Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dirve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dirre 188 distillera
nalet; detta har utan tvifvel haft difirffuis. pres. konj.).
— Jfr til dirva.
dirre (derue, se folsko dirve. dyrwe), /. och
n. (Bil 716. Al 2851) [Fdan. dyrve] djärfhet, dristighet,
mod, siälin hawer thre krapter, skiäl oc lösta oc
dirffwo MB 1: 269. ther til at han skoli gifwa them
af sik tröst oc dyrfwe Bo 53. Al 2849, 2851, 4369,
7169. ofmikil diruo ibland oknnnoghe män KS 44 (113,
48). — djärfhet, öfverdåd, qfvermod, förmätenhet. hwa
gaff thik til dirfue ok raadh, thz thu hafuer mik
swa forsmaath FI 1752. spurþe huaþan han fik þa
dirue Bu 493. Bil 716. KL 185. af sinne cgbne ilzsko
ok dyrwe Bir 1: 115. ib 209, 395, 2: 192, 332, 3: 33.
Bo 193, 218. MP 1: 103. Al 4280. LfK 7. mykin
nadh-inna dyrfwe (præsumptio uimia venia) Bir 1: 219. —
stolthet, styfsinthet? pertinacia, dyrfuo G V 8. — Jfr
folsko dirre.
(lirrilse (dyruilse), n.i [/"don. dyrvelse]
djärfhet, förmätenhet. præsumpcio, dyruilse GU 3.
dis, f. [hl. dis] dis, ett slags qvinlig
gudomlighet, qvinlig skyddsande. — disa]lillg (dysa-,
disting, distingk. diisting), n. sitig. och pl. sam1
f. [Jfr Isl. disablöt] L. ting och marknad, som egde
rum i Upsala i Februari månad, ursprungligen i
sammanhang med offerfest till disernas ära; äfven
efter kristendomens införande fortforo tinget och
marknaden att hållas vid denna tid, slutligen dock
endast den senare, ännu bibehållen under namnet:
distingen. tempore nundinarum vpsalensium dictarum
dysæthingh SD 3: 566 (1322). in nundinis disathingh
ib 5: 314 (1344, gammal afskr.). ib NS 2: 371 (l41l).
hwart aar här eptir scal hallis i vpsalom töswar om
aret repstathing, swa som är om erikzmcsso oc om
dysating GS 37 (1413, orig.). i vpsala marcknaden
antinge j distiugk eller ericksmessan SO 157. achte
ware hor oppe i disting HSH 19: 117 (1506). at jak
skal wara nw i distingen i opsalo BSH 5: 34 (1605).
nogre tingest . . . the han kwarsätte her i
disting-inne ib 393 (1510). i diistinget FM 423 (1509). om
distinget ib 533 (iså). — disaþings daglier,
m-L. — disaþiugs friþer, m. L.
diskant, f. [Mnt. discant. Mlat. discantus] eg,
sång som söndrar el. skiljer sig (från cantus firmus);
figuralsång. var then mässan sungen mäst i discant
TK 274. sungo . . . alleluya ok annan nyän songh
mz swa sötha discant ok noteran LfK 246. thøres
aldrasötestä sangher ok discant ib 247. systrana skulu
. . . sionga . . . sina tidher ... ey mz discant Bir
5: 20. ib 69.
diskailtera (-adhe), V. [Mnt. discanteren. Mlat,
discantare] sjunga figuralsång. swngho oc discanterado
MB 2 : 230.
diskare? m. [Mnt. discher, disker] snickare? i
ortnamn. alt diskare böle FH 7: 49 (1495).
disker (dysker. -ar. -iar: diskia Bir 2:
154), m. [Isl. diskr. Mnt disch. Lat. discus] L. 1)
tallrik, fat. tha the sagho thera dyra hafwor swa
som värö diskar ok dyr silfkar Bil 850. ib 613. x
diskar FH 3: 66 (1445). thön thry äta al saman al
vidhir eet bordh hwar dagh oc af enom disk Bo 34.
