- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
192

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dol

192

dom ber

Lg 3: 62), m. [Lat. doctor] iloktor, den som vid en
högskola vunnit den högsta lärdomsgraden, doctor i
the hälge skrifft. Lg 3: 433. doctor i andolikom oc
wärdzlikom rät ib 702. doctor j jödhelag (rabbin) ib
60. thän yperste doctor i allo boklika konster Su 171.
her doctor hans brask BSH 5 : 82 (1506). doctor
hemming gad ib 530 (1513). doctor hemming MD 504,
505. doctor c ord rogge SJ 302 (1462), 316 (1464). ib 345
(1468). thet her doctor (nämt. Hemming Gadd) skulde
komme ned till eder BSH 4: 254 (1500). — den som
vunnit lärdomsgrad i medicin, läkare, aff hennes doctor
förgiffwen bleff iag RK 1: (till. till LRK) s. 243.
om eder doctor BSH 5: 393 (l5lo). — Jfr läkedoms
doktor.

dol (dool Di 269. doll ib 51 o. s. v. dul Bir
2: 145; Ber 251. dwl LB 2: 50; Bir 4: 54), adj.
[Got. dvals. Jfr dvala, dviilia] eg. förvirrad, yr,
domnad. 1) dåsig, trög, slapp, liknöjd, tepidus
thz är then som dol oc dufwiu är Bo 138. hwilkra
systra sånger skal ey wara dwl ällir doffueii Bir 4:
54. hughin vardhir |atir oc dul at göra uakat thz som
got är ib 2: 145. Ber 251. — (?) LB 2: 50. 2)
[Mnt. dol, dul] galen, öfverdådig, förmäten, ästw doll
. . . thu mener faa konungxens dotter Di 51. ib 74,
146, 226, 227. — ursinnig, vild. är han dool grym (för
dool ok grym; grimmr ok kappsamr ok illr) widh
sina owener Di 269.

dolhet, f. galenskap, öfverdåd. Va 51.

(lollika (dolliga), adv. ifverdådigt, oförväget.
han red sa dolliga I>i 113.

dolska, se dylska.

domare (dommare: -ara MD (S) 235. domar
BSH 2: 39 (1396), 41 (1396), 46 (1397); FH 2: 68 (1428),
69 (1429), 74 (1430), 75 (1431), 76 (l43l), 79 (l43l), 83 (l43l),
84 (1431), 85 (1431), 4: 4 (1431). dömare Bir 2: ll), m.
[lsl. domari] L. domare, den som dömer, hwa skipadhe
thik til höffdhingia oc domara ower os MB 1: 280.
af wärilzlikom härrom ok domarom KS 68 (169, 75).
skulu alle domare, huath the äru minne älla merc,
. . . rätvise wara i domom sinom ib (168, 75). tå fatokr
man hauer änkte giua wildoghom domare ib 69 (171,
76). deel ey mz thin domara GO 487. var pilatus iuþa
domare Bu 72. en miolt syndoghar man ledes ii sömne
for guz dom . . . domaren höt vägha gä[r]niggana goþa
ok illa ib 21. KL 68, 69. Bir 2: 11, 14, 92, 93, 95
o. s. v. MD 130 o. s. v. — med särsk. afseende på
inhemska förhållanden, af laghmannum ok minnä do»
märum SD 4 : 465 (1335, nyare rtfskr.). ib 5: 375 (1344,
nyare cfskr.). — domare öfver ett härad el. hundare;
benämningen tillk ommer egentligen en af de två domare,
som i Uppland, Södermanland och Vestmanland
förestodo hvart hundare, och nyttjas i denna bemärkelse i
nämda tre landskaps lagar, men förekommer äfven efter
utfärdandet af MKLL, i hvilken den som utöfvar
domaremakten i ett härad kallas häradshöfding!. skal
. . . nokor i huario landskap) ok aff kununge wald
haua at skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundare
huario, äpte almoghans tarf ok wilia KS 68 (168, 75).
domare af olando SD G: 125 (1349). buyþom (för
byuþom) vi domarenom i akorbohundare ib 129 (1349).
gifuer jac domarenom oc länzmannom i sama hundare,
som gozit ligghcr, fulla makt oc alla thetta gooz fast

