Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fanga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fanga
238
far
famnen, fång; ss rymdmått (för hö). Jfr Falkman,
Om mått och vigt 1: 457. gilt fång hö SD 5: 375
(1344, nyare afskr.). ib 4: 465 (1335, nyare afskr.).
Jfr faillll. 2) tag, brottning, kamp. than ffaar
opta fal som adhrom biwdher fangh GO 884. 3)
det som fås från skogen, vsufriictum habeant in
cisdem (o: siluis) videlicet löf oc luuk. fang oc
feagangh SD 1: 581 (1281). — pl. trävirke,
byggnadsvirke. hugga oc tälghia al fangin (Cod. A träwirkith
486j MB 1: (Cod. B) 563. lägho thz till inga fanga
nythir TB 75. 4) medel, tillfälle, läglighet.
iipte fàngom vitra manna ok föreaktugha borghara
(så godt vise män och omtänksamt bor;folk
förmå) KS 86 (210, »4). — Jfr anda-, ater-, barn-,
iiske-, for-, ful-, garþa-, hand-, hö-, lagh-,
laglia-, var-, viþer-faug. — fanga fiiþerue
(-faþrini), n. L. — fangainau, m. L. — fanga
skogher, m. skog till eget bruk el. till husbehof.
at wi sielfwa hafvom war fångaskog och fiskowatu i
boniimbdo skog, om oss thet behof giörs DD 1: 79
(1431, eft. aftr. fr. 1743).
fanga (fonga. -ar, -aþe, -aþer), v. [hl.
fanga] L. 1) gripa, fasttaga, fånga, fängsla.
kan tw hauum (hästen) fonga Di 125. faugas han egh
a färsko gyiirning SD 5: 376 (1344, nyare afskr.).
[ia herodes vilde þik fanga Bu 79. saracheni fangapo
ban ib 175. ib 209. SD 4: 408 (1335), 465 (1335, nyare
afskr.), 5: 375 (1334, nyare afskr.), 378. Bu 500. Ba
3. Bo 164. Bir 3: 25. iak atirlöste mit fangada folk
ib 1: 162. 2) få. dindinius fangar thetta breff
Al 7213. — Jfr befanga, äfvensom fa.
fänge (fanga (nom.) Di 153. fangge: -a Bu
24. faange: -a Bir 2: 66; RK 3: 3231. fonge),
m. [Isl. fangi] L. fånge, baþ fiöin binda sik händar
a bak ok föra som fanga for kunugen Bu 500. at ban
aldro varþo þiissa hems fango sinua ouina ib 175. ib 24)
56, 168. Bo 247. MB 1: 234. Bir 2: 66. en siwcher man
oc gudz fänge BSII 5: 26 (1504). giff tik thinom
broder til fanga RK 1: 746. toko thorn alla til fanga
ib 3882. MB 2: 325. hustogden gripa the til fonga RK
2: 2434. ib 2709, 2891, 3: 2873, 3231, 4100. — failga
bodh (-boodh), /. fängelse. MD (S) 267. — fanga
bolt ("bult. fonga bulth), m.f fångbult,
järnstång hvarmed fångar hopkopplas. 1 fonga bulth mot
vii boyor FH 4 : 84 (1499). 1 fangabult BSII 5: 506
(1512). — fanga llllS, n. fångahus, fängelse. ST 251.
Lg 335. MB 2: 122, 123. MD 198. — fanga torn, n.
fängelse. MD (S) 304. Lg 3: 190.
fangeliker? adj. lätt att anskaffa, tin födha so
fitngelik ok fögelik (ex facili sit) KS 24 (58, 25);
ordet synes likväl här vara tillagdt af den förste
utgifvaren Bure; se Rydqvist 3 : 302 samt Klemming,
Fragment af Konunga-Styrelsen s. 5.
fangesilinn, m. fångesman. vthwijsa sin
fingcs-man SO 293.
fangilse, se fiingilse.
fangin, se fa.
fanginskaper (fangenscaper), m. [Jfr Mnt.
vangenschop]fångenskap, sculu vare executorcs
huud-rajia män . . . utsändä þor J10 qwäinolicäst gita a
mot gufz owinuiu. oppa warn kost, scaþalösn.
