- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
186

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - die ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(lie

18G

(likt ii re

. . . bulkil thu didlic Gr 287. Bir 3: 74. Bil 426. ön
ammo dya MD (S) 242. sina modhor at di Al 1362. thu
nia än wäl di thina modlier niiülk ib 1230. -abs. han
wil ey di MB 1: 278. wilde barnet ikkc dia Lg 3: 22.
hon war affwaiulh at dya ib 3. MB 114. Bil 574.

(lie? (dighi?,: dighia (ack. ting.) Cod. Holm. A
49 bl. 192: 1 alf. af Rydqvist 3: 288), i». di. them
quinnom som giffwa barnom dia LB 3: 102. the
spinaiie soln gawo dia warum herra ihesu christo
KL 63. tho spiua som äkke gafwo diia Bo 19S. ib
(Cod. B) 348. Bir 3: 40, 75. ST 337. Ber 78. Lg
3: 22 (på de anförda ställena kan dock ordet med
lika mycket skäl fattas ss inf).

(liglier (dygher. deger. ack. sing. m. dighran
Bil 87. digharan Bu n, 137. ack. sing. f. dighara
ib s. dat. sing. f. dighro ib 395. ack. pl. f. dighara
(a « andra stafvelsen är sedermera utstruket) ib
184), adj. f/s/, digr] L. 1) diger, fyllig, tjock,
ss tillnamn, olaff dygher MJ> 320. olaffz dogre färd
ib 321. ingridis dieta dighræ SlJ 2: 242 (1297). 2)
bred, s/or, svällande (om vattendrag), for i et skip
ut å et dyghert vatn KS 30 (76, 32). eon digher
aa Iv 2283. försen vart tha deger oc stoor MB 345;
jfr bem. 7. 3) stor (i utsträckning i allmli.).
hafua dyrau sten ok dyghran quidi Bil 613. the
degre draka MD 345. fürdhe mz sik dighran del aff
korseno Bil 87. aff smalandoui en digher deel RK 1:
4032. — i ortnamn, in dighraedhby SD 5: 483
(1345). 4) mycken, stor (i antal, mått el. värde).
dygher siälde (för fiälde) manna KS 79 (196, 87).
drap dighart folk Bu 490. dighirt diälla härskap Bil
725. fik thomé dighart seluar Bu 184. 5) mycken,
stor (i grad), fic dighara guplika räzl Bu 8. dighra
naþe hanar guþ viþ iþar giort ib 181. mä[i dighre
gläjii ib 395. dighr hedhr ok ära KS 35 (91, 38). Bu
11. KS 14 (33, 15). Iv 2333. 6) stor, betydlig,
ståtlig. hiöldo romara þar for dighart hof ok höghtiþ
miok dyra Bu 395 . 7) stor, stark, häftig, giorpe ...
digharan storm Bu 137. — ti. adv. mycket, hu i raþes
þu sua dighart Bu 18. ib 26. Bil 124. MB 1: 23. FI
473. Fr 985. Iv 544. RK 1: 1063. dighart gladhir KL
147. var han the rätto tronno . . . digirt
gimiär-doglier Bil 895. — vid komp. dighert större än iak
är Fr 788. RK 1: 4360. Al 8252. — Jfr axul-, axills-,
iiiin-, of-diglier.

dike (dyke MP 1: 297; Lg 3:27. diike), ». [lsl.
diki] L. 1) fossa, dike, grop. ii söre af dikcno Bu
129. MP 1: 297. Lg 3: 27. — (?) diki oc dikis rätter
skulu uptakas SD 4: 308 (1335. eft. Hadorphs aftr.).
partein mee possessionis in baggahvirwo væstandikit
et in communitatis viam . . ■ vendidisso ib 6: 215 (1350).
näst vidher ana oc dikedli ib XS 1: 44 (1401). ban
dunkar millan skogli och diike RK 3: 20Si. Jfr
tllilllivägllis dike. 2) piscina, dam, Jiskdam. ST
299. Jfr Aska (like. 3) agger, dam, fördämning.
watnet wäxste ower dik 1 Lg 3: 703. — dikis rätter,
in. dikesrätt, rätt som gäller i afseende på diken. SD
4 : 408 (1335, eft. Hadorphs aftr.).
(liker, se (leker.

