Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - ena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ena
222
eneþer
ena (eno. ene Iv 1010; Di 174), adv. och adj.
[/s/. eina] L. A) adv. 1) en gång. nar thz ena
hafwir sina frukt vntfaugit ST 215. 2) endast,
allena, thz wiste ängin vtan han ena Iv 62. ib 810.
RK 2 : 5301 (ordet kan dock i denna användning
fattas ss adj.). B) adj. ensam, man skal sik iira
tho man eno ware GO 781. klares ena for mik gik FI
1660. Iv 1010, 2475. Fr 21, 84. Di 174, 253, 301. wiliom
wi rida twå ena ib 287. hau taladho tha vidher sik
ena Fr 131. Al 10027. Va 13. Lg 3: 134, 142, 152. —
Jfr allenn.
ena (-ar, -adher), v. förena, at vi skullom
vara onadho i kärlekenom Bo 77. Bir 3: 300, 341, 449.
iilskoghen är enande dygdh Su 393. — med dat. och
ack. ena han kötino kötit oc beniu til been Bir 2:
175. älskelikhct til gudh vm hulkiu trone oc otrouo
enas suasom een licamme sino hofdhc gudhi ib 225.
sandir mandombir enadhir gudhdomenom ib 4: 253.
— med ack. och prep. til. Bir 2: 175. — med. ack.
och prep. mädh. kärlokin enar siälina mz gudhi Ml’
2: 101. Ber 225. — Jfr for-, tll-eua.
enadlier, m. enighet, syndrar enadhin Bo 146.
enaledh, se leþ.
eualuud, se lund.
enan, /. förening. Bir 1: 80, 3 : 373, 449, 4 : 240,
271. at göma thes helgha anda samhollis enan
(uni-tatem spiritus) MP 2: 110.
euastads (-stadz), adv. 1) på ett ställe, på
samma ställe, som tho haldo staudidh alt ena stadz
q värre Ansg 179. 2) någonstädes. Di 21. Su 355.
Lg 3: 250. Jfr en städs,
enast, se en.
enaster, se eu.
eiibetter, adj. L.
eilbyrþer, adj. enkel, af enkel väfnadf enbyrþ
kapa älla mantol Bu 100. Lg 947.
enbiillda, f. envishet. Ber 245, 247.
eilbiindelikhet, /. envishet. Lg 3: 290.
enbiiuder, adj. [Jfr Sv. dial. enbänt, oinbendot]
L. envis. Ber 304. LfK 159, 208.
enbiilldill, adj. envis. Al 3161.
enbiindogher, adj. envis. Lg 3: 417.
enbiindoghet, /. envishet. Lg 3: 417, 418.
cnböte, n. L.
endaghi, m. L.
ende (/. enda. »». enda. ända Su 219. ende
ltK 2: 2947. ack. m. enda. f. endha Su 29. dat.
m. eenda ST 102. n. endo MB l : 102. gen.
enda MP 1: 67. pl. n. enda Su 16l), pron. L.
ende. han var hans eghin oc ende naturlikc son Bo
184. han gaf sin enda son ib. thu spardhe ey thino
ondo barne MB 1: 202. miin enda hiolp ST 461. thins
kärasta sons pino forskullan är mit ända hop oc min
enda helsa Su 219. han är thon endho som iak aktar
ii 86. MP 1: 67, 132. RK 2: 2947. ST 102. Su 3,
41, 47, 85, 98, 99, 120, 136, 161, 415. Lg 984. MB 2:
172. LfK 5. — superi, ende. lians endasta dotter MB
2: 105. Su 49.
pudels (een deels. en deelz. eendels. een-
deles), adv. [Mnt. ein déls] till en del, delvis. 011
dels radeno norwarande SJ 179 (1449). hon är
samansat een deels aff sancti hernardi roghlo VKR 55.
min wisdombir maa eudels wndirstas oc begripas än
aldrigh fulkoniplika Bir 4: 91. eendels äro the dicflä
ok eendcles adams barn LfK 239. RK 2: 243. 8627,
9165. MB 2: 41, 141, 155. Su 265, 365, haffuc the . . .
oss vnderuist om en deelz, hwat tinde ther a ferdo
äre BSII 5: 107 (1506). — substantivt i st. f. en del.
