- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
180

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dagher ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dagher

180

daghning

thw haffwor haffth saa langhcu dagh Lg 3: 139. —
friat, (för bestämd tid lemnad) tillåtelse, mail gaff thorn
allom clagh eth aar at ridha ok fara at thz sin ok
koma til suderküpungs ju RK 1: 929. ib 3888. hau fik
daga at lara heem Ml) (S) 260. —för viss tid lemnad
fred, lejd. than a kiäres komi felogher till swars fyri
þöm tolf, ok fra þöm oc hawi fyogliortan natta dagh
SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ib 376. — för viss tid
ingången förlikning, stillestånd, i sama dagh ok fridh
skulu waar godz ok waro pantä a badha sidhur standii
ok warä BSII 1: 131 (1371). ib 132. then dagh konungin
haffde betz wille mau tha ekke halla RK 1: 4121.
brytandho sattau dagh PM 14. forbrythe dagen BSII
5: 503 (1512). badho förlenghia dagen meera til
na-tiuitatis marié dag liK 2: 1757. ib 2620, 3026, 3 : 919,
1618, 1620. Ber 205. viii eller xiiii daglia dagh BSII
3: 282 (1470). thin fader haffuer mich en feylog dagh
sagdt RK 2: 2670. een feeligh dagh niillan sin dagha
ib 3: 1429. liaffua . . . giort en felig dag oc friidh
medh k[ouuug] c[ristiern] BSH 4: 2 (1471). — taka
dagh, sluta stillestånd, tha took han dagh til tridio
dagh RK 1: 4108. ib 2: 1526. ST 524. takum een
vin-likan ok felughan dagh BSH 1: 131 (1371). — taka
(thät) i dagh (el. i en dagli), sluta stillestånd, ban took
thz i dagh molloiu them Ii K 1: 4140. tha wart
dag-tingat ok takit j dagh ib 940. ib 2382, 2664. the haffdo
takit i dagli eth aar (gjort stillestånd på ett år) ib
2670. the rytza toghot tha jnnan en dagh (afbröto
Jiendtlighetemaf) ib 1628. — sätia (thät) i dagh (el.
i en daghj, d. s. sidhou satte marsken j en dag mz
them aff husit RK 2: 6218. sidan satte theet i en dag
ib 6310. sätte i dagh mz ban ib 3: 1482. the sätte i
stundh och dagh ib 1613. — i dagh (el. i en dagli)
standa (standa i dagh), vara stillestånd, lotot tha i
dagh standa RK 1: 3408. thz skulle i en dagh staa
ib 2811. ib 2: 2586, 3967. thz sculle sta fäm daga j
dagh ib 1123. wart ther forwissat swa till palma
syndag i dag sta ib 5877. thet skulle sta i dagh
i the forida xiiii dagha BSH 3 : 282 (1470). — fred.
saa sätte riken een äwiigh dagh RK 3: 2454. —
fred som åt den öfvervunne gifves af segraren eller
åt förbrytaren af öfverheten, pardon, nåd. fonga gaff
han dagh RK 3 : 2420. the danske skulle tho iw taga
till daga ib (sista forts.) 5212. — Jfr aftals.,

ailinga-, afrad»-, alhiilghoiia-, ainiunilsa-,
ander sniässo-, an värk-, apostla-, apostla
mässu-, ars-, artidha-, arvodhis-, asko odhins-,
behudhilsa-, hru|ilöps-, Inids-, disaþings-,
döma-, dyniliil-, dödha-, (lödhar-, (löþra-, (löds-,
eþ-, enstörings-, fagliuadha-, far-, fasto-, for-,
frea-, fiirdlia-, födslo, gang-, gar-, glädhis-,
himilsfärds-, hindra-, hvar-, hvilo-, hiilghe-,
liiimda-, härra-, högtijiis-, höst-, irnber-,
iorilh-ilsa-, iula-, iämlanga-, kaku-, kapitels-,
kirk-niiissu-, kirkiuuiiissu-, kyndilmiisso-, laglia-,
lif-, lysuinga-, löghar-, mana-, lnarkuadha-,
miþ-, iniþsiiiiiars-, inorghon-, nyårs-, oþius-,
offer-, palma-, paska-, piugiz-, pingizdagha-,
radhstOYU-, ridli-, rätta-, siuniittings-, siäla-,
siälamässn-, skir sia-, skiir-, sol-, strids-,
stäinno-, sunuo-, säter-, tima-, tis-, torgli-,
torgs-, t>iugs-, þors-, thörfasto-, utfaru-, ut-

fiirþa-, utgångs-, vigsla-, viku-, vinter-,
vinters*, viiþer-, ykil-dagher, saml ålder-, lif-,
lifs-, ve-, iinkio-daghar. — dagha karl (dage-),

