- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
173

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bärande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bärande

173

bätra

företaga sig, försöka, swa opta madrin bar sik widher
at offra karit Bil 579. — Jfr a mot-, gari)-,
born-, um-, mit-, lipa-, nt-bära; frukt-,
liunag-biiraiide; by-, dödb-, fri-, fräls-, gen-,
högh-, iäin-, lagh-, o-, sam-, sen-, |j i |j - 9
väl-borin.

bärande, n. [.SV. dial. bärane. Jfr Isl. berendi]
qvinlig föds/o/em. lex wndher bärande (/’. Harpestr.
bærændæt n9) LB 2: 42.

bärands trä (biäranzträ), n. L. fruktbärande
trä. SR 20.

bärare, m. bärare, den som bär. MP 1: 323, 324.
oy skal jak jnga mz wranglikhotz. biirarom Ber 59.
Lf K 54. Jfr budb-, last-, ordh-, vitnis-biirare.

biirenilsker (-fysker), m. [bornlisk, bärnfisk
Stockholms städs ordinantier 1: 64, 65 (ur en
förordning af 1637,). Jfr Äldre han. dial. [-bcrnokau-fislt]-] {+bcrnokau-
fislt]+} Jisk från Bergen, stocljisk ? i" bären fysk PM
280 (1506). kwndhe jach och ey ffaa mero bäronfysk
nw paa thenno her tiil b ffor thou ofrodh, ssoin i mellan
rykoii star ib.

biirgh, se biärgli.
hiirgha, se biärgha.

biiria (berrya RK 3: 4192. bärgia RK 3:

(sista forts.) 4743. bära Bu 140. pres. bär: bärs
Di 91. impf. barj>e. part. pret. barþer), v. [Isl.
berja] L. slå. barfies opt af heþnom fajior Bu 525.
lät gripa sma suonen ok biiria mz stangom ib. lätu han
lifua halfdðdhan illa bardhan Bil 2S2. ib 413. Bu 140.
MB 1: 288, 413. Ml’ 2 : 249. FI 1030. Iv 1427, 2069. Al
3462. RK 2 : 7629, 3: (sista forts.) 4743. Lg 3: 16.
LfK 147. judha gripa mannin ... sia ok bäria Bil
311. MB 1: 280. bardlie jak mik for mit bryst Bil
455. bardlie swonen i hääl MB 1: 161. — kämpa,
strida, ther war ey got motlio bäria RK 2: 3096.
wille saa niz ryzom bäria ib 3 : 3962. — biiria sik,
slås, strida, akta siik mz ryzer bärya 11K 3: 3628.
ib 4192. börya tho segh jnbynlis bärya PM 19. —
refl. bärillS, slås, strida, droghos opta oc bardos
Bil 77IÍ. Iv 249, 2481, 4906. Di 75. war swa bradhor at
bärias Bil 564. KS 75 (185, S2). ij magliin oy bärias con
vidhor threo Iv 2764. ib 4554. Di 28t. ey thänkir gota
konungir biirias mz teridacio Gr 268. Di 90, 91. — Jfr
ben-, þriil-biirin samt for-, half-, o-bar]ier.
biirian, /. slående, slag. Bil 413.
bärliker (bärleken), adj. som kan bäras el.
fördragas, dräglig, wardher thz lät oc bärleket LfK
129. Jfr obärliker.
bärnsker, adj. L.

hiirsa (-adhe), v. [Mnt. berscn. Ffranska börser]
L. jaga. vi bärsadhoin oc vcdoni hona swa som
vedbo-man Bir 3: 97.

biirsakliidhe, n. ett slags tyg. vnam niantollam
de panno biersaclædho SD 4: 63 (1328).

hiirsan (bersan),f.jagt. ther han opta at bersan
reodh Fr 862.

bärsare (bersare), m. jägare. Bil 771.
biirter, se biiirter.
bäru elder, m. L.

bära trä, n. L. fruktbärande trä. TB 76.
bärättir I godhir rättir konungir gör ok bärättir
sith landh (gör ok bärättir för gör bätra? möjl.

bärättir för berättir, upprättar, i hvilket fall gör ok
utgår; Bure: godhr witur kiinungr bätra sit land
57) KS Fragm. 15.
biisinger, m. L.