ib 172. MP 2: 6. smidha . . . diskia oc drykkekar aff
sylfmyuteiio Bir 2: 154. ST 274. lf K 12. giffuis bwarie
enne söpe j sinom disk Bir 5: 31. hwem han sänder
wiin ällor mat ij nap äller bulla disk äller fat Al
2304. the waro sötare än nakar fisk ther man pläghar
läggia a disk ib 8776. ib 2269, 6086, 8188. FI 865. Fr
384. RK 1: 1290, 3590, 3594. GO 105, 158, 795. .4.? 59.
lotho hans disk fulwäl staa (höllo honom med godt
bord) RK 1: 1311. — patén, kalkar ock disker mon
iack ey spara RK 3: (till. om Chr. 11) 6303. BSH 5:
445 (1511). — Jfr brödll-, silf-disker. 2)
matbord. swa längo þo äru saman vm disk oc duk (äta
vid gemensamt bord, hafva gemensamt hushåll) SD
5 : 477 (1345, nyare af skr.; möjl. att föra till 1). —
bord vid hvilket de som deltaga i en rätts
förhandlingar hafva sin plats, domarebord, gaff . . . sin
fridskilling wt oppa disken SJ 255 (1457). skule saa
månge penynge pa disken (giva, läggia el. dyl.) ib
326 (1465). antwarde oc fornögde thöm her vppa dysken
ij° och Ixv (265) stokholmeske mark ib (1465). huilka
peninga laurens jensson lagde fraa sik pa disken i
rettin ib 406 (1473). — diska mat, m. L. — diska
vatu, n. diskvatten, vatten hvari bordkärl tvättats.
the begutu han mz sodh oc diska watn ST 58. Lg 586.
dispensera (-ar, -at), v. [Isl. dispensera. Lat.
dispensare] befria (från iakttagandet af en föreskrift,
särskildt af en ordensregels bud), med personens
beteckning föregången af prep. lnädh. gudh siälwer
hafdhe wisat henne sin wilia oc dispenserat mz henne
owor moysi lagh MB 1: (Cod. B) 537. än thu . . .
dispenserar mz thik siälf (tibimet ipsi dispensas) Bo
132. VKR 7, 8, 44, 45. LfK 151. — med personens ack.
j them stykkiom som the ey mogha them wtj liisa
ellir dispensera VKR 44. — abs. hafua formännene
onga makt at liisa eller dispensera j them (de
punkterna) VKR 45. — befria från. med sakens ack.
thässa fasto . . . maa abbatissan vndan thaka oc
dispensera VKR 62.
dispenseran, f. [Isl. dispensoran] befriande (från
en ordensregels bud), misthänkt är mik . . . siälfra
thinna dispenseran Bo 132.
disputera (dispotera: -ath Lg 3: 126. -aþe,
-at), v. [Isl. disputera. Lat. disputare] 1)
afhandla, framställa, utveckla, diskutera, med ack. þa
sanctus ioha[n]nos disputerade þesse skäl Bu 154. bajio
hana disputera mz gäste pröuelse ib 145. — med prep.
lim el. af. hurw thz wara matte thor disputere nakar
annar om MB 1: 112. disputera aff the hälgho script
Bir 2 : 220. ib 318. — abs. Bil 123. 2) disputera,
tala (mot). Bu 50. disputerade mil[l hanom ib 101. ey
wil iak mz tik disputera iildher ordh kasta Su ne.
Lg 3: 126. disputera widh carlin mz bok]istum Bil 353.
þa disputerade iohannes a mot rikom mz siax skälum
Bu 153. Bil 898. — (disputerath för dispenserath MB
1: 134.)
disputeran, /. [A»/, disputeran] 1) afhandlande,
undersökning. Bil 348. MB 1: 115, 120, 2: 331. —
undersökning, ransakning. Ber 199, 203 . 2)
disputerande. Bu 50. Bil 619.
disputerare, m. disputerare. Bir 1: 339.
(listillera (-adher: -ath PM xxix), v. [Franska
distiller. Lat. destillare, distillare] distillera. 1’Mxxvm,
xxix o. s. v. — distillera af, bortdistillera. PM xli.
— jfr stillera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
