Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - drykkia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drykkia
202
drängsknpor
söte ok wiilloktande ib 43. ib 47. Fr 372. FM 350
(1507). af viu oc starkoni drykkioin Bo 133. Su
386. ST 504. krydadha drykkia ib 53. lif|io äpto
dryken (efter ritt hafva druckit drycken) väl ok osiukar
Bu 155. 2) drickande, dryckeslag, swcnona skulu
ou drik drykka om aarctli SO 5. til nosto kompanis
drick ib 81. ib 17, 18 o. s. v. SGG 128. BOG 318. i
opnom dryckie SO 83. j wpnom drykkiom ib 25. ib
26, 69 (dessa tre ställen kunna äfven furas till
drykkia). 3) drickande, dryckenskap, tliora
förbannadt sualgli ok drykkir Bir 3: 10. — Jfr li]llan-,
dvala -, eter-, eters-, gildis-, konvents-,
läkedoms- ^ sam-, sorg-ha-, spy-, öl-drykker. —
drykkia piiuillgar, i». pl. penningar till dryck,
vpleggia dryckia peniiiga for coni]iauijt SO 185. —
llrykkis läkedom ber, m. läkedom som intages i
flytande form. aff idlira drykkis lekedoma takin thweni
sinnom liwar dagh LB 3: H4. —drykkis piinillgar
(drockes-), m. pl. — drykkia päning-ar. SO
192. — drykkis tillie, m. tid för dryckeslag.
SO 30.
drykkia,/. [Isl. drykkja] L. drickande, dryckeslag.
häfde . . . mangh syndelikin ordh j drykkio squaldrat
M]’ 1: 92. som dwälias i drykkio ok idhua at drykka
drykkio ib 2: 246. i opinbara drykkio SO 52. ib 29,
78, 86, 97, 99, 111, 112, 189, 200, 205. Jfr gildis-,
ivir-, of-, sam-, vapna-, ül-drykkia. — drykkio
brodllir (drykke-), m. dryckesbroder, nokre drykke
brödhir ST 146, — drykkio lioru (drykke-),
il. [Fnor. drykkjuhorii] dryckeshorn. GO 149. —
drykkio kar (Bo 70; MP 2 : 250. drykke-), «.
dryckeskärl, thwadhe drykkio karen Bo 70. Bir 2:
154. Al 8186, 9997. MB 2: 275, 359. thera drykkekars
deel MP 1: 72. ib 2 : 250. pinonna drykke kar
(lidandets kalk) Bir 1: 309. — drykkio laster, wi.
dryckenskapslast. Ber 88. — drykkio linpper, m.
bägare. ST452. — drykkio stova(drökkestuffwa),
/. [Isl. drykkjustofa] dryckesstuga. BSII 5: 368 (1509).
— drykkio stiimpna (drykke stempna), /.
sammankomst för dryckeslag, halda thoras drykke
stempno opter forscrifna drykkos tima SO 30.
drypa (dripa LB 3: 34, 35. dryper, dröp,
drupu), v. [Isl. drjüpa] L. 1) drypa, falla
droppvis. jiri bloþdrupa drupu af fingronom Bu 56. af
riifouo dryp (för drypa,) brännö stens drupa Bir
4: (Avt) 178. ib 2: 50, 209. VKR xiv. GO 235, 725.
then laghin thu ther wththrykkir lionom latli dripa i
öghonin LB 3: 34. ib 35. 2) drypa, droppvis gifva
fuktighet från sig. thakit . . . drypir stiasom aff
thiokko riigno Bir 2: 90. ib 1: 362. stwgha dryper
SEG 114. 3) träns, drypa, låta drypa, dröp min
siäl swa som dagh fore glädhi skuld (rjuasi rorem
pro gaudio stillabat) Bir 1: 28. —Jfr indrypa .samt
hunagsdrypaude.
