Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - distillering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
distillering
189
diäkn
distillering,/, distillering. PM xxviii, xxxi.
dit, adv., se þingat.
dinnga, ». L.
dill]», n. [Isl. djlip] L. djup, djupt ställe,
ha/s-djup, afgrund, thiio alna diwp (får diwpt:>) greiff
iudhas Bil 87. i hafwino ok i allom diupom Gr 294.
fiskemakan seande fiskin j watneno skodhar diupit.
ther han gar Bir 1: 213. ib 89, 243. Ml’ 1: S6. häluitis
diwp Bil 213. — bildl. ödhmiuktenna oc kärleksins
diup Bo 175. Su 32. — Jfr il af-, hafs-diup.
diuper, adj. [Isl. djiiprj L. 1) djup. la fangen
i diupo torno Bu 173. ii diupt hii]iiite ib 19. j
diupastan thörran brun Bil 87. Bir 1: 243. 2)
djup, djupsinnig, thz diupa gudlikt radh Bil 649.
hawa . . . diupan viisdom Bir 1: 284. Lg 3: 429,
503, 587. — djupsinnig, skarpsinnig (om person).
engin thera war diwpare j näme Lg 3: 503. dywp
oc grundogh aff sinnoth oc förstandh ib 587. 3)
djup, dolsk, ve idhir som diupo arill i hiärtano at
i skulin hylia älla fiäla idhart radh for varom herra
MP 2: 254. — n. adv. 1) djupt, þe nighu
barneno sva diupt mz höfþom Bu 71. fät var kastat
diupt i en dal ib 129. skulu the diupare sänkias i
häluiti Bir 1: 170, 2) djupsinnigt, screff diwparen
aff lästinna ällir ewangelii sannindh Bir 4: 97. —
Jfr grund-, of-diuper.
diuphet, /. djup, djuplek, djuphet, högdh äldhar
dywphet Su 77. — bildl. Su 47, 70, 123.
(liupleker, m. [Isl. djüpleikr] djup, djuplek, j
langloek ok vidhleek ok höghlek ok diupleek Bir
3: 471.
diuplika (dlwplige FH 6: 109 (1497).
dywpe-Uge. dywplekan Lg 3 : 587), adv. djupt. Bir 1:
127, 128, 310, 3: 10, 62. han negh them diwplika KL
215. diwplika nigha Al 1084. sua som hon diuplica
ödhmiukadhe sik Bir 2: 139. — djupt, grundligt,
noga. thänkte diwplika Al 1399. Lg 3: 587. Su 124.
thet wij swa dywpeligo scriffue FH 1: 162 (1496), 6:
109 (1497). iak swa diwplika läs Al 4971.
dinpliker, adj. [Fnor. djiipligrj djup, djupsinnig.
nakor klok spörsmaal oc diwplik sinnen at wndirsta
Su 231.
diuplikhot (-lekhet), /. djup, djuphet, skinit
. . . var ogriplikit j langlik oc diuplekhet oc j
vidhe-lek Bir 2: 11. ib 3: 448. — bildl. Bir 3: 112. Su 32.
the hällgho skript diwpiikhet Ber 153. är thz swa at
thu liknar til saman ioliannis högholica värdhelikhet
ok thera ondzsco diup]ikhet Bo 82.
diur (dyrh, se diurgailga), n. [Is/, dyr] L. djur;
ordet brukas i sht om sådana djur som gå och hafva
sitt tillhåll på marken (däggdjur, i motsats till dem
som krypa och kräla på marken samt till dem som
lefva i luften eller i vattnet) och särskildt de vilda.
