- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
220

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - eldklimper ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oldklimpnr

•220

011

eldkliliiper, m. globus igneus, eldklot, eldmassa.
Su 413.

eldlllJTÍa, /. eldmörja. stek 11)7, ... i eldinyriona
LB 3: 199.

eldogher (ellogher), adj. igneus, tf eld. bolias
. . . vpfor i liymilin i olloghom vaghn MB 2: 102.

oldpaillia (elpp,nna), f. glödpanna, rökelsekar.
arula, elpanna GU 8. tag orma gross rooth oc bren i
oldpanno LB 7: 46.

elds i or, m. = elds sior. eldsjö. j heluitis eld
sio MP 1: 242.

eldskilianile, adj. eldglänsande. MB 2 : 387.
eldsputa (elspwta), f. elispruta, ett slags
svärmare som nyttjades vid murars försvar, göris eldh
spwthor til ath wiirya mwra mz PM 6. nia göras
elspwtor aff the blcndnyngenno smältho ib 7. thz är
ön grym eldh spwtha ib. mänga eldhspwtor til
samman ib.

eldsto, /. L.
eldtiuva, /. L.
eldöxe (-yxe), f. L.

oldsliker (elzlikin), adj. igneus, af eld,
brinnande. et (o: diiifla kön) är c]zlikit oc lugliande Bir
3: 199.

elefant (elephant. -ar. -er), m. [Mnt. elefant.
Lat. clephantus] elefant, olephanter xxxij m fulleliga
öffdhe til örligx MB 2: 237. olephantana öffwadlio the
oc hidzadho til örligx ib. ib 219. Jfr 111.

elefanter (elephanteer), n. = elefant, thu
hafwir spekt thz grynia panteer oc bundit thz stora
elephanteer ST 217. Jfr elpender.

element, n. [Mht. element. Lat. elementuni]
element, grundämne, a) ting ärw skapath aff fira eloment
som är aff jordennc, wathneno, eldenoin oc wiidhrcno
PM xxxiv. ib xxx, xxxi o. s. v. LB 7: 178, 180,
182, 183.

eleinoilte, ». = element, the iiij elemonte ware
honum j moth Lg 8: 27, 703.
elf, se älf.

elpender (elpen deer), «. [Mnt. elpendér]
elefant. thz stora elpen deer Ml) 53.
elände, se älläiide.

eiuber (eem), m. [Isl. oimr] imma. then eom
ther aff swdno malyrth gar LB 2: 46. ib 4 : 350. then
samma omber som gar wr herra abota halsse AS
(Cod. Verel.) 60. lathe sidhau thou emiu ga op vndhir
howdith LB 1: 96.

emisker (emysker. empsker. n. emist.
emyst. empat), adj. [Mnt. emcsch] frän Emeke
el. Einbeck. emist ööll SO 203. emyst öll ib 190, 203.
empstööll FM 191 (1504).

eil (een), m. [Jfr Isl. einir] en, juniperus
communis Lin. juniperus oon LB 5: 82. — enabiir, n.
enbär, thör enabär LB 1: 98. törenà bor (för tör
onaborj ib 3: 184. Jfr enehiir. — ena ris, n.
enris, ij [2] quistar ena riis LB 7: 47. ib 63, 306. —
ena vidher (enä-), m. enved, enträ. Hästläked. i
AS 137.

en (een. än Bu 182; KS 4 (7, 4); Bir 2 : 229; GO
540; SO 13; Ber 269; SI) NS 2: 187 (1409); ännä
ib 1: 31 (1401); äne Lg 3: 118; änasth ib. in Al
5495. n. et. eet. ät SD NS 1: 11 (1401), 31 (1401).

