- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
236

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - falna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

falna

236

thz huru thz kan gaa ib 1960. saa mondo thz for
konungen illa falla ib 545. — med dat. gik mik som
flestom falder HK 1: (LRK) s. 222. 16) lämpa
sig, foga sig, passa, eptir thy thet kan tha bitzt
falla VKR 43. thz wille ekke wäl falla RK 3: 1889.
fioll sa thera kerlek till hopa (öfverensstämde,
förenade sig) Di 94. — med dat. thz faldher mik
ganz-ska wäl Lg 3: 332. thz fyöl mongom wäl j lagh RK
2: 7325. — part. pret. fallill, passande, lämplig, i
förening med väl. är här wäl fallit sighia af pylato
badlie äthla ok ändha Bil 299. sagdho at thz land
tho laglio tha i, waro them wäl fallith MB 1: 422.
war han (ormen) bätzst fallon diäfilenom at göra
sin klokskap mz ib 160. þiiu som bäzt är pär fallen
til SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). ey wäl fallen til
siälinna syslo MB 1: 79. ib 81, 83, 101. Di 188. Su
385. — titan väl. the iomfrur magho ther ij fara tha
them thykkir fallith vara FI 1003. þen . . . þo vita
. . . þer til vara fallen SD 5: 567 (1346). fallin til
nakat ämbite KL 251. oqwämelikin ok til änkte fallin
j gudz arfwodho Bir 3 : 328. KS 43 (112, 46). VKR 34,
36, 45. SO 18, 212. fallen (berättigadf) at thiäna for
peninga <6 49. — falla sik, falla sig, bära till,
hända, fyöl thz sik Lg 3 : 605. förre än thz kan sigh
saa falle RK 2: 2820. — falla sik i lagh, d. s. thz
fyöl sik tha sa i lagh RK 2: 5199. thz fiol sigh ey
beter j lagh ib 6484. — reß. fallas, 1) komma
till korta, brista (i fullgörande), faldz han ath edho
(gitter han ej gå eden) TB 78. 2) falla (ss
tappande part), fällas (i rättegång), dömas till att
utbetala (ss böter), falz ban aatt wäjiioui SD 5: 378
(1344, nyare afskr.). [huat häldär hin som han kärpe]
til falz ällä vars [firi horsiangiiia 1 SR 58. - falla
af, falla af. faller haar aff LB 7: 32. tha fioll
bonum aff then iärnring Fr 2578.’ ä faller aff fatalös
byrdh GO 314. ib 868. — stiga af, siUa af. Höllo
gens tan aff til footh (stego af hästarne och
kämpade till fots) RK 2: 4948. — Jfr af falla. —
falla ater, 1) falla til baka. swa at han falder
ater aff hake som op war stighin MB 1: 265. 2)
bildl. falla till baka, återfalla, at vi äkko fallom
aatir i syndona Bo 122. — Jfr återfalla. — falla
fra, falla från, dö. at nokar . . . falder fra SD 5:
567 (1346). i perrä staþ som fra äru falne ib 568.
htiilken there ther fiolle fra RK 2 : 3422. ib s. 334.
Jfr fra falla. — falla iu, göra intrång, ingo
spylere eller laggere . . . falle in i tynnebindere
äm-betedt SO 224. Jfr infalla. — falla iii]ier, 1)
falla ned. fiöl ni [tar vi}) iorþ Bu 63. tha fioldo thera
tänder a bordith nider RK 1: 1680. Lg 3: 579. —
falla ned, nedfalla, kasta sig ned. fiollo bonum til
fota nidher Iv 2944 . 2) strömma ned. blodit fiöll
nider pa markeua Di 56. — Jfr llidlier falla. —
falla samau, 1) passa till samman, alwara ok
gaman faller wäl saman GO 538. the same ordh
. . . som för Höllo wäl saman MB 1: 319. 2)
foga sig, bära till. thera tall full sa samau (fat
kamr i peirra rælto) Di 55. — Jfr sailiail falla. —
falla .S||lider, 1) sönderfalla, thz beläto fiol ij
stykke swndcr /1/ 2381. 2) genom el. ifall krossa.
fallir thu thit been suudir ST is. ban fiol til iordhinna
oc lialsiu sundir ib 131. han fwl sundir hofwdhit ib

