- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
200

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - drivan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

drivan

200

drotsäte

tha ys j örasund Il K 2: 8655. somma driffuo
annor-stadz j land ib 453. ib 8984. Di 44, 48, 120. 9) skynda t
huat ey tilgik the orena blodogha qwinnan,
driff-uandes oc takandliis wppa hans kiortilfald wart
hel-brygda Su 296. — driva ater, 1) drifva
tillbaka. var härra dref atar diäuulen Bu 206. 2)
drifva tillbaka, fara tillbaka, thera skut drifwo
atir in til tlieni siälua Bo 159. — Jfr ater driva. —
driva bort, bortdrtfva, fördrifva. Al 753, 1646. MD
259. driffwär tz bort döffwan oc: hoffwd wärk LB 7:
5. Jfr bortdriva. — driva for, tillfoga, ij . . .
drifuin honum foro spot ok hadha Fr 782. i driffuon
mik for eth liaat ItK 1: 770. lv (Cod, B) 567« (i
dessa ex. bör dock for kanske snarare furas till
följande subst.; meningen är i alla händelset den samma).

— driva fram, 1) drifva fram, köra fram. con
dwiirgh drecff the hiista fram lv 3055. — med
underförstådt obj. Iv 3062. 2) utföra, margli thing stoor
oc vndorsam hafwcr thu drifwith i wärldinne fram
Al 9792. — driva til, tillfoga, drifuer mik til badhe
hadh ok spot lv 1016. hafucr . . . drifuith mik til
(Cod. B for) badhe spot ok hadh ib 567« (til kan i
båda dessa ex. föras till följ. subst.). Jfr til driva.

— driva up, drifva upp. jaga upp? tho . . . drifwo
hans här riit allau op Al 9305. Jfr up driva. —
driva ut, utdrifva, thu bore huru rasklica han . . .
drifs wt af sinne barnfüdho Bo 12. ib 86, 120. Jfr
utdriva. — Jfr af-, be-, for-, fran-, ful-, igen-,
in-, nüdli-, sainan-, undir-driva.

drivan? f.? drift, pådrifvande, ifver? oui swa
hondher ath the resa sik antigho med danmars kronas
rath heller theras cglien dristhan häller drilfwa (för
driffwau ?) moth thenna fiirscreffua articula SD 5:
213.

drivare (drifäre), m. [Jfr Mnt. driver] 1)
en som drifver omkring. Jfr skogs drivare. 2)
smältare, den som smälter och rensar malm.
driff-waren for huart skeppund bly skal haffue som
bergx-fugitben BSII 5: 513 (1512, nyare afskr.). — ss
tillnamn. wlfoni drifæræ SD 2: 116 (1291).
drlvilse, n. pl. Jfr utdrivilse.
dronuinder (-ar), m. [/«/. driimundr. Ffranska
dromon, dromont. Mint. dromo, dromunda. Grek.äijiiitor[
ett slags snabbgående långskepp. Jfr l/u Cange. art.
dromones; Schultz, Hof. Leb. 2 : 275. at göra dromunda
MB 1: 3. droinundin sighlde fran lande BU 160.
ib 251.

dronkna, se drunkna.

drop, n. [Jfr Mht. tropfe. Nht. tropf] eländig
varelse? aff thorn lodis ith onth drop diätfwlsins
dotther som iir wanhop MD (S) 206.
drop, se drup.
dropi, se drupi.
drosse, se drusi.

drotill, m. [Isl. dröttinn] L. herre; om Gud.
drothin iir aarsins äghare GO 39. sänilir . . .
guz-drotens (Herren Guds) qwiidiu SD 1: 668 (1285,
gammal afskr.). — Jfr kirkiu-, lanar-, land-drotin.