(lrypia (-ar), v. [<SV. dial. drypja, drüpja] idisla.
abs. all the diwr oc 1’ii som kloffna hawa klöwa, oc
drypia MB 1: 359. liwath som drypiar, oc ekke hawa
klofna klöwa ib. — med ack. som ey drypia theras
födho Su 293. LfK 52. Ber 84.
drypil (dryppel LB 2: 65. dröppell:
dröp-pellen ib 8: 46. dripil ib 3: 155, 167, 168. drapil
ib 8: 4l), m. [Sv. dial. dröpel. Fdan. drupæl, drypæl.
dröbcl. .V. drypcl] tungspene, om drypel faldhir nidbir
LB 1: 97. bliiso thz oppa drypilin ib. ib 2: 31, 3:
12S, 130, 7: 140, 8 : 46. om dripil faldir nidhir i halsen
ib 3: 167. ib 168. ffor . . . fallen dryppel ib 2: 65.
fylska som a dripil faldir ib 3: 155. for bulen drypil
ib 75. — snillen tungspene, svulst i tungspenen, dughir
tbz for drypil (nvas sedabit tumidas) LB 3: 139. ib
2: 43, 53, 4: 352. tz dwgher for spina eller drypiil ib
7: 164. dugger thz för drnpil (ma ... si nimio
turgens humore gravetur, suspendit) ib 8: 41.
drypilfal, n. tungspenens (af svullnad vållade)
nedfallande, thz dogor fTor drypil fal LB 2: 38.
driig (frf. vok. i ändelsen: dragg), /. [Isl.
dregg] 1) jäsningsämne, jäst, dragg, thz brödh som
aldro kom dräg widli eller syra MB 1: 308. ib 307,
481. 2) dragg, grums, aldrc gömis viuit wäl j
sinom godhlek vtan vppa drägginno (ftece) Bir 1: 67.
ib 100. — bildl. thz hiärta . . . thor af iordhzlica
thinga thräk oc dräg (lulu et face) är smittat
Bo 127.
driigha, se drag-ha.
driighclika (drägheligha. draghlika), adv. /..
drägheliker (drägeligin), adj. [Mnt. drcgclik]
dräglig, swasom alliiiogcnom drägeligit iir BtRK 89
(1435). att thot iir allmugen drägelicht ib 101 (t435,
orig.). Jfr odriigheliker.
dräkt, (drägt), /. [Mnt. draclit] 1) dragning,
nw iir miirkiaudc huru theniia drägt (o: at watzskan
böriar at dragha sik t.il nokon lim) til gaar LB 5: 292.
Jfr anda-, en-, fram-, har-, mis-, not-, nota-,
sam-, sanian-, sino-, til-, tve-dräkt. 2)
förvärf. som ekke annath liaffwo tiil dräkth lJD 1: 214
(l5l0? ef t. aftr. hos Langebek). 3) tågande,
tåg-riktning, väg. ginom westhergOtlandh öller
jönoköp-wngh bliffwor idher drektli BSH 5: 133 (1506).
driingelika (drengeliga), adv. [isl. drengiliga]
manligt, tappert, dugtigt, lian werde sik drengeliga
Di 125. drengeliga war til ridit ib 145. ib 147, 152.
dräng-er (pl. -iar. drengie Di 203. drenge ib
41, 142, 143. med art. drängena Lg 3 : 353), 111.
[Isl. drengr] L. 1) man, särsk. duglig el. tapper
man. riddarin skiindis wardha en hänthcr som war
en godha banda drängir (drängir är sedermera
utstruket, och i stället är i randen tillagdt: viilborin
man; Cod. C har godlier handa man 988) Bil 255.
goda drängia (drängir) Di 83. ib 58, 84, 99, 101, 142,
143 o. s. v. 2) ung man, gosse, ban sampnar
kop-pcrborgos drängia mz oena hasth RK 3: 1490. thittta
är en onytlikin drängir Bo 30. vndrado vngha
dräng-ins stadughaii hugh MB 2: 299. Lg 3 : 353, 686. Di
42. 3) tjenare, diäfwllin oc hans drängia Bo 124.
leegde tho jösse boosson marskens drängh RK 3: 171.
myn dräng kämpe BSII 5: 121 (1506). soui ban waro
en slätter dreng l)i 142. Al 5946. ST 146. Lg 3: 331.
SO 83. — den som tjenar i ett handtverk ss lärling
eller sven. hossbondeu eller drengen SO 81. hosbondon
. . . som drongon haffuer ib. faar hon drengb
(motsatt mesterman strax nedanför) aff kompani ib 87,
smidzsens drenge Di 41. — Jfr bouda-, drälls-,
dygdha-, fii-, gruvo-, liirþ-, leglio-, odiidhis-,
skipa-, sina-, smidhio-, stal-driinger.
drängskaper, 1». [/s/. drengskapr] L. mandom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