forlust oc fangonscap (d. v. s. med förbindelse att af vår
egendom bekosta deras utlösta ur möjligen inträffande
fångenskap) SD 5: 566 (1346).
failtasera (-ar?),’ [Jfr Mht. vantasie. Fr. [-fan-taisie]-] {+fan-
taisie]+} fantisera, yra. blilfwer saa got som vitlöös oc
fantasorer mykyt LB 7: 263.
failter (-ar), m. [Isl. fantr. Hal. fante, gosse,
tjenare, infänterist] L. tjenare, löpare, en raskir fantir lop
han (vägen) i tolf dagha Bo 13. pylatus calladhe fantin
(förut kallad thiiinare och i det följande, löparej KL
378. ib 379. thz gaff man hördreugiom ok fantom RK
1: 3664. — med föraktlig bibetydelse, fauta ok ilhydo
sputtadho hans knäfal Bil 582. hon skal . . . ij minna
fan ta väld Iv 3068. — narr, tosingt [Sp. dial. fant,
fante] the lopo vt ocli in som fahta RK 2: 321. —
ss tillnamn, siggoni fant SD 2: 130 (1292). jacobum
fant ib 3: 545 (1322).
fanyter (-nyyter: -nyyt Ber 26i. fanytter
Bo 185; -nytta Mr 1: 37; Bir 1: 4; -nytto ib 2: 313;
-nyttom ib 3: 210), adj. [7s/. fànytr] 1) titi
föga nyttig, onyttig, värdelös, fåfäng, vtan thänna
grundualin vardhir bygningin fanyt (frustra fit
redi-ficium) Bo 33. vafrando til mykla fanyto fafängo ib
95. thz räknas til fanyto glädhi ib 135. ib 127. fanyt
ordh KL 43. ib 245. Al 6250. Bir 1: 83, 119, 293, 343,
2: 313, 3: 210, 220. Ber 261. MB 2: 318. af . . . fanyto
äro KL 236. nu hafwir ban brutit och fanytta giort
(profanavit) the tro som lian lofwadho mik j döpilso
Bir 1: 4. 2) kraftlös, ogiltig, gör ey fanytta
(irritum) thina samsäth mz oss Ml’ 1: 37. 3)
oduglig, kraftlös, värnlös, tha är väl värt at iak
fallir for minom owinom fanytter Bo 185. 4)
fåfäng, narraktig, oförståndig, fanyt mö Lg 547. — n.
fanyt, adv. fmktlöst, förgäfves, i äruodhin fanyt
Bo 207.
fanytlika (fanyttelika KL 274; Mr 2: 100.
faanyttelika. fanittelica ib 1: 41. fanytteliga
MB 2 : 62, 30l), adv. onyttigt, fåfängt, på ett
fåfäng ligt sätt, utan verklig orsak, som swa kötlica oc
swa fanytlica läta sik swa mykyt vaardha . . . vm
sina kötlico frändir Bo 62. födbir fanytlica öghonin
ib 17. iac äras faanyttelika (vante gloriie subjacebo)
giuande annars thing KL 232. Bir 1: 309 , 310, 2 : 53,
78. MB 2: 301. — fåfängt, utan uppfyllelse, aff allom
ordhom hwilkon herran gud loffwat haffwir cdhor
giffwaskolandis skal ey oth bliffwa til ryggia äller
fanytteliga framfara (præterierit incassum) MB 2: 62.
— förgäfves, mannen ärwotha fanytlika KL 246. ib
274. Mr 1: 41, 2: 100. vtan förra styris swalghono.
tha äruodhar man fanytlica mot tho andra syndcua
Bo 48.
faiiytlikliet, f. fåfänga, fåfänglighet. Ber 261.
far (faar), f. [1st. för] färd, gång. ban drogh
han mz gratando taar a sinom hals the thungo faar
Al 3610.
far, n. L. Jfr niitia-, orjia-, sara-far.
far (faar), n. [/»/. fær, sällan nyttjadt] L. får.
nöteno hörör at röta ok fareno at bräkia Bil 213.
äller mäste rikedomber i thorn äwum war i faarom
oc nötom oc andro liwandis fä MB 1: 220. siw vng
faar ib 199. oot skabbot faar fölgher gerna andro
GO 946. jak är nw stadh som faar for wluum Bil
541. Bu 490. SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
