- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
176

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - böghil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

högliil

17fi

bönhör»

bögpe sik som biiglia niþ tel iorþ Bu 173. Jfr
liidker böghia. — bögliia up, böja uppåt. knän
gato ey vträktz vtan the stodho bögdh vp Bir 2:
134. — Jfr knä-, til-, undir-böghia.

bögllil (pl. böghlar), m. bi/gel. the bögla (pä
sadeln. C’ud. A bngha) värö aff filshene FI (Cod.
B, C) 529.

bökeaska, f. bokaska. LB 2: 70 (i hds.).
bökeskogrher, m. [Isl. bækiskogr] bokskog. VKR
31. Bir 5: 113.

hüln, v. [Nyisl. baula] böla, rama. faar oc fäii
inykyt grymmelika rötandhe oc bölando Lg 3: 645.
böld, se byld.

böle (byli), n. [ Isl. bceli] L. boning, bostad, i
ortnamn. nybyli 81> 1: 661 (1285). de thygbölo ib 2: 106
(1291). kwernæböle ib 3: 249 (1316). alt diskaro böle
FH 7: 49 (1495). Jfr land bon böle.
hölghia, bölg-ia, se bylghia, bylia.
bölllia, f. bolmört, hyoscyamus niger Lin.
jus-quianum bölma LB 5: 81. — bölmofrö (bwlme
frö Lit 7: 232, 270. bwlme fröö ib 196), n.
bolmörts-frö. LB 1: 96, 7: 196, 232, 270. — bölinofrörot,
(bolmafrö rot), /. bolmörtsrot. LB 7: 12.

hölme, wi.? = bölma. iusquianus bölme LB 6:
284 (bölme kanske för bölma med den ofta
förekommande försvagningen af a till e).
bölmeyrt, /. bolmört, rif xlix.
bön (-ir. -ar: bönana VKR 55),/. [Isl. bæn, bon]
L. 1) bön, i sht bön till Gud. fik mz bön in koma i
kirkiona Bu 30. sagdhc ... ey vara moghelikt synia sik
bön Bil 658. badho them mz ödhmiwkom bönom bort fara
HB 1: 311. at hans böne ok hans almusa waro guþi
töka Bu 4. iak beþes aff minom syni tua böne ib
13. at biþia litia stund sina böne tel vara fru naþa
ib 30. MB 1: 204. godlia bönir, mässor oc tidhor ib
358. skal iak . . . höra thina bön ib 188. gudhlika
bönir Bil 658. waro idhkelikin a waku ok fasto
ok bonum KL 53. thor sculin j finna twå män
a böuum Bil 127. stodli ther a sinom bönom Bo
100. at the . . . skulo hafua mic i godhom bönom
SD NS 2 : 293 (1410). — det som genom bön
begäres. för än hon finge sina bön Bu 55. Al 2973.
RK 1: (sfgn) s. 189. 2) förbön (för en som
förbrutit sig), epter dandemans sköön ok büön SO 82. 3)
af undersåtame på grund af landsherrens begäran
frivilligt lemnad afgift (i denna betydelse förekommer
ofta Mnt. bode, hvaraf bön i denna användning
troligen är en ifversättning). vtan tho hanom nakan bön
vnna wille som ban mz thorn matte förscullc RK 2:
1720. — (bönom för lönom Bir 3 : 380.) — Jfr

friþ-, kärleks-, siäla-böu. — böna bok (böne-),
/. bönbok. Lg 3: 503. — böna bref (böne-),

n. rekoinmendationsbref. fingo hans böne bref tel
drotnugcnna Bu 167. KL 214. — böna bald
(böno-hald Lg 3: 263. bönohaldh ib 406. bönaholdh.
böne hold), n. [Isl. boonahald] 1) böns
hållande, bedjande, böner, nar hon war i sith
gudelika bönohaldh Lg 3: 406. ib 263. skula tho skipta nngath
aff mynom clenodys . . . mynne fatige siäl til
böna-haldh (till förböner för) FH 3: 65 (1445). hafua mik
. . . j theris amynnilse ok bönaholdh ib 5: 106
(1486). 2) förteckning på dem som särskildt inne-