fara ib 1VS 1: 256 (1403). gyfwom wy . . . olaff i
bärgom, domara i bälinga hundara, fulla makth ib 536
(1406). jak jon i nortwnum, domare i thyrbohundaro
a ärlix manz vägna herra aruidh bänktsson ib 56
(l40l). baþe a domäril veghnä ok laghmanz Fil 3:
6 (1353). — domare på A/and. magnus diekn,
höuidz-tuan i alaude, och lårens olaffson, domare ther sama
stadz SD NS 2 : 305 (l4to). benrik gorycshaghen
laghman j aland ok knut jönsson domare samastadz
F/I 2 : 98 (1433). niglis diäkn som är stadder j
lagmans stadh ok kuwt jönsson landzins domar ib
68 (1428). knwt jönssoti landzins domar ib 69 (1429).
jncigle . . . knwt jönssons landzins domaro ib. ib 73
(1430. nyare afskr.), 74 (1430), 75 (l43l), 76 (1431), 4:
4 (1431). knut jönsson domar i aland ib 2: 79 (1431).
knut jönsson domare ib si (i43i), 87 (i43i), 88 (U3i),
89 (1431) o. s. v. knut jönsson domar ib 83 (1431), 84
(14311, 85 (1431). — domare på Gottland, wij proasta,
domara och allmogans menigheit i gotlande BtRK 151
(1449). ib 152. — ss tillnamn, sixten domæro SD 3:
331 (1317). nicolaum domara- ib 545 (1322). johannes
domare ib 584 (1323). ib 4: 16 (1327), 548 (1337), 5; 632
(1347). — Jfr härads-, konungs-, lands-, stads-,
värnlds-domare. — domara piinningar, m. pl.
L. — domara säte, n. domaresäte. Bir 2: 11, 92.

domber (doomber: doombrin Iv 2768. domer
LfK no. ack. dom. doom. pl. -ar. dat. dommum
SD NS 1: 227 (1403)), m. [lsl. dömr] L. eg. det som
är satt, stäldt, stadgadt. 1) tillstånd, förhållande,
väsende, beskaffenhet, annöþogher domber VGL II;
ÖGL. Jfr ålder-, barn-, barns-, fatök-, guþ-,
heþiu-, lungfru-, kränk-, kristin-, inan-, inö-,
qvin-, rik-, sink-, þriil-, iinkio-,
ödhuiiuk-domber. 2) sak, ting. hälagher domber, sacrum,
heligt föremål, i sht helgedom, relik, hwi war herra
bödh tholka hälgha doma i gambio laghomen oc
tholka gudhlika dyrk MB 1: 481. arcli at göma i
hälgha doma ib 343. ib 490, 2: 164. thz (o: manna)
war mik teet i trewers stadh, mz androm hälghom
domom som helena . . . fördhe thiit aff ierusalem ib
1: 324. at thinom hälghom mannom ok thera hälgha
domom göris mcre hedhir j iordhrike Bir 1: 382.
fördhe thädhan mangha hälgha doma sancti stephani
been oc sancti petri boior Bil 677. Bu 12, 16, 56,

166. MB 1: 332. Till förevarande betydelse af doillber
sluter sig för ifrigt mer el. mindre ordets bruk
i följande sammansättningar: eghill-, llOl’-, lliila gli*,

hälglio-, hör ro-, kliirk-, känne-, liike-, lär-,
mordh-tloillber. 3) salförhållande, bevis,
exempel. tro . . . skälum ok domom Bu 4. iak veet
ther til swa margha doma at sit liiff vil hwar
man gärna göma Iv 1432. 4) bestämmelsef

han hafdhe spaat fore wissa doma Al 1149 (möjl.
att föra till 2). the aktadhe ey hans doma MD

167. 5) beslut, han hawer hemelika sina doma
Al 222. wmskipt domin (decretum) i fwle lofwan
Ber 170. 6) dorn, utslag, geengangä warum dom
SI) 1: 670 (1285, gammal afskr.). bedes dom at dräpa
iacobum Bu 165. huat dom vilin ii giva ]länna maune
ib 28. gaf þera dom ib 184. som thorn skulle rättan
dom lnällan soghia Bil 80. diimpde en rättan dom Al
2591. wrangä domä györa SD 5 : 606 (1346). B hwar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free