Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyrka
211
däl
ib 49’J. Bu 501, 503. Bil 80, 230, 327, 460. MB X: 356.
Jfr afg-ll|ia-, diiifla-dyrk. 2) omsorg, vård.
idkande, nw aktas mer klädhanna dyrk iin dygdhanna
dyrk Ber 29.
dyrka (dörkia. clircka. pres. -ar. -ir Ml)
80. impf. -adhe), v. [Isl. dyrka] L. X) fördyra,
höja 2>riset. PM 32. dirckis ... oss allo waror IISll
20 : 261 (1507). 2) hålla härlig el. helig, dyrka. böþ
kunugen tome at dyrka þera gu]> Bu 188. dyrkar
iordliena for gudh Bil 468. ib 534 , 620. Gr 281. MB
t: 4S3, 498, 503. Bir 3: 197. 361. Al 6075. guz modhor
liulka j dyrkin KL 106. — hilla helig, Jira. jouis
liöghtiidh dyrkas tha Al 4727. Ml) 80. Su 373. vm vi
. . . dyrkom vars herra vptardh til hiinbla MP X:
155. — hälla i ära, främja, bruka, vtländzkan riitli
j rikot ey dörkia RK 2: U3. 3) bruka, odla.
dyrka jordli Ml) (S) 282. ib 286.
dyrkan, /. [hl. dyrkan] X) dyrkan. Bu 51.
MB X: 483. gudz dyrkan ib 496, 498, 503. liodhir girin
är diäfwlsins dyrkan Bo 96. Jfr afgtltlIla-, diiifla-,
gudha-dyrkan. 2) flit, ifver, omsorg, vm niau
liiggr ofmykla dyrkan ok iiruode S. siu mat KS 43
(ill, 46). 3) iakttagande, tystonna dyrkan (cu/tus)
Bir 4: 60,
dyrkare, m. dyrkare. MP 2: 254. Ber 238. MB 2:
281. Jfr afgud Ila dyrkare.
dyrkirska (dörkerska), f. qvinna som tager
(något) i akt. sanne renlex älskerska ok dörkerska
Lg 3: 522.
dyrkt, f. dyrkan. Bu 61. mz offar ok dyrkt ib 63.
for thäs liälgha kors dyrkt Bil 455. Jfr afgtlþa
(lyrkt samt dyrk.
(lyrleker, m. dyrbarhet, j klädhanna blötlikhet ok
dyrlek Ber 30.
dyrlika (dyrliga MB 2: 36t. dwrligha Di
245), adv. X) dyrt. sälia honom swa dyrlika som
han mäst kan fanga PM 35. 2) dyrbart, härligt,
förträffligt, kirkia dyrlika bygdh Bil S75. mz rika
fradzsarenom hulkin dyrlica kläddis MP 1: 19. lv
i.xxv. Al 308, 7503. Di 245. loktar . . . dyrlica
Bo 147. Su 176. MB 2: 361. köt war dyrlika root KL
76. kändo honom at helsa iomfru mariam swa dyrlika
at alle vndradho ib 93.
dyrliker (-ligh. -leg. -ligia), adj. [Isl. dýrligr]
dyrbar, präktig, utmärkt, alt feet oc dyrligit
bort-tapadis MB 2: 361. mz gyllenstycke oc dyrliga piill
Di 97. wardir thz bonogh mykit dyrligit LB 3: 60.
alf thesse dyrlego drengo Di 134. ib 209, 222.
(lyrlikhet (-lighet), /. dyrbarhet, dyrlikhet j
klädhwm Ber 29. —förträfflighet. lians lärdoms
dyr-ligliet Su 264.
t|yrne (pl. dyrner), ». [&•. dial. dörno] L.
dörrpost, vmgrcp badha portbana mz theris dyrner oc
laasom MB 2: 120.
dyrne trii, «. L.
dyrfdli, dyrva, dyrve, dyr vilse, se dirfdli,
dirva, dirve, dirvilse.
