Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dyghn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyghn
209
dyglin, se (löglin.
dyi (dat., ack. dyia. dya. dat. pl. dyghiom
Su 33o), m. 1) = dy 1. i söroghum dyia Bil
956. dwäliandis j dyanom (cemo) Bir 1: 62. trudhir
hon dya ok thriik ib 334. ib 20", 3: 137, 214. i dywpom
dya Lf K 203. 2) = dy 2. j tritkkom oc dyghiom
(in paludibus) Su 330. — Jfr dy, dyr.
dykare, m. dykare? ss tillnamn, hart.ika dykare
FH 2: 47 (1419). Jfr duka.
dylarot, se dilla rot under dil.
(lylia (dölia Lf K 152; Ml) (SJ 297. döla Di
285. dölige SO 95. pres. dyl. dy 11. döl. döll.
impf. dulde. dolde, dolde. part. pret. dulder.
dolder. dy Ider: dyld Bir 5: n. dölder. imperat.
dool (troligen skriffel för döölj MB 2: 19), ff.
[lsl. dylja] L. 1) dölja, thz som vin uattena
görs är dult oc hult for hans ögliom ST 374.
sannindena dölia Lg 3: 55. Lf K 152. dömdes olaff
. . . for döls mool han döldo ön kedel som hans
barn ffaan vndor i vistehwss BtFH 1: 154 (1507).
— dylia mädli nokrom, hjälpa någon att dölja (ett
brott), underlåta att röja. lniilken som dyll mz thou
som orenlicheot bäär i forscriffno rwm SO 188. Ml)
(S) 297. skal jak mz tik thetta uiordh dylia ib 298.
hnilken hosbonda tz weth mz sin swen och dyll tz mz
hanom SO 147. ib 148, 308. 2) hålla inne. dömdes
lauri . . . ij pund koru wt som han haffuer dölt i
tw aar BtFH 1: 182 (1507). dömdos thomas rarie sak
til XL m. för dolzmol han dölde ij pund malt som
war for slotzius tegil wid wtloffuat aff hwaria
ffierd-ing ib 222 (1508). 3) neka, förneka, med ack.
dyll man gield MEG (red. A) 56. ib (red. B) 61.
EG 65. witis thz honom ok ban dyll thz ib 63.
ib 65, 67. — abs. SI) 1: 669 (1285, gammal
afskr.). hon dolde oc thz kunne ey pröwas MB
1: 224. hon dulde oc nekadhe at thz aldri war ST
457. dyl han sidhan tha uämpne liuar thera som käre
ok dyl siex miin aff gardhenom MEG (red, A) 54. —
vägra (att lyda), döl äller wandber ey SO 21. 4)
inför domstol med egen el. edgärdsmäns ed bekräfta sitt
nekande, wil han dylia dyli mz xij mannoni aff
gardhen-om MEG (red. A) 54. ib 55, 56, (red, B) 58, 59, 61. EG
66. 5) ? är allii ting dwlde och allä oudh ordh
SO 26. — dylia ill, hålla inne. dömdes sigwrd . . .
för dolsmol som han dölde konu[n]gx skat in med
sigli BtFn 1: 142 (1507). — dylia Ulldail,
undan-dölja, han dölde wndan ij pund korn BtFH 1: 220
(1508). hvilken som gönier bort anners verck tygli
eller döll vndan SO 152. ib 143. PM 37. Jfr li||dan
dylia. — Jfr inne dylia.
dylkas, v. reß. L.
dylska (dölzka: -ona so 199. dolska L.), f.
L. döljande. SO 199.
dylska (dölska: -o Bir 1: 315. dyskan för
dylskan Sn 287), f. [Jfr llol| 1) tröghet, latin
är euua handa hugxsins dylska MP 1: 309. ib 75.
Bir 1: 304 , 315 , 2: 138, 3: 182, 184 , 257. Ber 138 , 229.
Su 191, 287, 419. Lf K 169. 2) galenskap, öfverdåd.
thu swekth megh mz dylske tin MD 114.!
(lylskas (dölskas. pres. -as), v. reß. neka,
vägra, tredskas. han dölskas äller wördher ey SO 23.
