- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
225

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - enliker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eiilikor

225

OIIS

Al 7725. Va 7. Ber 22. Su 257. MB 2: 379. LfK 60.
Di 261. b]iua enlica KL 235. lians hiärta enlika widh
sik sagdhe Al 7612. Va 45. Su 100. 2) särskildt.
at thu oc täslikis mik enlika wildo älska Sn 85. 3)
endrägtigt, gemensamt, at wi alle magliom tik enlika
oc rolika thiäna Su 72. allo enlika liffuandis ib 58.

enliker (eenliker. enleker. enlikin.
en-liken Su 93. enlekin (ack.), enleken LfK 58.
enlig), adj. 1) ensam, thär gik han ensainin
oc enlikin in j kirkiona IISII 9: 8. ecn oenlik
quinna Bir 4: 210. LfK 58. Su 93. — ensam,
enslig, afskild, til at fly vaþa oc fa guz naþa oc
vi|i-irkänno dugliir mykit enlik vmganga (secretiur
con-versalio) KL 188. mins enlika liuärnis Tingangilse ib
213. enlikit liuärne i ödhknum ib 258. Lf K 60. i
warom enlikom bönom ib 61. i enleko rwme ib 59. 2)
enskild, i almännilikit äller i enlikt äriindo SD 1:
668 (1285, gammal afskr.). 3) särskild, synnerlig.
mz swa cnlekom fördel Su 14. ib 313. 4)
uteslutande? haf ekke enlekin kiiirlck Ber 275. huan en
. . . som synderlika wil täkkias gudhi, han skal hanom
cnligare -.vara (ja,-a honom mera uteslutande
hängifvet?) oc sökia Su 263.

enlikhet (eenlikhet. enlighet), /. 1)
ensamhet, enslighet. haffde myken bedröffuilsse aff sinä
enlighet Va 5. Su 337. LfK 57, 58. 2) egenhet,
afskildhet, fly eenlikhetina (singu/aritatem in
refec-tione) ok lat thik nöigha aat thy ther aalment är Ber
272. 3) enhet, likhet. Su 341.

eillita, adj. enfärgad, all the faarin som onlita
äre MB 1: 223.

eiilitadher, adj. = enlita. MB l: so, 223.
eilliter, adj. [Isl. cinlitr] = eillita. MU 1: 362,
(Cod. B) 554. LB 3: 178.
enliinder, adj. L.
enlykke, se inlykke.
enlöper, adj. L.

eilllliilo, ». [/s/. einmæli] enskildt samtal, leddo
ban them a enmälo Iv lxxxvi.
Pltlli, räkn. L.

eiinor, adj. L. Jfr enhvar,
ennorstaþar (ennor staþer), adv. L.
enniit þlng (enät þing), n. L. enkelt el
ensamt ting, ting der ett mål efter en enda stämning
qfyöres. ban skal lianum um tisdaglien stämnä enät
þing ok vm ojiensdaghon a lian vitnä SR 31.

enodlial (eenodheel), n.f jord som är någons
enskilda egendom (och sal. tillhörer den enskilda
gården, i mots. till allmänning)? medh allom tillagom
. . . i skogom, i eenodheel, i almiinning SD KS 1:
109 (1402, nyare afskr.).
enogli, se eiiiniga.

enom stads (enom stadz), adv. 1) på ett
enda ställe. SD KS 1: 94 (1402). saraceni . . . byggia
ekke stadhlika enom stadz MB 1: 185. LfK 59. 2)
någonstädes, hördhc ban enom stadz ringia til inesso
ST 149.

Pliost, adv. L. Jfr pil.
Pilpiiniiingår! m. pl. L.