(lys,/. L.
dysilli adj.? [Jfr Isl. dæsiun i Jonssons ordb.
samt Mnt. dusen, t’, dusich, adj. Xlit. dusig, dtlsig,
dösig] trög, lättjefull! swangh kiin wardher opta
dysins iiilh (ore inacet stiopus post ciniflonis opus)
GO 673.
dysing, wi. ’1 [Mnt. dusiuk] med bjällror besatt bälte
(af metall), hall gaff them . . . sölff oc gul bådo
dysing oc smijdo RK 1: (Albr) s. 211. bär karl
haffde sik klät mädh siu ridderleka skrudh . . .
mädh silff bälte, dysing oc fating oc halsbandho BK 208.
(lyst, se diost.
(lysteran, se diosteran.
(liiggia ("ir, -de), v. [Äldre Dan, dæggo] dägga,
gifva di. som barn mz hornspena deggias RK 1:
(LRK) s. 221. dogdis mz en born spinä som aunat
hain PK 230. — refl. (liiggias, klema med sig, lefva
i maklighet och vällust, ey är quämclikit älla loSikit
at thiänaren dliggis hwar ban seer sin herra swa
mannelika stridha Su 396.
diighelika (dägeliga. degeliga), adv. [Mnt.
degoliken] ståtligt, vackert, väl. red honom degeliga
(sasmilega) wt Di 174. haar . . . degeliga krusat ib
128. degeliga woxén ib 129. huru jomfru maria
dispute-radho mz diellenom . . . fyrner to däjoliga
opan-barat sanctc birgitte j hennes rouelacionibus Lg 3: 546.
diigheliker (däghelikin. degheliken.
däge-lighen RK 3: 471. degeligen. däghliker.
däge-ligh Va 28; RK 3: 1078. degheligh. dägligh
RK 3: 845. deglig MD (S) 210. superi,
deglister: -iste It K 2 : 6996), adj. [Mnt. degelik] 1)
rask, dugtig, the mista inangen deghelikon man RK
2: 1964. ib 3899, 6996, 8430, 8432, 3: 44, 471, 845,
907, 1078, 2361, 2905, 397o, 3976. swa mykyt
däghe-likit folk ST 524. 2) ståtlig, vacker, war han hade
stark oc degeligen (tigvrlegr) oc wiuligen Di 57.
syntis han en dogeligon man (manna friiaztr oc
kvrteisaztr) ib 103. ib 73, 133, 165, 204. mötto honum
ther twe diigheliko (speciosi) vnge män Pa 20. Va 28.
ST 81. MD (S) 210. haffde enii deghelighä dotter Di
1. ib 174. MB 2: 182. däghelikast barn ib 1: 224.
dege-lige ben haffde han oc stark Di 12. ib 130. dägholik
script MB 1: 224. oen sköön oc däghelikin tilia ST
161. däghlikasta wiidber Lg 3: 699. Jfr ful-,
O-(lägheliker.
(liighelikhet (dägliheth), /. ståtligt utseende,
skönhet. Di 230.
diik, f.r L.
(läkin (dyäkln), m. [Mnt. doken. Lat, docanus]
dekan i ett domkapitel. meth herra niclisso birgerssoni
däkino i strongiuäsi SD XS 1: 8 (1401). herra niclis
birgirsson dyäkin ib 24 (1401). ib 501 (1405), 502 (1405)
o. s. v. däkin ii liuc[öping] BSU 5: 93 (1506). bor däkin
mattes RK 3: 3673. for däkenen oc andra cauoka Lg
3 : 385. — diikina dome (dechenedöme)’, n.
dekansämbete, dekanat. haffue the goode herra,
capi-tulum i scara, uämpd oc wtwald . . . mester jeus
jonsson . . . tiil dochenedömit, BSII 5: 40 (1505).
(liil (dääl. dÄL dal), adj. [hl. dall. Sv. dial. däl,
döl] 1) lätt alt hafva att göra med el. att umgås
med, otvungen, förtrolig. — n. adv. förtroligt, hwat
däält oc liemolt the hafdho vinga mz honom Bo
84. 2) trofast! förträfflig? hwar war tha hans
dala (en afskrift, som legal till grund för andra,
upplagor har döla, se Hadorphs uppl. s. 195, Script.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