513. hely ful sik halsin sundyr aff enom stool ib 381.
Di 55. Lg 3: 573. — Jfr smider falla. — falla
til, tillfalla, som fwll kronono til SD 1: 438 (1405,
afskr.). Jfr til falla. — falla Ut, 1) falla
ut. rifwin brusto oc hiärtat oc fiöl vt mz allom
inäluomen Bir 2: 95. 2) sjunka undan, watnit
fioll wt Di 120. — Jfr utfalla. — falla ut ivir
(-wtoffwer), ifverfalla. thot kwngen skall komma
medh stor mactli och falle oss wtoffwer BSII 5: 365
(i509). — Jfr bi-, bort-, bön-, for-, kuii-,
undfalla samt arf-, ny-, o-fallin.
fallalaud, se lliillaland.
fallin, se falla.

falna (-ar, -adhe, -adher), v. [lsl. fölna]
blekna, vissna, förtorka, blomstar þiit skyt falnar Bu
152. ib 183. Lg 974. MP 1: 28. Bir 3: 2. Su 42, 74 , 404.
407, 458. Ber 21. at ey skuli falna älla wisna nyia plantan
ib 19. alla thoras faghra biomor oc blomster waro
fal-nadh Su 75. thz (a: fiko trä) falnadho (artat) ginstan
Bo 158. bolin thyrkas oc falna Bir 3: 62. ban
(kroppen) falnar oc mister natwrlikin lit i dödhcnom
MB 1: 398. Su 404. Lg 3: 93. MB 2: 153. tho
fal-nado aff myklom rädduga ib 117. tha hon (nämt. ss
döende) bleknadhe ok falnadhe Lg 3: 517. liaarit
falnadho sua som thz vare bränt mz olde Bir 2: 95.
them falnar tungan (för lungan?) ij thera bryst Al
2446. mz falnande fäghrind Ber 207. — bildl.
försvinna, förgå. käunom wi alla vara makt falna
(mar-cescere) KL 212. falnade (fugit) thorn badho raadh
oc synnc MB 2: 171. — refl. falnas, vissna,
blomstren . . . huilka iak haffdhe soot . . . swa bradhelika
falnas Su 75. ib 407. — falna bort, vissna bort.
äller kroppen falnar bort LB 7: 257. — Jfr
ofal-nadher, ofaliiande.

fals, n. [lsl. fals. Mnt. vals. Lat. falsum] L. 1)
förfalskning, som nokot fals gyor i kopar SD 5:
639 (1347). 2) falskhet, svek, bedrägeri, han slo
mz orþe tel dö]i anauiam ok sapliiram for fals Bu
100. fara the mz fals Bil 80. fram gik iudas mz
fals ok swik MD 31. wärlz ära är alt fals ok qwall
Al 3570. thz var ey fals mz the giisl han hafdho
ij hände Iv 3058. niintos lioflika for vtan fals ib 5152.
for vtan fals ok vtan swik ib 2686. Al 513, 1421. It K
2 : 2899. 3) osanning, lögn. tho . , . kallade han
forriidero thz war fals MD 32. troa afbrat thz som
fals må wara KS 21 (51, 22). ib 69 (170, 76). MB 1:
320. Bir 1: 46, 204, 2: 114. ST 37. Ber 105. (KS
21 (51, 22), 69 (170, 76); Bir 1: 46, 2: 114; ST 37;
MD 32 skulle fals kunna fattas ss n. af adj. fals.;

fals (ii. falst Bir 1: 206; SO 159. fals Bu
186; KS 28 ( 70, 30); Bir 2: 146; Al 9953 (kan vara
n. pl.); jfr fals, adv. samt fals, ra.), adj. [lsl. fals.
Mnt. vals. Lat. falsus] 1) förfalskad, hwa som
falsäu kopar säl SD 5 : 639 (1347). onth sülff ok
falst SO 159. 2) falsk, svekfull, bedräglig.

prädicapc. huru fals ok fliirþa fult ii[r a]lt Jiätta
hems lif Bu 1S6. kalladho helium forriidhara fals Al
7864. drapp . . . falsa prophota MP 1: 18. falso
prophota MB 1: lo (de båda sista ex. möjt. snarare
att föra under 3 el. i), mz falsum iattoiu Bu 21.
huru the skullo gita wnnit ban mz siuom falsom
fundoin Bo 159. Bir 3: 89. Al 9953. ban hawir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free