Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - döme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dome
215
diiva
. . . oc konung döma ib. — anse. dümum wir thät
pvrftilikt, SD 1: 668 (1285, gammal afsky.). byghde
wp stadhin swa godhan at han dömdis jampn wi<lh
siälft rom Bil 569. vm i dömdili (judicastis) mik vara
trona gudhi KL 159. 4) tilldöma. allum þem som
. . . ho . . . i syrby dümum wi fullan almanna
vägh SD 5: 662 (1347). ib 6: 63 (1348, nyare afskr.).
hwi döme thw oy os thässc siälina Bir 2: 13. ib 3:
71), toi. 463. lf 4795. SD KS 1: 433 (1405). Jfr
bem. 1. — döma till, genom dorn förklara berättigad till.
dömir jak forniin)pda herra vlwo (för vlffj haquonsson
nffraþe ok affgiäld vtgangno ok vpborno aff [w samo
jordh SD 6: 19 (1348). — döma af, fråndöma.
allom them wi dömpdom godz aff, them dömpdom wi
til thera vidher giäld BSII 2 : 90 (1399). dümpdos
hanom alf brunnen SJ 83 (1441). dömde sinon) oiien
aaf sit lif MD (S) 234. Jfr afdöma. — döma
i gen, åter tUldöma, döma att åter tillfalla, thet
dömom wi honom i gen BSII 2 : 64 (1399). dömpdom
vi thet forscripna godz i gon fornempda härailhono
til härad/, almcnningh altidh at blifwa ib 66. huariom
thässom foroscrepnom dömen aff bönderna oc ihera
arfuom tholikt wedhergiäld igen ib 72 (1399). dönidou)
wi . . . for:da inga brun sina päninga i gen SU KS
1: 400 (1405). dömdom wi thenne forscripno godzen
igen vnder kronona fran for:da esbiörn diek)i BSII 2:
63 (1399). dömdom wi the jordh i goon wnder skat
ib 74 (1399). ib 80 (1399), 91 (1399) o. s. v. - döllia
til, tilldöma. SD KS 1: 460 (1405). dömdis werdhenom
til alt thet the hafdho ST 280. SO 201. Jfr til
döllia, — (löma lit, döma till utbetalning, myetä
vt af hans gods konungs dombrut oc bwaryom sin
rät som vt af honum är dömpt SD 5: 481 (1345,
nyare afskr.). dömdes wtöffuer al soken slotzins rethot
wt BtFlI 1: 182 (1507). SO 201. Jfr ntdöllia, —
Jfr ater-, for-, fra-, igen-, lagh-, nidher-,
til-, undan-, up-döma samt odömder.
dome, n. [1st. doemi| L. 1) sak, förhållande.
Jfr llörrodöiue. 2) exempel, mång är ilz döme
MB 1: 139. ib 376. swa som sanctus ieronimus sighcr
dömo til ib (Cod. B) 548. sum ok hawer fyr i dümum
warit (ss ock förut varit exempel på, ss ock förut
varit fallet) SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). Jfr ater-,
O-, iiptir-döme. 3) myndighet, makt, värdighet.
six kunungur wara liwande lagh ok må lagh göra
städhia medh dömo ok waldo sino KS 68 (167, 74);
möjl. att föra till 2. Jfr al)badisso-, biskops-,
eghin-, fru-, greva-, husfru-,
hiiradshöfdh-ingin-, härra-, hiirtogha-, höfdliiiigia-,
liövids-manz-, kanunka-, kesara-, kesarinno-,
kon-unga-, konungs-, laghmanz-, pava-, prelata-,
proyasta-, priista-, syslonianz-, ärkebiskops-,
ärkediiikna-döme. 4) döme, underlydande
område. Jfr biskops-, greva-, hiiradshöfdhingia-,
hiirtogha-, iiirl-, iärla-, kesara-, konungs-,
laghmanz-, ärkebiskops-döme.
diimning (dömpningh. dömnigh. -ar), f. 1)
dömande, at andre ther aff ey synden j korrau älla
dömpningh Bir 5: 26. 2) omdöme, syndholika
düm-nigha LfK 155.
döll, m. och n. [Isl. daunn] 1) lukt. stamper
man diilffrö tha doger thz dön ffor liikkau LB 2: 43.
