- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
213

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dödhelikhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dödhellkhet

213

dödhgörilse

dödlielikhet, /. dödlighet, egenskap ott vara dödlig.
Hir 3: 181, 423. MP 2: 78. Jfr odödliclikllet.

döþer (dat. sing. dööfiör döödh Bir 1: 88. ack. döt
B a 51. pl. -ar (hithörande former kanna dock föras till
llöþe). -ir?: dödhe MP 1: 227; Fr 2.568; Su 415), m.
[/«/. dau4r] L. 1) död. dödhrin är os vis ok hans timo
är ovis GO 104. Sl> 5: 561 (1346). i döscens handom Bil
207. hüttu hanne dödh ib 317. drap ok dödher ib. thz
iir ny wrdhit at nokor biudher sik ti] dödhiu ib 476.
dödherin (hitz) ey dwälia ib. dödhrin bläse ey i ludh
for sik GO 604. hwi koinhir bradhir dödh opta
ouar-audes Bir 2: 279. ib 281. do hraþoiu döþ Bu 64. stoj) hon
up af döþ ib ib 172. KL 168. MP 1: 120. manadho
erie karlson for gudz haardha dödz skuldh BSII 3:
262 (l47o). swor 0111 wars herras dödh ib. pa myn
dödh ib 5 : 646 (1520). annar dödhin som Br heluitis
dödhir MP 1: 19. dö mz heluitis dödh ib 35. dö mz
äuBrdelicom död ib 244. iak wart liaus död (baneman)
Di 120. — pl. aminnas the wrangasta dödhana (mortes)
som menlösom barnom war giordher MB 2 : 302. lidha
twsanda diJiha Su 49. ib 415. MP 1: 227. — dödssätt.
iiptir thy som »rutin äru (il giuas maugrahanda dödliä
oc vmskiptolike (diversæ mortes) Bir 2 : 254. mädhan
idher ey fordarfua ma swärdh Biler sio the dödhe
twå Fr 2568. 3) dödlig farsot, then tidh dödin
star LB 1: 98 (kan föras till dödhe). rikot plagadis
mz stora dödha It K 2: 652. — store dödhin, den s. k.
digerdöden, epter stora döthen SD NS 1: 138 (1402,
nyare afskr.). i femtighi ar före stora dödhen ib 452
(1405, nyare afskr.). fore stora dödhin ib 2: 157 (1409).

— Jfr bradh-, fii-, o-, svina-döþer. — döds
dngher (dödz-. döZ-), m. L. dödsdag. Bil 53.
weet iak ey min dödz dagh MB 1: 212. til häiina
ytersta döz dagh Bir 1: 9ä. — döds domber (döz-),
m. dödsdom, giua sik vndir döz dom Bu 500. — döds
drap, n. L. — döds dräll (dödz-), m.
döds-dvala. laa i them dödzdwulanoin KL 317. — dölls
flaude (dödz- ST 228. dödz fiände: -a MB 2:
2S9. döz fiende Bir l: 295. dödz fighiande: -a
ib 2: 20), m. dödsfiende. Bir 1: 295, 2 : 20. ST 228.
MB 2: 289. — döds likailie (döz-), m. döden
underkastad kropp. Bil 258. — döds mal (dödz-.
dÖSS-), n. dödsfall, fore dödz mala skuldh Fil 3:
101 (1447). for dössinal schyl fek jon jensson inthe
ffolk DD 1: 215 (1510, eft. aftr. hos Langebek). —
döds pilla (dödz-), fi. dödspina. MP 2: 20. —
döds sak (dödz saak), f. dödssak, skäl titi
dödsdom. fan inga dödz saak mz honom Lg 3: 83. —
döds sar (döds saar), n. L. dödssår, sår till
döds. stäk sigli i brustit . . . fem döds saar Lg 3:
349. — döds siuker (dödzsiukir), adj. dödssjuk.
Ml’ 1: 334. — döds slagll (dödz-), n. [Jfr Mnt.
dötslach] dråp. med brand, rof oc dödzslag BSII 3:
184 (1467, afskr.). — döds slaghill (dödz-), adj.
slagen titi döds. nidherfallandis dödz slaghne MB
2: 22. — döds stuild (dödzstundh), fi dödsstund.
HD 1: 82 (1436, afskr.). — döds tidh (dödz-),/.
dödstid, dödsstund, j hans düdztidh FM 130 (1502).

