Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bätre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biitre
174
hiitrilse
ST 430. 8) godtgöra, försmå, i kyrklig mening
(genom penitens el. qval i skärselden), sytnl . . . ther ey är
bätrad (purgatum) mz idhrugha ok scriptamalom Bir 1:
104. ib 81, 3: 266. Ta (Tungulus) 34. han sniittadhe sith
hionalagh. och bättradhe thz ey j jordorike ib 38. ib 35.
bätra sill hrut ok böta[) (för böta) Bu 28. ban skal the
syndcna bätra j skärzlo eldo ST 498. bör thik thz
bätra mot gudhy oc taka ther boot fore ST 429.
— abs. nu sighir thu waulika swa . . . hafwir iak
wilia at dräpa een man oc iak gör thz ekke iak
thorff for han hwarte bätra ellir böta ST 424. gaf
sik guþi skyldogan firi sina syndo ok böte ok
bätrapo Bu 8. suasoin thu syndadhe j allom liniom
sua skalt thw bätra j allom limom Bir 2: 237. —
i juridisk mening (genom böter el. annat straff), ryme
ok kome aldrig i gen för än ban hawer bätrat thz
ban bröt RK 1: 472. all annor brut . . . bätras
äpter eiioin landzrät GS 28 (1375, orig.). SO 22, 68.
all särainäl, blånat, blodwite skall botass och bättrass
effter lagboken ib 308. thz bethra mz iiij päninga ib 3.
lian scal bätre (umgälla) mz lifwit, oc ey mz gotzit
GS 28 (1375, orig.). 9) gifva ss godtgörelse
el. bot, böta. han bätre xx mark til threskiptes GS
28 (1375, orig.). SO 50. — abs. böta, plikta, straffas.
lian skal bätra j radzstuffwne eptir ty soln lagliin
giffua SO 31. — biitra sik, 1) bättra sig, göra
bättring, rätta sig. rätta ok bätra sik af syndomen
Bo 142. är iak rcdho bätra mik (emendare peccata)
ib 75. vm han bätrar sik (se emendaverit) oy Bir 1: 52.
KL 18, 26, 50, 68, 69 , 80 o. s. v. Bil 698. RK 2: 1991.
bap ban bätra sik ok offra gujium Bu 500. 2)
lemna godtgörelse, göra bol, försona sig. thiwfwiu
bätrndhe sik for sina synde Pa 7. ville sik gerna bätra
vidh sin skapara (per peccatorum emendationer deum
creatorem suum placare) Bir 3 : 266. betra sik vider
gud för syna synder SD 6: 157 (1349? gammal afskr.).
MB 1: 247. bätra thik gerna möte gudhy ST 140. —
refl. bätras, 1) blifva bättre, förbättras, blodhit
bätras ok färskas Bir 1: 284. pär bätras mz
(derigenom blir det bättre) Hästläked. i AS 137. 2)
bättra sig, göra bättring, buat hällir liakor älla iingin
vmuändis älla betras aff hans predican Bir 2: 66.
at siälanna skulin bätras ib. — (bätra för bära MP
2: 211.) — Jfr forbiitra samt obätradhor.
bätre (bättre, bettre, bädre. n. -a. -e. i
rimslut: bäder RK 2: 9548), adj. komp. och bäzter
(bätzster. bäster. obest. n. i rimslut: betzta RK
2: 1195. beatä ib 1944), superi. [/»•/. komp. betri. superi
beztr] L. mnlsv. posit. goþer. A) komp. 1)
bättre, ban är ey bätre som gömor än thän som
stiäl GO 288. betre barn giua guz nape än
kiöte-leka[r lu]ste Bu 4. vmskiptis til bättra liwirne KL 27.
vmskipto sit liuärne til bättra ib 81. bipa tel naþa
ok tel biitra Un 4. cigh är han päs bätre ib 28.
gangandes daghlika . . . fran godho oc til bättre
Lg 3: 263. hwat kunnom wi bättre älla kärara hawa
j os än kärlekin KL lu4. bätra iir köra än dragha
GO 400. bätre iir heelt, än mz gullc böth ib 261. wilt
thu biitra fa (si curari desideras) Bi! 315. MP 1:
334. hennes rike taghi en annor hennes bätre (som
är bättre än hon) MB 2: 180. lians bätre (bättre än
han) Al S650. wardh thin bätre aldro spordh ib
10486 . 2) mera värd. jär pantrin bettre SR 18.