d rol ning (drötnig Bu me, 167; -nigen ST
3, 225; -niga ib 422. drotnug Bu 56; -nugenna
ib 167. drötning SD NS 1: 345 (i404); MB 1:
28; FI 48 o. s. v.; Al 4657 o. s. v.; BK 238, 239

o. s. v.; -ningana Bil 244; -ningen II K l: 1054.
drötningh Mr 1: 39, 314; Gers Ars Ij 5; SD NS 1:
16 (nol), 17. drötnyng SD. 5: 561 (i346). drötnig
Bu 9. drötingh JW so.’ drönygh: -nyghen
FM 673 (1516-17). med afs. på omljudet i detta ord
jfr Söderberg. Forngutnisk Ljud/ära, s. 19. -ar),
f. [Isl. drottning. Fgutn. drytning] L. 1)
herrskarinna, drottning, i sht"herskarinna öfver ett
konungarike. i galicia liko yspauio lanz som wluild
drotnig rä[i Bu 16«. vgldugh drötning talafrida ower
qwinnor ij amazonia Al 4659. drotningin aff saba Bir
4: (Dikt) 266. saba drötning ib. wij margareta med
gudz nadli swerikis ok norikis dröttning BtRK 51
(1388, or ig.), af vara liadhoga frw drötning margareto
veghna BSll 2: «6 (1399). a waro frw drotniugene
wäghua ib «9 (1399). fobruus pluto tok niäji wald eon
wänastan qvyno af inauz hein tel häluitiz ok är pär
drötnig: hänna nampn iir proserpina Bu 9. drotiiingen
i hymmerik (Jungfru Maria) RK 1: 42«. maria
hymerikis sool oc drötning ST 2o4. höghelikasta
drötning jomfru maria Bir 4: (Dikt) 2ß«. — bildl. för att
beteckna del yppersta i sitt slag. jomfrudombir iir ...
dygdha drötningh Ml’ 1: 39. 2) drottning, en
konungs hustru, herodias drötningh Bu 52. wi inagnus
konunger oc blanz ilrötnnyng SD 5 : 561 (1346).
drötning mcrita RK 1: 2175. drotnigen hester ST 225.
acliab konungir ok lians drötningh jezabel MP 1: 314.
ban (konungen) sagdhe til drötningiTia sinna FI 71.
wara drötning i swerige ok krono bera RK 1: 425.
huru han (konung Erik) kunde ena drotlining fae ib
2: 151. ban (Salomo) liafdhe syu hundradha kronadha
drotninga oc thry hundrat amior ST 422.

drotninga? /. 1) = drötning 1. a ware frw
drotningone wäghna BSH 2: 67 (1399). drothninga halp
thz örlogh jnkte RK 2: 49. drothninga swaradhe thöm
ib 85. ib 93, 176, 213. drothninga och kon un g in eth
örlogh böria ib 204. drothninga margareta ib 150,
175. 2) = drötning 2. drothninga pliilippa RK
2: 458, 471.

drotsätare (drotzetare), ni. — drotsäte 2.

toko herra matius tell drotzetara ok forman RK 1:
4256.

drotsäte (drotzsäte ST 456. drotzäte B i ll

1: 184 (1380). drotzätte SD NS 2: 430 (1411).
drodhsäte SD G: 1«8 (öfvers, fr. 1441), 169 (öfvers,
fr. wi), drotzete RK 1: 39i8; -a 2010. drotzati
MB 1: 98. drozati SD G: 169 (1350); -a Fr 2485.
drosate Bu 5. drozat Fr 2553. drotzet RK 1:
1596, 1848, 2017; Di 51. drosät SD 1: 670 (1285,
gammal afskr.). drotze Fil 2: 11 (1381, nyare afskr.).
drotzte BY 11 l: 180 (l377)j -a ib 182 (1377) o. s. v.;
RK 2: 1824, 1835, 1839, 1846. drotzet. drozt SJ
83 (1441). drotzst. drost: -en RK 2 : 5681, 5684.
drotzs: -ens RK 2: 5695. drotz MD (S) 201.
drötzs: -en RK 2: 5691. dröst: -en ib 5673),
m. [/.?/. drdttseti. Mnt. drotzete, drucsate, droste.
Mlat. drossatus. drostctus; jfr Mht. truhtsæze, se
Lexer 2: 1542] L. 1) dapifer, skaffare; den

som besörjer mat och dryck, guz ängel kom miip
hänna föpo ole var banna dagholokon drosate ok
guþ-leken göuiare Bu 5. — särsk. den som förestår
anrättningen rid konungens bord cl. betjenar konungen vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free