- döds tillie (dödz-), m. dödstid, dödsstund, mill
dödz time lidher fast Lg 3: 2oo. Bir 3: 46, 4: 199,
206. — döds radhe (dödz wadha), m. dödsfara. a
sancti bonedictj afthon ... Br dödz wadha at lata blodh

LB 5: 292. — döds värk (döz-), n. gärning som
tillhör döden, död gärning, thaccadhe gudhi som ban
ii frälsadhe alf döz wBrcum (operibus mortuis) Bil
249. — dölls värker (dötz-), m. dödsplåga, uar
dötz värkiane viixsa j ytarsta tiuianom Bir 3: 322.

döþer (dydher: dyt SD NS 1: 174 (1402)),
adj.; äfven nyttjadt ss part. qf (liiin. [lsl. daudr] L.
1) död. siþan ban var döþar ok ii iorþ granin Bu 7.
aff dödhra diwra skinnom MB 1: 133. Bil 219. varin
ii nu alle viJ> grund döjio (genom döden sänkte ner i
djupet, drunknade) Bu 23. som dyt blifver SD NS 1:
174 (1402). opreeste lazarum fyra natta dödhan MB 2:
383. döt borit barn Bir 3 : 56 , 474 (jfr (lö[jlioi ill).
ban sompuadhe dödhom (Cod. B dödzsins 543) sömpne
(dödssömn) a korseno MB 1: 159. Kanske bör döþer
på samma sätt som i sistnämnda ex., hvarest det
står motsvarande gen. af subst, dö|iei’ el. döþe,
fattas i uttrycket: til döþra dagha. Vpl. L. J. 21;
SML J. 17; VML II. J. 17. han sea] mik födha til
dödhra dagha SD NS 1: 367 (H04). ib 486 (1405)
o. s. v. VKR 10, 38, 45. Bir 4: 171. SJ 56 (1435), 65
(1447), 71 (1443) o. s. v.; denna förbindelse kan
sedan hafva gifvit anledning dertill att substantivet
dödha dagher på några ställen blifvit
ilöjira-(laglier (se detta ord). — i andlig mening, dödhir
världTnne ok kötino Bir 3: 160. KL 236. Su 461. vara
dödha fran världiunc Bo 256. gören thy dödha
(mor-tificate) idhra Iimi af syndelikom wilia Ber 54 (jfr
llödhgöra). 2) död, lifiös, som aldrig haft

lif. behalda alla thera bopiinyuga i quiku ok dödho
SD NS 1: 291 (1403). 3) död, utan känsel, utan
gagn. fordriffwär dötli kötli (dödkött) i saar LB 7:
11. ib 65. 4) stillaståendei the fiska som tagas i
dödhowathnc LB 6: 281. fi) död, dödad,
kraftlös, ogiltig, þa jär hwars manz kiBrä vm þassom
maal döþ oc ogild SD 5 : 376 (1344, nyare afskr.).
dömpdom wi the breff dödh ok ogild BSII 2: 104
(1399). the breff articulos oc puncta mälom wi dödh
oc maktlösa ib 116 (1400). jac gör thet for:da bo
jonssons breff dööt mädh thesso mino brofue SD NS
1: 421 (1405). ib 471 (1405) o. s. v. thctte forscrifne är
slit quit oc döth SJ 326 (1465). skall ware slät quit
oc döt giord thet stycke nerst soin jacob haffuer
vp-buret ib 359 (1469). — Jfr af-, half-, ny-,
steu-dö|ier. — dödha kiöt (-köt), n. dödkött. LB 4:
343, 7: 4. Jfr dödhkiöt. — dödha nätla,/. [Jfr
Dan. dial. død nelde] lamium album Lin. aff döda
nätla som ha|fwa liwit blomster LB 3: 53.

dödhfödller, adj. dödfödd, dödhföt barn Bir 3: 72.
dödliga (-ar, -adhe, -adher), v. 1) döda.
dödgadho the sina Hända MB 2: 22. dödgade oc
dräpue ib 137. ib 87. Lg 3 : 66, 156, 189, 422. 2)
göra slut på, uppsluka, uppsupa, absorbera, tha löpnar
thz qwekselffwith j pwlwer . . . oc dödgar annath
qwekselff PM 49. swa ath thz qwekselffwit dödgas ib.

dödhgravare (dötgreffware), m. dödgräfvare,
ss tillnamn, lauréus dötgreffware SJ 289 (1461).

llödhgöra, v. mortificare, döda. i anrllig mening.
medh idhkeliko fasto vaku ok bönom dödh giordhe
hon al ond kötlikin rörilsc j sinom likarna VKR xv.

dödllgörilse ( gyrilse), ». pl. mortificatio,
dödande. i andlig mening, vilianna dödhgyrilse KL 257.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free