MB 2 : 238. cudels ther aff til hörir hircano ib 286. —
Jfr en del under del.
endräkt (endräkt, endracht SJ 6« (14371.
eendraght ib 152 (1447); FH 1: 39 (1458, gammal
afskr.)), f. [Mnt. eindracht] 1) öfverenskommelse.
endrakth ok stathfestilse til tesse förscriffna skroo
SO 7 (fr. 1437/ SJ 66 (1437), 152 (1447). SD 5: 212
(öfvers, fr. si. af 1400-talet). 2) endrägt, vnio,
endrägkt GU 3. synderskär j clostreno endräktena
Bir 4: 29. endräkt oc kärlek LfK 107. mz frid ok
endräkt MD (S) 231, 292. swo wel fatiga som rika
til fridh, eoudraght oc bestandilse FH 1: 39 (1458,
gammal afskr.). Su 21, 72, 309. alla mina inälffuana
endräkt (congeries; alla mina inälfvor i förening,
hela mitt inre) ib 104. — villighetl hörde . . . thera
stormando endräkt (01-ig. har animi magnitudinem)
som the haffdo til at stridha före theris fädheriiis
land oc laghom MB 2 : 322. — samstämmighet, öfven—
ensstämmelse. cellini oc celia haffwa skylskap oc endräkt
i uampnet Lf K 60.
endräktelika (eendräkteligha RK 3: 1888,
2501. endräkteliga MB 2: 154 o. s. v.
endrekt-eliga ib 149. endrektelige SO 34. endrekteligan
ib 163. endräktliga PK 224. endreghtaliga BGG
316. eendraktelika SJ 8 (1423). endraktelica
ib 57 (i43o). endrakteligha FH 5: 36 (1466)), adv.
[Mnt. eindrechtiehliken, eindrachtichliken] L. med
endrägt, endrägtigt, enhälligt. Bir 5: 3. RK 3: 188S,
2501. MB 2: 154 o. s. v. Lg 3: 49. SO 34, 163. SJ
8 (1423), 57 (1430), 182 (1449).
endräkteliker (endräktelighin: -lighit MB
2: 24), adj. endrägtig, enhällig. MB 2: 24. Lg 3 : 293.
endräktelikhet (-lighet), /. endrägt,
öfverenskommelse. tho wille alth wara offuer en
endrecte-lighot huat som the wtgöro wille BSII 5: 152 (1507).
endräktogher (endräghtugher), adj. [Mnt.
eindrechtich] 1) endrägtig. Bo 137. sculu syster
oc brödher wara ecndräghtugho VKR 20. at taka
flere än the sielff wilia oc mellan sik kärlicha
en-dräghtugha wardha (komma ifver ens om) ib 9. 2)
öfverensstämmande, helgha pawa skipan ordini sancti
saluatoris . . . alloledhis samlydhugh oc cndräghtugh
VKR 54.
endriiktoghet (endräklighet för
endräkt-ighet Bir 4 : 240), /. [Mnt. eindrechticheit]
endrägt. Bir 4: 240. Lg 3: 344. — villighet i korsit som
staar mit a altarit, teknar hiärtans endriiktoghet, til
at forlika alla mz gudh Su 309.
eneas ka, f. aska af enträ. LB 4: 341.
enebiir (eene-), n. enbär, mz stöttorn enobärom
(hdskr. har onebäriom) LB 5: 82. oenebär arla om
morgon atin ib. af enebärom maa nian göra olio ib 4:
341. lathor ther til af thessc olio ällor one bär ib.
ätt enobär ib 7: 305. ib 306, 321 o. s. v. Jfr eiiahiir.
enejier, m. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