jt Su 312. ith SD NS 1: 656 (1407’); MD (S) 297.
et suff. vid föreg, verb: hadet festo liK 1: (sfgn)
s. 190: stundom betecknas detta ord genom en siffra
som skrifves i el. j. superi, enaster. enister:
-iste BSll 5 : 86 (1506). dat. sing. n. enasto.
enosto. enost (kanske snarare att fatta ss ack. n.); se
at enasto), räkneord, pron. och obest. art. [Isl. einn]
L. 1) räkneord, unus, en, en enda. gitär Jiätt . . .
pröwätt oc fulkompnatt in till oens tweggiä eller
[iriggiä SD 5 : 377 (1344, nyare afskr.). än är sandar
guþ Bu 182. KS 7 (16, 7). aff eth haar ok eth wardher
man skalloth (caluum deciduus crinis facit unns et
unns) GO 98. manzens houuþ som eet hauar flere vit
Bu 185. thy är j tholko eet (unicum) raadli Bir 2:
59. thz mat thu väl lodlia til enna thänkilsa (in
nnam meditationem) Bo 88. hwilkin tima mavghe män
skulo saman wara, tha skulo the alle wara one
(utgöra ett helt), antiggia et rike eller en stadh eller
en boskap MB 1: 102. sagdo ihesus thil then ona
(ene, ende), som atir kom MV 1: 279. — i
förbindelse med tillghu o. s. v. böji onom månne ok tiughu
Bu 140. — i förbindelse med följande annar, þriþi.
Jiär af taka en lutt vi, annan maalsäghaiidin, oc
Jiriþiii näfnden SD 5 : 378 (1344, nyare afskr.). ön
lutin takin wi, annan malsäghandc, oc ]irijiiä hundärit
ib. skipaþo een dolen tel guz mönstar ok |iiänist
annan fatöko folko þripia sik ok sinom boskap Bu 3.
KL 18. een saar ok annar skär tliän tridhi wätli ey hwat
han faar GO 401. bivto opp a thingc eno oc nudro (d, v. s.
på två efter hvarandra följande ting) TB 74. — den
ene af två, oftast i förening med ett följande annar.
KL 7. en af þöm skal vara doniärä vm all mal vm et ar
oc aiinär þerra vm annät SD 5: 638 (1347). fastir han
een fotin j bradhina oc mz androm leta hau huar
han maghe fästa fotin stadhelica Bir 2: 210. ib 229.
tha talar then ene til then andra (Cod. B en til
annan 649) MB 1: 230. giwer mera nadher enom än
androm ib 448. ib 449. ön het erper oc annar het
örtwn Di 204. thou ena (för ene) het eggerd oc
annar ake ib 173. haffde tha mist sit ona öga ib
171. Jfr annar. — super!, ende. mz et enast ordh
TB 71. FI (Cod. C) 1979. MB 2 : 46, 59, 108.
mill-astom oc onastoni gudhi Lg 3: 452. then onisto man
i kwnne slaa. edher liit til BSII 5: 86 (1506). 2)
en och samme, samme, enahanda, fingo een ansuar
af allom Bu 152. han döpto tel cristo a enom
dagh [>ry þusand c&rmeu ib 100. the badhe tholdo
dödh vm eon dagh ok i enom stadh KL 177. maune
ledhis rat widh eon niath GO 339. willo wi bedhas
os allom ena graff mz thinne redlias Al 10498. nat
ok dagh iir thöm all een FI 1035. ängla natwra
är ey all en vtan mangfald at tale MB 1: 491.
all the thing som lydha nakralund vnder et the
äre nakralund all eon ib 36. ib (Cod. B) 538. —
en ok thän sami, en och samme, den samme, than
same tekna eeth oc thz sama ST 400. 3) enig,
ense. måtto the aldrighen wäl enar wardha MB 1:
(Cod. B) 536. hwem tliessa kunde wardha eeua then
(den om hvilken desse kunde varda ense) sculle thera
höfuitzman bliffwa HK 2 : 2284. the . . . wordhc thes
eena ib 2451. 4) solus, ensam, som eon skal skyt fö[ias
af renne mö vtan smit Bu 63. ängen skal sik onom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free