slutas i ett klosters förböner, ath lilit nampn skall
inscriffiies j böne hold FI/ 5: 201 (1509). Jfr
böll-liald. — böna hus, n. [/.</. bœnahús, bænarhiis]
bönehus, ilF 1: 247. /’a 15. Ber 219. — bönkammare.
VKR vi. Lg 3: 369. — böna häldo (bönehelde),
n. — böna liald 2. skal edart namn skrifwas
i ware böneheldo DD 1 : 140 (1487, ef t. aftr. fr.
1734). — böna kailiar (böne-), m. bönkammare.
gik jwdit in j sin böne kamar MB 2: 160. — böna
mal (böna maal. bönemaal Lg 3: 695), n.
pl. 1) bön, begäran, thaglinade wm sin böna maal
Bil 658. 2) frieri, swenin stodli stadughor a böna
nialuni til bondin gaff hanum sina dotter Bil 617.
Lg 3 : 695. — böna stadher, m. [Isl. hænastaJr,
bœnarstaði] ställe hvarest man förrättar sin bön.
rör]iis ban ey af sinom böna staf KL 187. moyses
gånger fra them a sin hemelikin bönastadh MB 1:
289. Ber 219. — böna tillie (-tima), m. [Isl. [-bænar-timi]-] {+bænar-
timi]+} för bön bestämd tid, bönestund, bidhia for än
böna timan kombor Ber 134. öfwergå böna timan ib.

— böna vill, m. L. anmodad el. tillkallad mäklare.
at ban war baþo laghavin ok böiiävin SR 1. bönavin
ok laghavin ib 5.

höll ("ir. -ar?), /. [Isl. baun] böna. lithin är
wiua rön tho thz waro ey vtan een bön (dote fabe
modice patet ardor mentis arnice) GO 224. ärther och
böna RK 3: (till. om Chr. 11) 6403 (i rimslut), tagli
böner LB 2: 9. sywdor man böner j win ib 60. i [1]
karp bön ner B/F11 1: 231 (1509). — böna blomster
(böne-), n. bönblomma, tag böne blomster oc stöt
tom sina LB 7: 292. — böna miöl (böne-), n.
böumjöl. tag böna miöl LB 7: 285. tag böne miöll ib
297. — böna Slldll, n. bönsoppa, ärtha swd och
böna swdh LB 7: 75.

bölia, f. L. böna. ärtir oc bönor ST 12. LB 1: 96,
7: 34, 75. LfK 84. Lg 3: 241. — för att uttrycka en
saks obetydlighet eller ringa värde, akta thz ey widh
ena böna lv 1622. RK 3 : 2581, (till. om Chr. lf) 6260.

— Jfr buna. — böno aker, m. L.

bönaktigh, se bönhaftigh.

bönfalla, v. bönfalla, är’ jag ödmiw[keli]g
bön-fallandes in tiil ider, om then fatigo man BSH 5: 27
(1504). böuffallandis til mik ... om rotneby, ath
thet ey skulle forstörass ib 84 (1506). — part. pret.
bönfallande, är jac bönfallen tiil eder herredönie . . .
at i wele offwcrwäge, hwat skade . . . biscopsstoolen
. . . haffwor lidit BSll 5: 45 (1505).

bönfalligll, adj. bönfallande. 0111 huilchot jach är
och ödhmykeligo bönfall ig til idor BSll 5 : 89 (1506).

böllhaftigh (bönaktig), adj. bedjande, gudh
med sin helgo kerligh jomffrv marié med sine mildhe
bön och alle helge swerigis patroner vare bönhafftigc
for eders herredöme IISH 20: 80 (1507). äro wij . . .
thot ganske gente aff ider hcrredömis werdighet
bön-aktigo ok begorende BSll 5: 428 (l510).

bönhald (-holdh Fil 5: 200 (1405)), ». = böna
bald 2. scriffwe mik oc myn for:de maag i äwiiga
bönhald FTI 5: 190 (1504). ib 191 (1504), 195 (1505),
196 (1505), 200 (1506).

bönhöra, v. exaudire, bönhöra. värdlioghadhis hon
vara bönhördh Bo 111. ib 256. MB 2: 192. Di 123.
Su 144, 209, 297. låter micli wara bönhörd med eder

»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free