Ordbok.
dylsker (dölsker Ber 19; dölskir Bir 1: 387.
dulsker: -o Bo 102. n. dylst Bir 3: 183), adj.
[Jfr dol] trög, liknöjd, försumlig, är glömskir älla
dylskir KL 191. vi gangom opta a böne mz dufwo
ok dulsko thorro hiärta Bo 102. vidhir sins sons
helso ville hon ey dylsk älla forsumol vara ib 10.
hawir mykyt dylskir varit til mina thiänist Bir 3: 3.
ib 1: 387, 2: 125, 3: 166, 183, 275, 304 , 367, 462, 466.
Ber 19, 138. Su 418. Lg 3: 273.
dylsklika (dölsklika Ber 19. dölsklica KL
275. dylskelica MP 2: 193. dylzskelika Lf K
19o), adv. slappt, trögt, med tröghet el. försumlighet.
lina sliolika oc dylsklica KL 255. han hafdhe dölsklica
oc glðmsklica liuat i klostreno ib 275. dylsklica augra
oc bätra sina synde Bir 3: S9. ib 180, 354. MP 2: 193.
Ber 19. Lf K 190.
dynibildagliar, m. pl. L. — dyinbildaglia
vika, /. L.
dymbilvika (dymblawika: -u BSH 4:11 (i47i)),
f. [Jfr Isl. dymbildagavika] L. dymmelvecka,
påskvecka. MB 1: (Cod. A 3) 541. BSH 4: 11 (1171).
dy|l (hl 312; Lh 5: so. dön), m. [lsl. dynr] dån.
Bir 1: 263. rädhelik elder . . . komber ther mz mykin
dyn lv 372. Al 6496. 9210. stärker dön ib 10338, 10339.
än the (öronen) flyta äller ok ther är dyn (susning)
ii LB 5: 80. — ljud, röst. siwnga ... mz sötom
sang ok blidhom dön Al 4626. — Jfr iordll-, iordlin-,
t>or-dyu.
dylta, f. [lsl. dyna] eg. dunbädd; dyna, bolster.
haus dyna war aska ok linlakan haarkläde Bil 632.
GO 698. FH 3: 101 (1447). LfK 76, 77. •— ss tillnamn.
iohanni dynu SD 2: 599 (1310). — Jfr biinkia-,
hofþa-, liovuji-, tindir-dyna.
dyilgia, f. [/si. dvngja] L. hög, dynghög; dyngu,
gödsel, the madhka som födlias aff dyngio MB 1: 342.
Jfr fara-, liiista-, ko-dyngia. — dyngio höglier,
m. dynghög, gödselhög. Bo 124.
dynia (impf. donde), t’, [lsl. dynja] dåna, bullra.
iordhin skalff ok donde fast Al 3343. — opersonl. tha
tok til at dynia Lg 38.
dynter, m. L.
dyntoglier (dintogher. n. -ooht), adj. behäftad
med dynt. huadh thz iir som är dintocht SO 49.
dyogher (ra. -okt), adj. dyig, gyttjig, vm thz
(vattnet) är dyokt Bir 2: 130.
(lyr, m. dy. fiol . . . j diupan dy Bil 805. Jfr
dy, dyi.
dyr (dyrr (frf. vok. i änd.j. dör. döör. dorr
(frf. vok. i änd.). dor: dorena Su 224; dorona
(för dorena; ib. daar UK l: (Ny början af
Gamla Krön.) s. 164. f. ack. sing. el. ack. pl. med art.
dyrena Bir 4: (Avt) 178. dörena MB i: 309, 2:
167. dörrina KL 396. dyrnä SD 5: 566 (1346).
dörna MB 2: 390, 391. dörnä Va u. pl. f. nom.
och ack. med art. dyrenna Bir 4: (Avt) 17». dyrrerra
ib 180. dörrena ib 1: 63. dörrenar ib 3: 460.
dörrernä Di 28. dörernar ib 253. ur dör, fattadt
ss sing. f, utvecklade senare former af pl. nom. och
ack. döra Bir 4: 84. dörra BK 3: 2837; SJ
206 (l45l). pl. gen. dura i sammansättningar, dora
MB 1:, 309 och i sammansättningar, dorra »’
sammansättningar. döra i sammansättningar, dörra i
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