IB. dagakarl. BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.). —
daglia tal, n. [Isl. dagatal] dagräkning, räkning aj’
dagar. MB 1: 64. — dagha tillie, m. daglid, dag.
ämwäl om nattatima swa som vm dagha tima Bir 4:
242. — dags bref, ». L. — dags färdh, /. L. —
(lags föd ha, / daglig föda. Lg 3: 203. — (lags
led 11, f. dagaled, dagsresa, sa lång väg som man
kan färdas på en dag. gripu likit ... ok ftirdho
tiughu dagxledir Bil 539. ib 835. MB 1: 284, 395. Bo 24.
Bir 3: 166. Al 5279, 5659. ST 477 BSH 5 : 27 (1504). —
(lags lillS, re. [Isl. dagsljos] dagsljus, sea daghs lins
Bil 276. widhir daxlyus ST 358. — dagens ljus. gifuir
thin ihosus minne dotter daxliws Bil 453. thät
drup-rumit . . . skal blifua obygt for olafs dagxlitis skuld
SJ 97 (1440). — dags 1Ö11, f.f dagslön, dagspenning.
diarium, daxlön GU 2. — dags rand, /. =
dagh-rand. Su 378. — dags st lär na,/. = daghstiärua.
Su 81, 110. — dags talan, /. tal som räcker en
dag. Ber 253. ■— dags tldh, /. [Jfr Isl. [-dags-tftfir]-] {+dags-
tftfir]+} = daghtidh. las hon först tidher af the
helgha threfallighet . . . swa uigilias . . . sidhau
sina dagx tidher Lg 3: 511. LfK 156. — (lags
värk, b. [Isl. dagsverk] dagsverke. BtF/I 1: 168
(150&). for slotzins daxwerk ib 278 (1509). — (lags
värke, n. L. dagsarbete, godhe ängla sagho thotta
dagxwärke MB 1: 156. — dagsverke, på grund af
skyldighet åliggande dagsarbete, for .förslo oc
dax-wärke sculd VKR 37. Bir 5: 118. BSH 2: 116 (1400).
SD NS 1: 597 (1406), 2: 219 (1409). GS 40, 41. Jfr

laglia dagsvärke. •— dagsvärke fullau, / L.
— dagsvärkis giidda, /. gädda som lemnas ss
lösen för dagsverke, xij skcppund daxucrkis geddor
FM 607 (1513). Jfr arbeldis flsker. — dagsvärkis

Slllör, ». smör som lemnas ss lösen för dagsverke.
xvj (15 ’/») tunno daxuerkis smör FM 607 (1513).

(laghfulghiu, adj. [Jfr Isl. folginn, part. pret.
af fela, motsvarande liiila; se Rydqvist 1: 431 /.]
L. — b. slut på dagen, tha daghfulgith är (då dagen
nått sitt slut) JP 26.

daghlika (-leka Bu i7, 28, ui. -leea ib 419.
-lecha SD XS 2: 64 (140S). daglige RK 2: 6675;
BSH 5: 9i (1506). daghelicha SO 203. dagelyeha
ib 198), adv. [Isl. dagliga] L. 1) dagligen, hwilike
presto dnghlicä sculu messa sighiä SD 5: 563 (1346).
ib 4: 467 (1335, nyare afskr.), b: 378 (1344, nyare
afskr.). Bu 17, 28, 151, 419. KS 9 (21, 9). Bo 89, 232.
Bir 1: 133. — daghlika dags, dagligdags, hvar dag.
ST 362. BSH 5: 91 (1506). 2) för dag. liaghar
drengia daghelicha leya vth SO 203.

daglUiker (daghleker: -lek Bu 50; -leka ib
193. daghliken. daghleken. dagheleken Bu 5.
daghligh: -ligha VKR 33), adj. [hl. dagligr]
L. 1) daglig, for dnghleka saman varu Bu 193. ib
5, 50. Bir 1: 185, 3: 163. VKR 33. daghliken skälffwa
LB 9: 117. nokor daghleken ärwfiys man daghlekon
til borhsens (som dagligen arbetar vid berget) SD 5:
637 (1347). 2) förgänglig f j tässoni daghlika
(fragilt) likamenoin Su 261.

daghiiiug (daghnigh Bu 523. daghnig), f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free