— mera. gaff iak bätro än lx mark j sniydhe
gangh-klädhom oc brudha sängli F]I 3: 99 (1447). 3)
bättre, nyttigare, med dat. betre or landon] ok alniogha
ens rotuis mans styrilse, en Hero manna KS 8 (20, 9). 4)
lättare, tho gälla mindra oc äru bätre finna Bo 6. —
n. adv. 1) bättre, wet biizt wara thuuga oc
fatigli-dom. bätre än nokar vtlensker inan BSII 1: 185
(1386). 2) bättre, längre, gik swa fram bätre LfK
227. gongom frainbädre ib 229. B) superi. 1) bäst,
förträffligast, bradhlyndh nian är bäst GO 936. the
iordhinna gull är aldra bBtzst MB 1: 159. friiheoth
iir thz bolzta th ing ther sökias kan all wärldin vm
kring MD 391. aff bäzsto roniska släktuni Bil 109.
at ängin gato witit wtan tho ena bäzstu oc wisaste
aff stadhenum ib 252. hon togli then bästhe gulringh
aff sine handh Di 224. til en aldra bcsta stadh Bir
1: 243. thz (för the^ a india maal waro bäzsto (som
bäst kunde Indiens mall) Al 4994. efter therra bestå
sanninde oc samwit therrä BSII 2: 39 (1396). ib 41
o. s. v. rikcsins radli wilde ön fresta 0111 the kunde
komit i thz bestå (ställa det till rätta) RK 2:
5759. 2) bäst, mest värderad, kärast, varpar
hans biisto ven Bu 29. 3) bäst, nyttigast, med
dat. öns inans rätuis styrilse är almoga bäst KS
7 (16, 7). 4) bäst, välvilligast, med dat. er
ä hwar sik siälffwm bezst RK 1 : 4323. — n.
adv. mo t sv. posit. viil och komp. biiter, biitra
(bätre). 1) bäst. pa pu giorpe aldra bäst Bu 77.
pa bap han biizt for püui hanom giorpe värst ib 198.
wet bäzt wara thunga BSII 1: 185 (1386). thu kan
aldra bätzst radlia them MB 1: 238. hwar wil sik bäst
GO 938. tha thäkkis pikan bäst ib 778. iir ban (0:
mautzens likanic) swa skipadher, som han är bätzst
fallon til siälinna naturlika gärning MB 1: 81. bäzt
borin man i capadocia Bu 490. räktos wt had ha händerna
oc wordho swa färdhogha som the woro nokat sin bezt
Lg 3 : 260. — häst, pa bästa sätt. i förening med en form
af gita el. kunna, hwar foor heeni sum han kuiido bost
RK 2 : 468. ib 1437. the redho sik wtli som tho bost
gatw ib 186. 2) bäst, i bästa mak el. ro, utan
att vänta att något skall inträffa, som han saat
som bäst (bäst som han satt) bar han athcraffwogher
aff siitit LfK 147. 3) mest. i hwat måtto thöm
synis bäzst nyttoght SD NS 1: 201 (1402). — best.
n. nyttjadt substantivt, bästa, välfärd, nytta, for
ord-iiisins bätzta oc gagn VKR 44. Al 1680, 2758, 3679.
RK 2: 1633. MR 2: 133. viinto at tho skullo göra
thera bczsta (uträtta det som vore deras bästa, vinna
seger) RK 1: 1481. — þiit biizta, adv. det bästa,
på bästa sätt. i förening med en form af gita, kunna
el. magha. gümc sik pät bästa han ma SD 1: 669
(1285, gammal afskr.). bättradhe sik thz bäzsta ban
gat KL 69. at foruarat thz besta ban kunde RK 2:
8794. ib 9353.
bätrilse, n. pl. 1) hjälp, gagn. foro mina
syäls bätrilse SD NS 1: 342 (1401). 2) bättring,
förbättring, upprättelse. niäniiiskionna bätrilse
(emeu-datio) Bo 124. 3) bol, bättring, bätrilsa
(emenda-tionis) for akt Bir 1: 49. ib 65, 3: 103. Lg 3: 414.
Ber 107. niiruarande synda bätrilse (bättring från
närvarande synder) MP 2: 10. Jfr syilda bätrilse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