(likia (dika), v. L. dika, genom dike utleda
(vatten), güta lätho dika (Cod. C dikiä 1030) alt vatnit
v enne elf Bil 646,

(likt (dykth. dat. sing. dikte Bir 1: 366), /. [lsl.
dikt. Mnt. dichte. Lat. dictio] 1) förestafvande,
ingifvelse. alt thz wi trorn thz hawom wi aff liälgha
manna bokom tnz thäs hälg||a anda dikt MB 1:
113. 2) framställning (i sht skriftlig), at mill talan
oc dikt är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat Su 3.
aff hwilkins dikt oc lärdom han sik tha enkte mintis
ha|fwa läsit ib 265. Lg 293. j thinne dikte sätz atir
lykkilse mz ända Bir 1: 366. — poetisk framställning,
dikt. frwr oc möör thorn bör mik prijsa i min dijkt
oc mz min wijsa RK 1: (Albr.) s. 211. Ml) 385. 3)
det som är uppdiktadt, dikt, lögn. fore rätta sannind
ok änga dikt Al 4662. thz sigher jak vtan falsk
dykth RK 1: (ifgn) s. 172. lutherss dicth ib 3:
(till-om Chr. II.) 6361. — påhitt. RK 1: (yngre red. af
LRK) s. 279.

dikta (-ar, -a]le, -aþer. part. pret. dikter MB
1: (Cod. B) 557), v. [lsl. dikta. Mnt. dichten. Lat.
dictarc] L. 1) förestafva, föreskrifva, ingifva, hon
(o: biblia) är diktath aff them hälgha anda siälwom,
oc scriffwath aff hälghom patriarchom oc prophetom
oc ewangelistis oc apostolis MB 1: 48. änkte lyste
likamen, för än skälin diktadho oc wisadho
honum thz ib 1: 112. ib 146, 451. ther diktadho (gaf
föreskrift om) war herra honum gudz liws ib 343.
j the daghlico bönine som min son thik insköt ok
diktadho Bir 3: 163. ib 475. jak sände til thik the
reghlo som jak siäluir diktadho (qute de ore meo
processit) ib 2: 247. ib 4: 53. swa som miskunnin
diktadho ib 2: 13. ib 1: 399. Su 211. 2) författa, dikta.
hafwandis mz sik kyrkionna roghlor stadhgha lagh oc
skipan dictath oc wt gifwin af hälghum fadhrum Gr
417. Bir 3: 276. diktadho dagh ok nat gudliks
kienne-doms hökir Bil 649. ib 651, 711. Fr 3222. ban diktade
först ymnos ok sangh j the hälgho kirkio Bil 641.
ib 628. Bir 2: 67, 4: 54, 55, 56. dicta faghir riini KL
72. een wiisa eller een sånger wäl diktedhrr a swenska
tungo MB 1: 319. niarghc andro sanga i the liälghe
script waaro diktadhe a hebreisko tungo ib. 3)
uttänka, uppfinna, we är thöm orät dichta ok städia
(möjligen är lagh horfallet efter orät, i hvilken
händelse detta ex. torde böra föras under 2) KS 67 (165,
73). hörir alt enom mästara til at dikta wäl ämpnith
oc fulkompna wäl gerniugcna MB 1: 443. dictadhe et
annat radli Bil 346. MB 2: 183. RK 1: 3931, 2: 649, 3:
2505. — uppdikta, dikte ther enkte fra äller til Al 2751.
sagdhe brödhrena dikta sik järtekne Bil 833. ST
464. 4) inrätta, bereda, förfärdiga, thz closther
hade iag sielffucr stiktad och epther myn eghen wilie
diktad RK 3: (sista forts.) 5524. dicta hanom eet
palacium Bu 181. ib 510. Bil 322. dikter ban inyrkhws
oc galgha MB 1: 60. dikta sik bätre klädhe ib 82. ib
83, 162. — Jfr padikta.

(liktail, f. [/s/. diktan] 1) framställning (i sht
skriftlig), hälga fädhra diktan Sn 6. ib 79, 298, 336.
MB 2 : 285. straffas för diktans oc maalsens laster
Su 3. 2) anslag, plan. vndirstodh theris falske
diktan MB 2 : 248.

diktare, m. [lsl. diktari] 1) den som
förestafvad- el. ingifver. sigher . . . ehristus sik wara
reglanna diktare Bir 4: 51. laglianna diktare (dictator)
ib (Dikt) 238. 2) författare, diktare, skald, iättande

¥f

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free