Cll rad 11, «. råd som man gifver sig själf?
enrå-dighet, egensinne? tha matte |iwar inan kännas widh
Ordbok.

sik at ban hafdhe änga tröst alf sino cnradho MH
1: 454.

enräfii, ». L.

ens (eens. enas SD KS 1:17 (i4oi)), adv. och adj.
[eg. gen. sing. n. af eil. Isl. oins] L. 1) af samma
slag, enahanda, thin sidher ok min iir ey ens Al 2123.
ib 5837. lians kiortil ok biomor alt eens (af samma färg)
värö FI 1303. sonsins wili war altidh eens (ronfarmis)
mz fadhorsins wilia Su 196 \ jfr 2. — attributivt,
enahanda, lika, samme, allo the som bo i enom stadh
äre oens (Cod. B ener 538J män MB 1: 142. äru tässe
seripter twå lodande aff ens sinne SJ 20« (1451). ib 207
(1451). — det samma, äkke är badhe ens at viiria sin
hedliir mz storo äruodhe ok äglia ban i godho lnaki Bo
109. thorn samom varom herrom oc liusbondom var
alt ens (indifferens) liuat liällir vi iilskadhom thik
gudh . . . älla ey Bir 3 : 472. — på samma sätt,
lika. wanr ålder allan eens deela (förklaradt genom
följ. vers: ey lifwer länger en än annar) Al 6150. war
klädhor wara bode ens skoren Di 296. ib 3ol. 2)
[jfr Mnt. oincs, öns] ense. wordo sa eens at the wildo
hylla hanuni Di 6. ib 204. SJ al (1430). I:K 2: 1266,
1466. SO 8, 31. — med gen. the wordo thes ens tha RK
2: 1311. ärw thes enas wordliin SD KS 1: 7 (1401).
3) endast, i förbindelsen eigli ens . . . utan
(iäni-väl). gudh satte hona til älftir syn ey ens qwiniioni
wtan iämwäl mannom MB 2: 145. ib 161, 168, 180,
202, 203, 221, 259, 260, 265, 290, 291, 298, 312. lf K
217. Su 103, 153, 227, 273, 341. Lg 3: 52S, 530, 531,
535, 581, 582. — for OIIS (fore-), ändtligen,
nödvändigt, bestämdt, tha wildho josaphat for ens fölghia
harlaam fra fädherne oc modherue Bil 618. MB 1
403. kom äldre thz i waar thanka, at han skulle
wilia fore eens se waar brodher ib 244. the natwra
matte for ens syndogh wara, som andra skulle til
synd lokka ib 138. ib 51. — ivir (Ovir) CllS, 1)
alldeles, willo them owir öns för driffwa MB 2:
232. 2) öfver ens. än tha herrana offuor ondzs
ey allo mz mig drogo RK 3: (sista forts.) 1642. äffther
thz the haffwa warith affwer (för offwerj ens mz
them PM 25. — med gen. tha warto tliäs alla
ower ens Va 23. — Hill ens, 1) ändtligen,

nödvändigt? likväl, icke dess mindre? then (bron)
skuldo nicholaus vin öns iwi gangha Pa 23. 2)
öfver ens, ense. jnnen then tijdh theo vmens äre SO
100. warom wij ... om eenss mz li:r jacob bodebek
... om ena acossinässo FH 1: 54 (1485). — Jfr alt
um ens under ålder och |io alt inn ens under
{)0. — undir ens [Mnt. under oiiiesj, 1) oafbrutet.
latin swinon skria Iwt vnder eens ä wt ok wt Al
5518. 2) alldeles, helt och hål/et. vndir eens
for-därffwa oc forhäria alt jwda folkit MB 2: 184. ib 153,
190, 204, 222, 224, 228, 229, 231, 232, 303. Su 54.

ensak (eensak. eensaak SD C: 112 (1349);

BSH 2 : 65 (1399, nyare afskr.)), f. L. ensak, böter
tillfallande endast en; böter tillfallande konungen
ensam. a predicto honcro uectigalium ncc non ot
re-gium (för rcgaliuni) causarum, cciam maioruin que
ensakir uulgaritcr appellantur SD 1: 532 (1278). jus
nostrum dictum wlgariter ensak ib 3: 25 (1311). i’>
4: 286 (1332, gammal afskr.), 359 (1331, gammal afskr.),
461 (1335, nyare ff skr.), 5 : 39 (1341), 599 (1346). böte

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free