är mannin skähviis ensainen aff allom diwrom, oc for
thy bör honum til at wara herra ower nil diwr MB
1: 97. är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader
mit mällen ängla ok wärilzlik diur KS 2 (5, 3). til sin
likarna ok likamlik ting likas ban (o: mannen) widh södhe
och wäruldzlik diur ib 3 (5, 3). mannen Hr samwistelikt
diur (animal sociale) ib 5 (9, 5). like oskälikom dywrom
Su 16. mannin är ärlicare än diwrin Bir 2: 312. Bil
123. al) the diwr oc fä som kloffna hawa klüwa MB
1: 359. skiuta diur ok fugla Bu 157. MB 1: 428. Bir
2: 315. KL 317, 370. Iv 1825. Al 3960. thwingande fä diwr
ok orm ok alla handa croatwr ib 5624. fisk fugl oc
diur oc . . . ormer MD 20. mannin skulle wara som
höffdhinge oc herra fore allom fiskom, diwrom oc fughlom
MB 1: 97. KS 2 (4, 2). ängin diwr wiliom wi beta
Al 6083. röthan ok thut alskona grymma dywra Pa
21. eet fult par kläfä grönt oc blat, ströt med dyurum
af gul SD 5: 563 (1346). — varg t lejon T the hafdho
diwr ok waro tam the föddo them op ij hunda ham
thz war tho diwr ok ekke hunda Al 5543-45. — Jfr
arvodhis-, bol-, klo-, offer-, ra-, skogha-,
skogs-, strids-, vil-, ville-, älgh-, örlogs-diur.
— diura bit (-beth), «. = diurhit. eterligith diura
be th LB 7: 68. — diura blodher, m. blod af djur.
RK 1: (yngre red. rf LRK) s. 279. — diura gardher,
wi. [/s/. dýragarír] inhägnad der vilda djur förvaras,
djurgård, daniel sat i diura gardheuom i bland loonin
Bo 50. ST 16, 19. — diura hagh, 11. djurgård,
jagt-park. förestå, diurahagh GU 8. — diura liaglli,
m. = diura hagh. hawir diura hagha (locum
designatum pro bestiis e(\ feris indomitis) Bir 3: 274. —
diura liovudh, n. djurhufvud. Lg 3: 198. — (lÍUl’a
budb, /. djurhud. Al 5540. — diura kropper, m.
djurkropp, ban fik . . . nokon dödhan dyura krop
at slita ST 389. — diura kiöt (-köt), n. djurkött.
MB 1: 171. Bir l: 223, 224. — diura kyu (-kön),
n. djurslag, alt thz diwra köns som gånger a handom
MB l: 360. — diurs born (diushorn.
dyns-horn), n. [Isl. dyrshorn] L. ur- el. bison-oxens
horn, användt såsom dryckeskärl, xi dyushorn SD
4: 2 (omkr. 1327/ vnum dyurshorn ib 332 (1333).
vnum diushorn cum argento factum ib 710 (1340?).
cornua mea wlgariter dicta diurshorn ib 5 : 370 (1344).
BSH 3: 293 (1470?). RK 1: (Albr.) s. 212. -
diurs-liker, adj. = diurliker 1. Su 16.
diurbit, n. [Isl. dyrbit] bett af djur. LB 5: 80.
Jfr diura bit.
dinrbitill, adj. biten (i hjäl) af djur. wardher
thz (o: fä) diurbitith (comestum a hestia) MB 1: 338.
— sargad af djurs bett. thz köt som diwrbitith (a
bestiis . . . prægustata) är MB 1: 339.
diurganga (dyrhganga), /. jagt. in dictis
sil-uis . . . non exerceant venaciones apum, dietas
bi-gango uel dyrligango SI) 5: 431 (1345).
dinrliker (-likin. -liken), adj. 1) djurisk,
som liknar djuren, som tillhör djuren, thu som
vm-skipte nabughodonosor hugh oc giordhe han dyurlikin
Gr (Cod. D) 379. bon (apan) hafwir människio anlite
ok allan annan lit ok ham diurlikin (beluinam) Bir 1:
334. oy äru the ... aff diurlico (bestiali) kön ib 2:
97. Ber 100, 229. oskällikin oc diurlikin (brutalis) ande
123. hehetnat som . . . teknar dyurlica människio
som lifuir j skörlifnadh MP 1: 49. 2) sinlig,
naturlig (återgifvande Lat. animalis, då detta
motsvarar Grek. i/’iijfixog). diurlikin man han vudirstaar
äkke the thing som gudz äru Gr 273. dywrliken
wisdomber Su 153. — Jfr diursliker.
(liust, se diost.
diustera, se diostera.
diiiku (diakn. dyäken. däkn: -en Lg 3: 714.
deghn: -om ib 569; -a LfK 216. diengn: -arne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
