- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
201

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - drotsäte ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

drotsäte

•201

drykker

bordet, amelius wardh konungxsins drotzsäto ST 45«
(jfr auielius gaff watu a lians händir ib 4:,7). bi
51. 2) drotset, konungens och rikets högste
ämbetsman, bönder arc lydhogho enom foghota, oc tho
ma en marskalk eller drotzati waldogher mera at
biwdha ower them MB 1: 98. Iv 1490, 2668, 2727, 3291,
3359, 3379, 3417. Fr 2485, 2516, 2517, 2535, 2553, 2565,
2583. Ml) (SJ 2ul, 259. — med särsk. tf seende på
inhemska förhållanden; i Sverige omnämnes denne
ämbetsman, hvilken i sht flck tillsynen öfver
rättsväsendet och lagskipningen, först under Magnus
Birgerssons tid; under konung Birgers regering hade
icke allenast konungen utan äfven hertigarne drotset.
knut mathiosson drosät SI) 1: 670 (1285, gammal
afskr.). nicles tliiirisson, drozati i swerike ib ß:
169 (1350). mathias katilmundason drotsäti (dapifer)
oc höfwfdzmaii i swerike ib 3 : 405 (öfvers,
skrifven träl. i början af UW-taletJ. ib 6: 168 (öfvers,
fr. 1441), 169 (öfvers, fr. 1441). bo jonsson
ilrotz-ste i swerike B VII 1 : 180 (1377|. ib 182 (1377),
184 (1380), 185 (1381), 192 (1384), 194 (1385). BSII 1:
176 (lö8l). til siillarökt ... bo jonsons, fordhoni
drotzivttc i swerike SI) KS 2: 430 (1411). SJ 83 (1441).
drotzet matias var tha swen RK 1: 1596. ib 1848,
2010, 3754, 3918, 4215, 4261, 4362, 4365, 4368, 446«, (sfgn)
s. 171, 174, 175. drotzst oc marsk sculle ban (konung
ErikJ them fa ib 2: 1726 (redogörelse fur dagtingan i
Halmstad 1435,). ib 1810, 1824, 1835, 1839. 1842, 1846,
1889, 3201, 3209, 3348, 3362, 3373, 3456, 3465, 3474 o. s. V.
— drotsiita kor (drotzsta-), «. val af drotset.
drotzsta koret fiöll swa RK 2: 1819.

drotsäte (drotzäte), ». högsäte, sat sampson i
sit drotziite (hasrtij Di 7.

drukkiu, se drikkn.

drukkillhot, f. rus, insigt tillstånd. Fr 390.

drukkiuskaper (drukin- KS 44 (112, 47), 43
(til, 47). drokkin- Ml’ 2: 32, 102. drocken- Ber
291. drykkin- KL 290; Bir l: 217 j MP 1: 42; Ber
86, 87. drykken- MP 1: 20; LfK 200.
drikkin-MP 1: 68), m. [Jfr Mnt. drunkenschap] L.
dryckenskap. i skörlifnadh oc drykkinscapp KL 290. for
driikkinscap oc skörlifnadh ib 291. for drukkenskap
LB 2: 35. mz mandrape älla drykkinskap Bir 1: 217.
hawir thu älskat swalg ok drukkinskap i’t 3: 212.
ofdrykia ok drukinskap är . . . lastr ok odygdh KS
43 (ill, 47). drukinskaper är modhr ok ophof åt
allom odygdhom ib 44 (112, 47). MP l: 8, 20, 2: 32,
102 o. s. v. Al 6781. Ber 86, 87, 88, 291. LfK 200. —
rusigt tillstånd, j sinom drukkinskap ST 391.

druuiber, m. jfr nokkadrumber.

drunkna (dronkna Bo 105; -ade II K 2: 7252.
drukna: -ade RK l: 2316; Vi 175. -ar, -aþe,
-aþer), v. [Isl. drukknaj L. drunkna, dotter
liero-diadis druncknaþe Bu 57. at . . . han drunknar MB
1: 415. reste aff düdha xxx druncnadha män Bil
239. ib 349, 796. Bo 105. RK 1: 2316, 2: 7252. l)i 175.

drup (drop), n. dropp, drypande, for snwuo oc
for drop aff hoffwdit LIS 7: 34. swa som hanogx drop
alla wiighna drypando Su 176. — takdropp, drupit
vtköre mannin v husono MP 2: 245. vtgar v sino
buse for drop ok rök ib. aff thaksins drupc Bir 2:
90. drwp täkkia SEG 114. pa annars hws tha ful thes
Ordbok.