bäter (bätter. bädher RK 2: 449, 2172, 4274.
bader ib 2: 1832, 2259, 2578, 9151. beder ib 1:
(sfgn) s. 182, 2 : 3241, 3437, 8622), adv. komp.
motsvarande posit. Tiil [Isl. betr] L. 1) bättre, bätar
litat klaþc Bu 49. at han waki bätir owir sinno
hiordli KL 79. bäthcr står swa almoghans styrilso
KS 6 (13, 6). dragha Hero män bätter ot skip iin en
man ib (14, 7). tho woro oc ty biitor ey mänga ther
ban inondc sara fanga RK 2: 6158. tho svenska matte
ey thess bädher ib 449. jach kan ey bädher (jag kan ej
hjälpa det) ib 4274 . 2) mera. tha faar man sco
hwilken bäter kan (förmår mera, är öfverlägsen) Di
46. tha thäktis gudhi bätir (magis) at männcnc skulliii
liua äptir thorn moysi laghom Bir 3: 252. ther äre
vid iiijM [4000] riddara oc swena |neder mz wapnnado
köpstadzmän oc än beder RK 2 : 8622. ib 9151. 3)
längre, vidare, gik hau fram bäter oppa en annan
stadh Pa 18. Bo 127, 174. MB 1: (Cod. B) 546. Al
1931, 7510, 7586. Di 65. Su 138. LfK 245. stodho vndir
honom uidhir bätir a stighanoin ST 194.

bätra (bättra KL »0, 87; Bir 3: ic5; -ar Pa
(Tungulus) 34; -adhe KL 17, 26 o. s. v.; -adhä
Pa (Tungulus) 35; -adho KL 18, 50. bädhra Bir 2:
174, 21«. bädra RK 2: 1991. -ar, -aþe, -aþer),
v. [Isl. betra] L. 1) göra bättre, ändra till det
bättre, bättra, förbättra, kunno nokor lagh älla stadhgr
(för stadhgar) wänilas almoganom til genwärdo ok
tunga, tå skal rittwis kunungur medh sit rådh tiim
bätra ok wenda almoghanom til gaghn ok hughnadh
KS 75 (186 , 83). godhr witur kiinungr bätra sit
hind mz godho fürseo ib 57 (143, 63). ath tho thz
bätra ok inktho for wärra SO 4. Bil 456. byghia älla
bätra fornemdha goz ok quern BYII 1: 239 (1433). 2)
upphjälpa, laga, reparera, ban hafdhe thorn (linsén)
vprät ok biitrat SD NS 2 : 259 (i4io). timbrit, som the
bätradhos ok bygdbos mcth ib. 3) bättra, rätta.
bätra sit liuirne Bir 2: 93. bättradho wäl sina wantro
KL 17. bättra förro timana glömsko Bir 3: 165.
vili at bätra (emendandi) sina syndo ib 1: 19. ib
9, 65 , 2 : 23, 174, 216, 3 : 290. KL 87. Ber 57, 89, 185,
186. Jfr 8. 4) hjälpa, gndh . . . botro inich ath
jach skulle faa swn snarlige tho sorgfwldo tidendbe
FM 373 (1508). 5) skaffa bot för, afhjälpa.

iin i androm manna åthiiuom warder nokot
för-giätit älla ey suå wäl giort som thet skulde, tå
må thot bätras ok bot å rådlias KS 82 (202, 89).
i töm falloni, i bardagha kunno tima, thot gitr
man ey bätrat vtan medh wise förcakt ib (203, 90).
bon bätrado iuiart thz mall hon hörde RK 1: 1240.
ban bätrar alt thz förra brast Al 1807. the bätra
then tliörst them för forthrööt 16 5026. 6) förhindra,
afstyra, thu skalt enga människio lata nokon moenedh
swäria 0111 thu kant thz bätra cllir forstyra ST 67.
thot gud alzmcctig bätre FM 524 (1511). 7)
ersätta, godtgöra. then gud ther i hymmoriko boor biitro
hwariom sin skadha han lik It K 1: 4058. liafwir nokor
för stulit oeth thing oc wil thz atirgifwa, är th?
vndir thes wordhit wärra tha skal han skadhan bätra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free