — byrþa köp, n. L. — byrþa luter
(byrþa loter. byrþar loter), ro. L. — byrdha
liigllil, m. [Jfr N. byrdarkaggo] lägel el. kagge att bära
på ryggen,, duo paria vtrium byrdhælæghlæ SD 5: 571
(1346). — byrjiaman (byrdhe-, byrde- SJ 379
(1471); FH 4 : 74 (1460, nyare afskr.). birdha- SD NS
1: 295 (1403). bördha-), ro. L. frände, forna kononga
hans förfädher oc bördhamen Lg 3 : 344. — slägting,
arfvinge. SD NS 1: 295 (1403). SJ 379 (1471). —
slägting som har rätt att inlösa arfjord, bördeman.
pädhär stoth siälfwer a thingena ok wildä thet eiigli
ather lösa ok ängin hans byrdha man DD 3: 15
(1384, afskr.). thesse godliz . . . som han war rätter
byrdhaman til SD NS 2: 200 (1409). jak var ther
byrdhcman till oc än är ib 1: 365 (1404, nyare afskr.).
FH 4: 74 (1460, nyare afskr.). — Jfr obyrþamail.
— byrdha tugh (börda tog), n. tåg hvarmed
börda bäres, bärtåg. SO 192.
byrdha, /. L. börda, tungh byrdha MP 1: 156.
Lg 941.
byrþa, r. L.
byrþaþer, adj. L.
byrþe (bördhe Bir l: 33. burdhe ib 307. pl. -ar:
byrdha MB 1: 264; byrda Bil 567. -lr: byrdher
Su 84; MP 1: 146; denna pluralform kan dock äfven
föras titi byrþ), /. [Isl. byrir] L. 1) börda, mz
byrdhe palma träs fruct Bil 404. bar a sinom herdum
tolf byrda muld ib 567. KL 225. thz var hänne thung
byrdhe Bo 3. ib 108. lagdlio sina härdha vndor stora
byrdha MB 1: 264. föterne vppe hiollo mästa likamans
bördhe ok thungha Bir 1: 33. ib 42, 133, 307, 2 : 62, 123,
3 : 294, 441. Al 2809, 6815. RK 3: 3130. at moysi lagli
waro tho byrdhe, som ängen gat boritli MB 1: 439.
som twngo ärw oc tröthe wndher syndenna byrdher
Su 84. fatökdomsens byrdhe KL 106. mirrams byrdhe
(fasciculus myrrhæ) Ber 269. Jfr kom-, mata-,
synda-, vidlia-byrdhe. 2) = byrþ 8. at
skiffte broder brodordel och syster systerdel mz siimie
aff gamble byrde BtFH 1: 220 (1508). ib 258 (1509).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