(husetsj drop MD (SJ 269. Jfr opsadrtip. — (lrups
rum, n. L.

drupfal (dröppfall .SJ 279 (1459)), n. = drup-

rum. SJ 279 (1459). tompt . . . meth trebygning ther
vpa standhor meth frian (för fri t,) drupfal ib 356
(1409).

drap| (dropi: -a Bir 4: 11; VKR xiv; LB
1: 97; GO 725 droopi: -a VKR 58. droppe, se
blods drupi. drapi: -a Su 38; -an ib 84.
drappe: -a ib 12«), »1. [/.«/. dropi] droppe, aff
fcete steek drypa feete dropa GO 725. ib 235. en
thius blodz drupi Bo 119. önskandis ... en minsta
drappa af käldo watne Su 12«. KL 18. Bil 211. LB
1: 97. Bir 1: 225 , 4: 11. VKR xiv. Su 38, 84. Jfr

bio[l-, blods-, briiuiiesteus-, gul-, hiinags-,
riiglin-, riighus-, vatn-, vatns-, vax-driipi. —
(lril|ia flll (drapafall), n. drypande. Su 187. —
drupn rum (drupparwm SJ los (1441).
dröp-parum ib 254 (14ia)), n. [Fnor. dropariim] L.
il ni |l ni III. SJ 46 (1430), 64 (143«), 73 (1437), 90 (1439)
o. s. v. — drupn tal (dropa-), n. dropptal, som
]lissa j dropa tal (droppvisj LB 7 : 269.

druppn (-adhe), v. låta drypa, jordbon oc
hym-blane mz skyn druppado watu MB 2: 81.

drupruin (droprwm SJ 390 (1472). dropprwm
ib 313 (1464). dröpp rwm ib 287 (1460)), n. [Fnor.
droprüm] L. rum för takdropp (vid sidan af ett husj.
thät druprumit som gaar vt aff . . . olafs gardzrumc
up i offra gatuua thät skal blifua obygt SJ 97 (1440).
ib 287 (1460), 319 (1464), 364 (1469), 390 (1473). Jfr

drupn rum.
drusi (drosse), ni. [Se. dial. dråse. K. droso.

Äldre Dan. drosso] L. hög af tröskad säd. thz är oy
meer liknande widh sannindena än . . . eth sädhes
korn uioth helan drossan ällar laarou LfK 125.
druva, /. Jfr vindruva.

dryglldh, f. drygsel. god drygd war bådo i öll oc
matli RK 3: (sista forts.) 5650.

drygher. (n. drygth BSH 5: 370 (1509). drykt, se
iiillldryghor), adj. [Isl. drjiigr] dryg, som räcker väl
till. teþcs hanom ... en lcvar . . . sua dryghan (för
drygharj ok mactoghan (för mactoghar,) at han war
allom gärniges mannom tuo dagha tel fulla fü[io Bu 417.
sädhen bliffwer saa drygh, ath hon ikko fornötas eller
optäras kan i ij [2] sombra och samfälda wintlira
BSII 5: 303 (1508). — riklig, ymnig, iordhinna natwra
itr hardh oc thiok oc drygh at. änipnom MB 1: 88.
thässc tw thing äro dryghast oc almännelikast i thorn
laiidom til salso oc soops ib 480. — betydlig, stor.
konungens skada vart mykit drygher RK 1: (sfgnj
s. 192. — dryg, ansenlig, kostsam, hwilket mig drygth
nogh warit haffwer i alle motto BSII 5: 370 (1509). —
Jfr iäm-, o-, vilia-dryghor.

ilrykker (drukker. drikker. -iar. -er FM
350 (1507)), m. [Isl. drykkr] L. 1) dryck, det
som drickes, firi ... falan dryk SR 18. actaþe huarto
mat älla dryk Bu 182. som atir hallir sin licamma af
matz oc druks lusta Bir 2: 62. Mli 1: 107, 431. Ber
268. än et glaskar är enlitath mz särdelis lit, tha
synes engxins drykx liter genom thz MB 1: 80.
aff thässom druk vtsliikkis thörstir Bir 2: 253. mz
beskasta drilc ib 1: 35. the drykkia som synas wara

2G

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free