rökilse . . , störkir aaminnilse mz sin dön ib 3:
153. af henna (malörtens) dön ib 4: 349. — elak lukt,
stank, fwl dön ok lukt MP 1: 298. förcomber hon
allom ondom dön oc lucth LB 8: 17. ib 48, 2: 41, 64.
smakadhe sötlikare wärste dön än thin sötasta lokt
Bir 1: 339. sua jldir dön at ban kunne ängom värsta
dön liknas j världinne ib 2: 16. ib 3 : 93, 244 , 4: 136,
150. Ber 223. Su 35, 401. Lg 3 : 250, 256. 2) lukt,
luktsinne, the ha|fwa ey skäl ey thäff oy döön Al
7116.
döna (-ir), v. [Isl. doyna] 1) lukta, gifva
lukt från sig. for mans nndha illa dönandhe LB 5:
77. 2) lukta, med luktsinnet förnimma et. mottaga
intryck af. jak dönyr wäl hwath thu steekir GO 107.
wardhor honna hlomsthcr ffangith quinuo ath döna
til LB 2: 42.
döpa (döppa Lg 3 : 700. -ir, -te, -ter), r.
[Fnor. deypa] L. 1) doppa, döpte howth dukin j
blodhcno Bil 128. LB 1: 4, 166, 258. VM un. RK 3:
2353. 2) döpa. jak döpir j vatno MP 1; 22. jacobus
döpte iosiam Bu 166. skulin ii gärna tro ihesu christo
ok varpa cristne ok döpas ib 184. ib 12, 72 o. s. v.
ban döpte tel cristo a enom dagh þry þusand carmen
ib 100. som döptir vardh ok cristnadhir af sancto
siluestro Gr 321. hon war ey rätlika döpt KL 57. —
Jfr nidher döpa.
döpefadhir, »». den som döpt el. döper någon.
kan thu thik äkke löna foro johanne thinom
döpefadhir Bo 39.
döpilsa, /. = döpilse. teknar döpilsonna font
Gr (Cod. D) 394. j döpilsonna vatne ib 397. mz
döpilsonna vatno ib.
döpilse (-else), n. sing. (Bil 83; Bir 1: 374, 381,
389, 2: 21, 295, 3: 383, 384, 436) och pl. (Gr 300. 301,
303, 314 ; Bir 2: 7, 3: 384; KL 55) samt f. (Bil 83:
KL 56; Gr 300) [Jfr Fsax. döpisli] L. döpelse, dop.
at taka döpelse Bu 129. toko hälagh döpilse Bir 2: 7.
[lit bloþ scal fiik standa for döpelse tel himirikes
crono Bu 495. som thwaghne vardha i döpilsom oc af
them hwito giordhe oc rensadhe af allom syndon)
Gr 301. ther skipadlios först döpilse i thorn landoni
ib 314. teknar döpilsinna font ib 300. thwaghne i
döpilsanna vatne ib 303. rensadlio mz döpilsinna vatne
ib. han . . . thakkadho ey gudh for sit döpilse Bir
2: 21. i#istna manna döpilse oc eristindom MB 1:
500. the hälgho kirkio döpilse oc färmilse oc
scrip-tømaal oe wigxl oc all sacramenta hawa gudhlikin
kraft ib 441. burdo ban cristna döpilso tha ban lät
sik siälfuan döpa Bil S3. kcysar lodlivik hiolt ban
til döpelse (de sacro fante suscepit) oc vard lians
gudhfadher Ansg 185. — döpilsa liadh (döpilse-),
f. dopnåd, nåd bevisad genom meddelande af dop.
vnte mik döpilso nadli ST 255. — döpilsa vatll
(ST 255. döpilse watn), n. dopvatten, döpilse watn
wiitir likamen oc thwar siälina MB 1: 442. ST 255.
dör, se dyr.
döst, se diost,.
diiva (dövir, döfdhe, döfdher), v. [Isl. deyfa]
försvaga, göra kraftlös, döfva i försvaga et. förtaga
intrycket af en smärta, [m döve pino íniiþ truldom
Bu 414. ib 510. Bil 412. —förtaga intrycket tf ett ljud.
öfverrösta. the düffdho fäst the lekara tboua .4/ 331C,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
